During the last decades, the space sector has gone through many changes; more private actors have joined, the dependence on space assets has increased, and the threat of cyberwarfare and private cyber attacks is growing. With this recent development, one wonders how we can ensure cyber security in such a specific industry. This is a multifaceted matter since there is a need to have technical solutions and to ensure that stakeholders take their responsibility, both of which will be considered in this thesis. Thirteen qualitative interviews with Swedish space stakeholders were conducted to understand the current industry landscape and which aspects should be prioritised for the future. We found that all Swedish actors must begin to cooperate, both state and businesses should contribute to a change in priority and technical experts should have more influence. The results were also applied and evaluated with the Multistakeholder Model. We examined distributed ledger technology and which adjustments were needed to make it applicable to satellites to include a technical aspect. We found that an update of the underlying structure and the choice of Proof of Stake as a consensus method could make distributed ledgers less demanding of computational power and storage.

Detta examensarbete tar upp digitala hot mot webbapplikationer och kategoriserar allmänhetens uppfattning om dem. Digitala hot är oftast kopplade till ekonomiska konsekvenser varvid även dessa kommer att studeras. Målet med detta arbete är att bidra till en vetenskaplig artikel i framtiden, som kan vara värdefull för allmänheten, samt för framtida arbete och sysselsättning. För att analysera samlade uppfattningar användes konstant jämförande metoden. Resultatet avslöjar flera spännande fynd för teori och praktik, där uppfattningar om cybervärlden presenteras för att kunna förstå mer hur andra ser på cybersäkerhet idag. Det visar även betydande variationer bland deltagarnas uppfattningar och att informationssäkerhet, även om den gradvis utvecklas, har en lång väg tills den blir en obruten del av affärsverksamheten och arbetskraftens verklighet.  Denna studie kan även fungera som en guide för de olika uppfattningarna om cyberattacker eftersom den ger en översikt över de idag mest relevanta cyberattackerna. Arbetet kompletterades med en studie som belyser ekonomiska konsekvenser av cyberattacker. Utöver detta studerades även cyberattacken mot Coop under sommaren 2021. / This thesis presents a categorization of conceptions about digital threats on web applications with a study showing the economic consequences of cyber-attacks. The aim of this thesis is to contribute to a scientific article, which can be valuable to the public, as well as for future work and employment. Constant comparison method was used to analyse aggregate perceptions. The results reveal several exciting findings for theory and practice, where perceptions of the cyber world were presented in order to understand more how others see cybersecurity today. It also shows significant variations among the participants' perceptions. This shows that information security, even if it is gradually developed, has a long way to go until it becomes an unbroken part of the business.  This study can also serve as a guide for the different perceptions of cyber-attacks as it provides an overview of the most relevant cyber-attacks today. This thesis was supplemented with a study that highlights the economic consequences of cyberattacks. In addition to this, the cyber-attack on Coop during the summer of 2021 was also studied.

Supervisory control and data acquisition (SCADA) is a computer system for analysing, and monitoring data, as well as, controlling a plant in industries such as power grids, oil, gas refining, and water control. SCADA belongs to the category of critical systems that are needed to maintain the infrastructure of cities and households. Therefore, the security aspect of such a system has a significant role. The early SCADA systems were designed with the operation as the primary concern rather than security since they were a monolithic networked system without external access. However, the systems evolved, and SCADA systems were embedded with web technologies for users to monitor the data externally. These changes improved the efficiency of monitoring and productivity; however, this caused a problem of potential cyber-attacks to a SCADA system. One such example was Ukraine’s power grid blackout in 2015. Therefore, it is beneficial for the security of a SCADA system to create a threat modeling technique that can understand the critical components of SCADA, discover potential threats, and propose possible mitigation strategies. One issue when creating a threat model is the significant difference of SCADA from traditional Operational Technology (OT) systems. Another significant issue is that SCADA is a highly customisable system, and each SCADA instance can have different components. Therefore, for this work, we implemented a threat modeling language scadaLang, which is specific to the domain of a SCADA system. We started by