This report aims to look at how Russia’s war in Ukraine has affected the work with IT security at Swedish municipalities, what actions have been taken, if any, and see if there has been an increase in attacks towards the municipalities’ networks. This was done by sending out a questionnaire to all of Sweden’s 290 municipalities via email with four questions regarding their IT security. 103 of Sweden’s municipalities responded to the email. Ten municipalities declined to participate in the report, which means that 32% (93) of Sweden’s municipalities participated in this survey. We chose to evaluate the Swedish municipalities and their preparedness in case of war for several reasons. They are a uniform group which we believed adhere to the same guidelines and regulations regarding cybersecurity, and the fact that they store and engage with critical and sensitive data about Sweden and its population, making them prime targets for attacks by foreign powers. The results were presented anonymously and based on the voluntary responses of the municipalities. Answers were then compiled and sorted into the five main categories from the NIST framework for cybersecurity. The report concludes that Swedish municipalities have taken significant actions to protect their networks in response to Russia’s war and aggressions towards Ukraine. For example, 18 municipalities reported that they had trained their staff in some way, which was the most common measure, and 11 municipalities had implemented two-factor authentication. However, more can be done in terms of responding to threats and enhancing recovery plans and systems. In summary, there seemed to be a lack of consensus on how municipalities should handle their own IT-security, as there was a high variation in the responses. The follow-up questions revealed a significant increase in attacks towards the municipalities’ networks, with many considering their networks potential targets for future attacks from foreign powers.

I en alltmer digitaliserad värld blir den virtuella verkligheten lika viktig som den fysiska. Sverige ligger i framkant när det kommer till digitalisering, men samtidigt halkar landet efter i cybersäkerhet. Sammantaget kan det innebära att krig även kan förekomma i den virtuella verkligheten. I svensk media har begreppet cyberkrig fått en ökad uppmärksamhet men det har visat sig att begreppet inte har en gemensam definition i Sverige. Vilka anledningar ligger bakom det, hur kan cyberkrig alternativt definieras och hur förhåller sig begreppet cyberkrig till statliga myndigheter ur ett informations-och cybersäkerhetsperspektiv i en alltmer digitaliserad värld?  Denna kvalitativa studie syftar till att utreda dessa frågetecken genom att delge privata och statliga aktörers perspektiv för att bidra med en fördjupad förståelse för begreppet cyberkrig. Studiens litteratur- och artikelstudie, samt semistrukturerade intervjuer ger en möjlighet att undersöka individuella perspektiv, doktriner och rapporter från olika myndigheter i både Sverige och internationellt. Utifrån resultatet i detta arbete dras slutsatsen att begreppet cyberkrig används i det offentliga rummet men att det inte nödvändigtvis brukas bland statliga aktörer och i formella sammanhang. Statliga aktörer såsom Försvarsmakten, MSB och FOI föredrar i stället att använda sig av begreppet cyberoperationer.Ett annat begrepp som visat sig vara fundamental för att kunna skapa en förståelse för begreppet cyberkrig är cyberdomänen. Författarna till detta arbete har tillsammans framställt en alternativ definition av cyberkrig enligt följande ”Cyberkrig innebär att en nation eller organisation inom cyberdomänen angriper eller försöker skada en annan nations digitala infrastruktur. Konsekvenserna ska kunna likställas med ett väpnat angrepp i enlighet med artikel 2(4) i FN-stadgan”. / In an increasingly digitalized world, the virtual reality is becoming as significant as the physical one. Sweden is at the forefront of digitalization, but at the same time, it is slipping behind in cybersecurity. Together, this may mean that warfare also can occur in virtual reality. The concept of cyberwarfare has received increased attention in Swedish media; however, it has become clear that the concept does not have a definition in Sweden. What are the reasons behind this, how can cyberwarfare be alternatively defined, and how does the concept of cyberwarfare relate to Swedish authorities’ defense work in an increasingly digitalized world? This qualitative study aims to investigate these questions by sharing the perspectives of private and state actors to contribute to a deeper understanding of the concept of cyberwarfare. This study’s literature and article study, as well as semi-structured interviews, provide an opportunity to examine individuals’ perspectives and other material such as doctrines and reports from various authorities in Sweden and internationally. Based on the results of this work, it is concluded that the concept of cyberwarfare is used in the public sphere, but not in a formal context and among state actors. State actors such as the Swedish Armed Forces, MSB, and FOI prefer to use the concept of cyberoperations. Another concept that has proved to be fundamental to creating an understanding of the concept of cyber war is the cyber domain. The authors of this study have defined cyberwarfare as when “a nation or organization in the cyber domain attacks or attempts to damage the digital infrastructure of another nation. The consequences must be equivalent to an armed attack following Article 2(4) of the UN Charter”.