defining the major assets of a SCADA system, attackers, entry surfaces, and built attacks and defense strategies. Then we developed a threat modeling domain-specific language scadaLang that can create a threat model for a particular instance of SCADA taking the differences in components and connections into account. As a result, we achieved a threat modeling language for SCADA, ensured the reliability of the results by peer-reviewing of an engineer familiar with the domain of the problem, and proposed a Turing test to ensure the validity of the result of scadaLang as the future development of the project. / Supervisory control and data acquisition (SCADA) är ett datorsystem för att analysera och monitorera data samt kontrollera anläggningar för industrier såsom energisystem, olja, raffinering av gas och vatten. SCADA tillhör den kategori av kritiska system som krävs för att bibehålla städer och hushålls infrastruktur. Därför är säkerhetsaspekten av ett sådant system av stor roll. De tidiga SCADA systemen var utformade med funktionen som huvudsaklig oro istället för säkerheten då de var monolitiska nätverkssystem utan extern åtkomst. Systemen utvecklades emellertid och SCADA systemen blev inbyggda med webbteknologier så att användare kan monitorera data externt. De här förändringarna förbättrade effektiviteten av monitorering och produktivitet men skapade problemet med potentiella cyber-attacker mot SCADA systemen. Ett sådant exempel är Ukrainas energy systems elavbrott som skedde 2015. Därför är det fördelaktigt för säkerheten av SCADA systemen att skapa en hotmodelleringsteknik för att bättre förstå de kritiska komponenterna av SCADA, hitta potentiella hot och föreslå potentiella förmildrande strategier. Ett problem för utvecklingen av en hotmodell är den stora skillnaden mellan SCADA från traditionella nätverkssystem inom industri. Ett annat stort problem är att SCADA är ett justerbart system och varje SCADA instans kan ha olika komponenter. Därför utvecklar vi i detta arbete ett språk för hotmodellering scadaLang som är specifikt för domänen SCADA system. Vi började med att definiera de huvudsakliga komponenterna av SCADA system, angriparna, attack ytorna och även bygga attacker samt försvarsstrategier. Sen utvecklade vi ett språk för hotmodelleringen som är domänspecifikt, scadaLang som kan skapa en hotmodell för en specifik instans av SCADA där skillnaderna på komponenter och sammankopplingar tas till hänsyn. Som resultat har vi skapat ett språk för hotmodellering för SCADA,verifierat resultat med hjälp av en ingenjör med domänkännedom och föreslagit ett Turing test för att förbättra verifieringen av resultatet som ett framtida arbete.

Today’s car development is progressing rapidly, and new car models are constantly being produced. These new vehicles are adapted to today’s digital society and all its needs. An important issue is how well security is involved in this technological development. With all these successes, there are also possible vulnerabilities. Thus, the cybersecurity aspect is a crucial part in the development of modern vehicles due to possible exploitation that have taken place and can take place in the future. The main problem researched within this thesis was to investigate the safety of Volvo’s Vehicle Infotainment System (IV). To analyze such a complex system, a threat model was created by gathering necessary data, inspecting a physical rig sent by the manufacturer, and receiving feedback from industry experts. Furthermore, several attack simulations were performed on the threat model, generating several attack paths and probabilistic graphs that were analyzed. This work resulted in a threat model that represented the physical IV. The model included identifications of interesting entry points from which an attacker can start different attacks. After investigation, the Bluetooth network and the operating system of the Infotainment Head Unit (IHU) were both chosen as entry points for the attack simulations. The attack simulations made on the model were tested in different scenarios because this resulted in a more comprehensive outcome. The results of the attack simulations were that in comparison to a low- security scenario, the high-security cases decreased the success rate of compromising the targeted asset. However, enabling every possible defenses, there were no attack paths generated, but the results showed that an attacker still can perform other sorts of attacks. It is concluded that if one assumes that the threat model within this work is somewhat identical to the physical IV, there is a possibility of exploiting vulnerabilities if not all defenses are enabled for all components. These results are sought to increase the relevancy of the cybersecurity aspects within the vehicle industry, especially on infotainment systems. / Dagens bilutveckling går snabbt framåt och nya bilmodeller produceras ständigt. Dessa nya fordon är anpassade till dagens digitala samhälle och alla dess behov. En viktig fråga är hur väl säkerheten är involverad i denna tekniska utveckling. Med alla dessa framgångar finns det också möjliga sårbarheter. Därför är cybersäkerhetsaspekten en viktig del i utvecklingen av moderna fordon på grund av möjliga utnyttjanden som har skett och kan ske i framtiden. Huvudproblemet som undersöktes inom ramen för denna avhandling var att undersöka säkerheten hos Volvos infotainmentsystem. För att analysera ett så komplext system skapades en hotmodell genom att samla in nödvändig data, inspektera en fysisk rigg som skickats av tillverkaren och få feedback från branschexperter. Dessutom utfördes flera attacksimuleringar på hotmodellen, vilket genererade flera attackvägar och probabilistiska grafer som analyserades. Detta arbete resulterade i en hotmodell som representerade det fysiska infotainmentsystemet. Modellen innehöll identifieringar av intressanta ingångspunkter från vilka en angripare kan starta olika attacker. Efter undersökning valdes Bluetooth-nätverket och operativsystemet för IHU som ingångspunkter för attacksimuleringarna. De angreppssimuleringar som gjordes på modellen testades i olika scenarier eftersom detta gav ett mer omfattande resultat. Resultaten av angreppssimuleringarna var att i jämförelse med ett scenario med låg säkerhet, minskade högsäkerhetsfallet framgångsfrekvensen för att lyckas med attacken. Om alla tänkbara försvarsmekanismer aktiverades genererades inga angreppsvägar, men resultaten visade att en angripare fortfarande kan utföra andra typer av angrepp. Slutsatsen är att om man antar att hotmodellen inom detta arbete är något identisk med den fysiska infotainmentsystemet, finns det en möjlighet att utnyttja sårbarheter om inte alla försvar är aktiverade för alla komponenter. Dessa resultat syftar till att öka relevansen av cybersäkerhetsaspekterna inom fordonsindustrin, särskilt när det gäller infotainmentsystem.

Denna rapport behandlar projektet: Open Source Security and Quality Assessment (OSSQA) som utvecklades på uppdrag av cybersäkerhetsföretaget Advenica AB. Detta projekt genomfördes av åtta studenter i kursen TDDD96, Kandidatprojekt i programvaruutveckling på Linköpings universitet, under våren 2024. Rapporten presenterar projektets genomförande, resultat och slutsatser och går dessutom in i detalj på bland annat hur värde skapades för kunden, vilka erfarenheter som har lyckats samlas in av medlemmarna i gruppen under projektet samt andra relevanta aspekter av projektet. Resultatet av projektet blev en produkt som analyserar mjukvaruprojekt och betygsätter dess beroenden för att till sist presentera ett resultat på säkerheten och kvaliteten på hela projektet. Den resulterande produkten ansågs ha god användarvänlighet som uppmättes till 77,5 poäng enligt SUS-metoden. Kunden fick därmed en produkt levererad som uppnådde deras förväntningar och som var enkel både att använda och att vidareutveckla. Projektgruppen har även lyckats samla in många värdefulla erfarenheter.

Forskningsfrågan som drev denna studie var att identifiera och analysera olika risker och hot relaterade till informations- och cybersäkerhet inom digitaliserade jordbruk. Genom en systematisk litteraturstudie och tematisk analys undersöktes olika aspekter av informations- och cybersäkerhet. Tre huvudteman framkom för att besvara forskningsfrågan: hur påverkas informations- och cybersäkerheten inom jordbrukssektorn av den pågående digitaliseringsutvecklingen? Studien fokuserade främst på cyberhot, inklusive säkerhetsutmaningar inom nätverksinfrastrukturen, risker förknippade med autonoma fordon, och säkerhetsaspekter av IoT-enheter och datahantering inom digitaliserade jordbruk. Säkerhetsutmaningar inom nätverksinfrastrukturen är det första identifierade temat. Nätverken kan exponeras för betydande risker relaterade till cyberattacker. Brister i säkerhetsinfrastrukturen och brist på en samordnad strategi för skydd ökar risken för intrång och datastöld från obehöriga angripare. Dessutom förstärks sårbarheterna av användningen av ogynnsamma nätverkstopologier och konsumentklassutrustning. Specifika hot inom trådlösa och trådbundna nätverk inkluderar jamming-, sniffing- och RFI-attacker, samt brister i kryptering och säkerhetsprotokoll. Protokollbaserade sårbarheter utgör också en betydande risk. Säkerhetsrisker med autonoma fordon är det andra identifierade temat. Inom det digitaliserade jordbruket finns risken att dessa fordon kan bli mål för fjärrmanipulering och sabotage. Detta hotar inte bara fordonens drift utan också deras integritet. Dataläckage och möjlig manipulering av data är ytterligare hot, vilket kan leda till felaktiga beslut och skador på maskiner och anläggningar. Protokollbaserade sårbarheter, som exponerar systemen för attacker om protokollen inte är tillräckligt säkra eller korrekt implementerade, utgör också en betydande risk. Slutligen, det tredje identifierade temat är Säkerhetsaspekter av IoT-enheter och datahantering. När det gäller säkerhetsaspekter av IoT-enheter och datahantering inom det digitaliserade jordbruket, finns det risker för fysiska sabotage, dataläckage och attacker mot dataflöden. IoT-enheter och sensorer, ofta resursbegränsade, är sårbara för attacker som fjärrmanipulering eller spoofing av data. Gateway-enheter, såsom IoT Gateway/Fog Node och IoT Field Gateway, kan vara mål för attacker för att störa kommunikationen eller manipulera dataflödena mellan olika delar av systemet. Mänskliga faktorer såsom svag autentisering, bristande medvetenhet och felaktig användning av tekniska resurser, ökar också risken för informations- och cyberattacker. / The research question driving this study was to identify and analyze various risks and threats related to information and cybersecurity within digitalized agriculture. Through a systematic literature review and thematic analysis, different aspects of cybersecurity were investigated. Three main themes emerged to answer the research question: how is information and cybersecurity within the agricultural sector affected by ongoing digitalization? The study focused primary on cyber threats, including security challenges within the network infrastructure, risks associated with autonomous vehicles, and security aspects of IoT devices and data management within digitalized agriculture. The network infrastructure within agriculture is the first identified theme. The network infrastructure is exposed to significant risks related to cyberattacks. Deficiencies in security infrastructure and the lack of a coordinated protection strategy increase the risk of intrusion and data theft from unauthorized attackers. Additionally, vulnerabilities are exacerbated using unfavorable network topologies and consumer-grade equipment. Specific threats within wireless and wired networks include jamming, sniffing, and RFI attacks, as well as encryption and security protocol deficiencies. The second identified theme is security risks associated with autonomous vehicles in digitalized agriculture. These risks include the potential for remote manipulation and sabotage, threatening not only vehicle operations but also their integrity. Data leakage and possible manipulation further pose risks, leading to erroneous decisions and damage to machinery and facilities. Protocol-based vulnerabilities, exposing systems to attacks if protocols are not sufficiently secure or correctly implemented, also represent a significant risk. Lastly, the third identified theme security aspects of IoT devices and data management. In digitalized agriculture, there are concerns regarding security aspects of IoT devices and data management. These concerns encompass risks of physical sabotage, data leakage, and attacks on data flows. IoT devices and sensors, often resource-constrained, are vulnerable to attacks such as remote manipulation or data spoofing. Gateway devices, such as IoT Gateways/Fog Nodes and IoT Field Gateways, may be targeted to disrupt communication or manipulate data flows between different parts of the system. Human factors such as weak authentication, lack of awareness, and improper use of technical resources also increase the risk of information and cyberattacks.

This study has examined how self-assessment and improvement tools for cybersecurity should be designed with a special focus on small to medium-sized enterprises (SME). This has resulted in the development of a new and innovative tool, presented in the study, to better address the specific limitations and needs of the target group. By analyzing existing tools such as MSB’s Infosäkkollen and conducting interviews with the target group, key insights and shortcomings of already existing tools were identified. The study emphasizes the importance of flexibility, simplicity, and practical usability in the design of the tool. SME currently make up 99.9% of all companies in Sweden and 96% of the workforce. To improve cyber resilience in Swedish society, it is of utmost importance that all companies, regardless of size, have access to the tools and resources required to effectively enhance their security. The developed tool aims to bridge the gap between existing tools and the needs of the target group, thus contributing to improved cybersecurity resilience within the Swedish business landscape. / Denna studie har undersökt hur verktyg för självskattning och förbättring av cybersäkerhet bör utformas med speciell inriktning mot målgruppen små till medelstora företag (SME). Detta har resulterat i utvecklingen av ett nytt och innovativt verktyg, som presenteras i studien, för att bättre bemöta målgruppens specifika begränsningar och behov. Genom analys av befintliga verktyg som MSB:s Infosäkkollen och intervjuer med målgruppen, identifierades viktiga insikter och brister hos redan existerande verktyg. Studien betonar vikten av flexibilitet, enkelhet och praktisk användbarhet vid utformningen av verktyget. SME utgör idag 99.9% av alla företag i Sverige och 96% av arbetskraften. För att förbättra cyberresiliensen i det svenska samhället är det av yttersta vikt att alla företag, oavsett storlek, ges tillgång till de verktyg och resurser som krävs för att effektivt höja deras säkerhet. Det utvecklade verktyget syftar till att minska gapet mellan befintliga verktyg och målgruppens behov och bidrar således till förbättrad cybersäkerhetsresiliens inom den svenska näringslivsarenan.

Background. As the real estate sector increasingly integrates smart technology, the security of access control systems like QR code-based authentication needs rigorous enhancement. The prevalent use of QR codes in access management presents unique challenges in security and power efficiency, particularly in standalone systems that operate independently of continuous power sources. Objectives. This thesis aims to develop and explore a secure and efficient QR code-based authentication system tailored for real estate. It focuses on improving security measures against potential breaches and optimising power consumption to extend the lifespan of battery-operated devices. Methods. The research employs a mixed-methods approach, beginning with a comprehensive analysis of existing QR code-based systems to identify common vulnerabilities through threat modeling and a literature review. This is followed by the development of a security framework that addresses these vulnerabilities while considering hardware limitations. The performance of the suggested solution is evaluated. Lastly, a Proof of Concept (PoC) is implemented to validate the effectiveness of the proposed solutions under simulated real-world conditions. Results. The study successfully identifies multiple security vulnerabilities in current QR code systems and introduces a security model that mitigates these risks effectively. The implemented PoC demonstrates a improvement in security without compromising the power efficiency of the authentication system. Power consumption measurements indicate a balanced trade-off between system security and operational longevity. Conclusions. The thesis concludes that enhancing QR code-based authentication systems with a security framework can elevate the security level while maintaining efficient power use. This research contributes to the field by providing a scalable model for secure real estate management that can adapt to various operational environments and hardware configurations. / Bakgrund. I takt med att fastighetssektorn integrerar alltmer smart teknik behöver säkerheten för åtkomstkontrollsystem som använder QR-kodbaserad autentisering förbättras. Den utbredda användningen av QR-koder i åtkomsthantering innebär unika utmaningar för säkerhet och effektivitet, särskilt i fristående system som fungerar oberoende av kontinuerliga strömkällor. Syfte. Arbetet syftar till att utveckla och undersöka ett säkert och effektivt QR-kodbaserat autentiseringssystem anpassat för digitala fastigheter. Arbetet fokuserar på att förbättra säkerhetsåtgärder mot potentiella intrång och optimera energiförbrukning för att förlänga livslängden på batteridrivna enheter. Metod. Forskningen använder olika metoder som börjar med en analys av befintliga QR-kodsystem för att identifiera vanliga sårbarheter genom hotmodellering och en litteraturöversikt. Detta följs av utvecklingen av en säkerhetsram som adresserar dessa sårbarheter samtidigt som hårdvarubegränsningar tas i beaktande. Prestandan hos de föreslagna lösningarna utvärderas. Slutligen skapas en Proof of Concept (PoC) för att validera effektiviteten hos de föreslagna lösningarna under simulerade realistiska förhållanden. Resultat. Studien identifierar flera säkerhetssårbarheter i nuvarande QR-kodsystem och introducerar en säkerhetsmodell som minskar dessa risker. Den genomförda PoC:en visar en förbättring i säkerhet utan att kompromissa med energieffektiviteten i autentiseringssystemet. Mätningar av energiförbrukningen indikerar en balanserad avvägning mellan systemets säkerhet och operationell livslängd. Slutsatser. Arbetet drar slutsatsen att förbättring av QR-kodbaserade autentiseringssystem med ett säkerhetsramverk kan höja säkerhetsnivån samtidigt som effektiv energianvändning bibehålls. Denna forskning bidrar till området genom att tillhandahålla en skalbar modell för säker förvaltning av digitala fastigheter som kan anpassas till olika driftsmiljöer och hårdvarukonfigurationer.

Background: Cyberattacks have significantly increased recently amongst Swedish public sector organizations, heightening the need for robust governance of cyber risks. Cyber risks are particularly complex and dynamic, requiring strong leadership support and strategic planning. Previously, cyber risks have often been addressed from an IT perspective, whereas this study approaches them from a governance perspective. Purpose: The purpose of the study is to map and increase the knowledge about how authorities and regions govern cyber risks. The aim is to contribute with a practical conceptual model that is useful and to theoretically complement the literature on ERM. Methodology: The study was conducted using a qualitative approach. The empirical data was collected through a combination of document analysis and semi-structured interviews. Respondents were selected due to their high competence in cyber risks or governance. The theoretical material was gathered from previous research in articles and books related to the governance of cyber risks. Conclusion: Public organizations govern cyber risks through laws, policies, and internal models, but there are no unified requirements or frameworks. The ones used need to be adapted to each organization's specific needs. The study's conceptual model for cyber risk governance is proposed to be circular and continuously adaptable, focusing on strategy, identification, evaluation, prioritization. Culture and communication are central governance elements, with revision and follow-up emphasized as critical steps. Collaboration between public organizations for joint data storage is recommended to facilitate risk management. The risk-reducing measures are expressed differently in relation to the governing tools. / Bakgrund: Antalet cyberattacker har ökat den senaste tiden inom svensk offentlig sektor, vilket har gjort att behovet av effektiv styrning av cyberrisker ökat. Cyberrisker är särskilt komplexa och dynamiska, vilket kräver starkt ledningsstöd och strategisk planering. Tidigare har cyberrisker ofta behandlats utifrån ett IT-perspektiv medan denna studie behandlar problematiken ur ett styrande perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att genom kartläggning öka kunskapen om myndigheter och regioners styrning av cyberrisker. Syftet har varit att bidra med en praktisk konceptuell modell som är användbar och att bidra teoretiskt genom att komplettera litteraturen kring ERM. Metod: Studien har genomförts genom ett kvalitativt tillvägagångssätt. Empirin har samlats in genom en kombination av dokumentanalys samt semi-strukturerade intervjuer. Respondenterna har valts ut på grund av deras höga kompetens inom cyberrisker, alternativt styrning. Det teoretiska materialet har samlats in genom tidigare forskning från artiklar och annan litteratur som berört styrning av cyberrisker.  Slutsats: Offentliga organisationer styr cyberrisker genom lagar, policys och interna modeller, men det finns inga enhetliga krav eller ramverk. De som används kräver anpassning till varje organisations specifika behov. Studiens konceptuella modell för styrning av cyberrisker föreslås vara cirkulär och ständigt anpassningsbar, med fokus på strategi, identifiering, utvärdering, prioritering. Kultur och kommunikation är centrala styrelement, revidering samt uppföljning framhålls som kritiska steg. Ett samarbete mellan offentliga organisationer för gemensam datalagring rekommenderas för att underlätta riskreduceringen. Riskreducerande åtgärderna ter sig tämligen olika, satta i relation till de styrande verktygen.

In order to develop secure Internet of Things (IoT) devices, it is vital that security isconsidered throughout the development process. However, this is not enough as vulnerabledevices still making it to the open market. To try and solve this issue, this thesis presentsa structured methodology for performing security analysis of IoT platforms. The presented methodology is based on a black box perspective, meaning that theanalysis starts without any prior knowledge of the system. The aim of the presentedmethodology is to obtain information in such a way as to recreate the system design fromthe implementation. In turn, the recreated system design can be used to identify potentialvulnerabilities. Firstly the potential attack surfaces are identified, which the methodology calls inter-faces. These interfaces are the point of communication or interaction between two partsof a system. Secondly, since interfaces do not exist in isolation, the surrounding contextsin which these interfaces exist in are identified. Finally the information processed by theseinterfaces and their contexts are analyzed. Once the information processed by the iden-tified interfaces in their respective contexts are analysed, a risk assessment is performedbased on this information. The methodology is evaluated by performing an analysis of the IKEA “TRÅDFRI”smart lighting platform. By analysing the firmware update process of the IKEA “TRÅD-FRI” platform it can be concluded that the developers have used standardized protocolsand standardized cryptographic algorithms and use these to protect devices from ma-licious firmware. The analysis does however find some vulnerabilities, even though thedevelopers have actively taken steps to protect the system.