Offentliga organisationer har flera krafter som trycker och påverkar deras säkerhetspraktik, dessa är både externa men även interna. För att förstå hur den offentliga organisationen hanterar dessa krafter som kräver öppenhet respektive IT-säkerhet har studien använt sig av kvalitativ datainsamling i form av intervjuer med medarbetare med olika roller inom den offentliga sektorn. Studien har inspirerats av induktion som ansats och utvecklat sitt teoretiska ramverk efter det att empirin färdigställts. Teoretiska begrepp som används i analysen är bland annat det politiska systemet, skugg-IT och Information Security Awareness. Empirin består av intervjuer med personer som är anställda hos en offentlig organisation. Utmaningar för IT-säkerhetspraktiken uppstår i form av syn på utbildning och svårigheten att nå ut till personal som följd av den komplexitet som är inneboende i den offentliga organisationen. Studien ger insyn och förslag på hur detta skulle kunna hanteras för att göra arbetet att upprätthålla säkerheten mer effektiv. Arbetet utmynnar i framtagandet av ett ramverk som visualiserar det förlopp som aktualiseras i studien, där knyts sambandet mellan olika krafter och synpunkter som påverkar varandra. / Public organizations face various forces that exert pressure and influence their security practices, both externally and internally. To understand how public organizations manage these forces, which require both transparency and IT security, this study employed qualitative data collection in the form of interviews with employees in different roles within the public sector. The study was inspired by an inductive approach and developed its theoretical framework after the completion of empirical data gathering. The theoretical concepts used in the analysis include the political system, shadow IT, and Information Security Awareness. The empirical data consists of interviews with individuals employed by a public organization. Challenges for IT security practices arise in the form of differing views on education and the difficulty of reaching personnel due to the inherent complexity of the public organization. The study provides insight and suggestions on how to address these challenges in order to make the task of maintaining security more effective. The work culminates in the development of a framework that visualizes the progression highlighted in the study, establishing connections between the various forces and perspectives that influence one another.

The trending usage of IoT devices raises serious security concerns. IoT devices have complete access to users’ network environments. In the eyes of hackers, the value of IoT devices is exceptionally high. From minor disturbances to major crimes, all could happen in no time with compromised IoT devices. As the IoT devices collects sensitive data, properly protect users’ privacy is also a crucial aspect for IoT devices. Thus, IoT devices need to be secure enough against modern cyber-attacks. In this work, a smart camera DCS-8515LH from D-Link is under penetration tests. Threat modeling is first performed as an analysis of the IoT system following by a dozen cyber attacks targeting this smart camera. The penetration tests provide valuable information that can reveal the smart camera’s vulnerability and weakness, such as security misconfiguration, vulnerability to DoS attacks. The smart camera is discovered to be vulnerable to DoS attacks and exploits on the zero-configuration protocol. Several weaknesses which violate the users’ privacy exist in the mobile application and Android storage system. This work evaluated all the vulnerabilities and weaknesses discovered from a security aspect. This report exposes attacks that are effective on the smart camera and also serves as a fundamental basis for future penetration tests on this smart camera. / I detta arbete är en smart kamera DCS-8515LH från D-Link under penetrationstester. Hotmodellering utförs först som en analys av IoT-systemet följt av ett dussin cyberattacker riktade mot denna smarta kamera. Penetrationstesterna ger värdefull information som kan avslöja den smarta kamerans sårbarhet och svaghet, såsom säkerhetsfelkonfiguration, sårbarhet för Dos-attacker. Den smarta kameran har upptäckts vara sårbar för DoS-attacker och utnyttjande av nollkonfigurationsprotokollet. Flera svagheter som kränker användarnas integritet finns i mobilapplikationen och Android-lagringssystemet. Detta arbete utvärderade alla sårbarheter och svagheter som upptäckts ur en säkerhetsaspekt. Den här rapporten avslöjar attacker som är effektiva på den smarta kameran och fungerar också som en grundläggande bas för framtida penetrationstester på denna smarta kamera.

Since 2009, Moving Target Defense (MTD) has become a new paradigm of defensive mechanism that frequently changes the state of the target system to confuse the attacker. This frequent change is costly and leads to a trade-off between misleading the attacker and disrupting the quality of service. Optimizing the MTD activation frequency is necessary to develop this defense mechanism when facing realistic, multi-step attack scenarios. Attack modeling formalisms based on DAG are prominently used to specify these scenarios. It represents the attack goal in the root of a tree that is recursively refined into subgoals to show the different ways the attacker can compromise the system. According to some specific models, the tree is augmented with countermeasures, time, costs, or probabilities. Our contribution is a new DAG-based formalism for MTDs and its translation into a Price Timed Markov Decision Process to find the best activation frequencies against the attacker’s time/cost-optimal strategies. For the first time, MTD activation frequencies are analyzed in a state-of-the-art DAG-based representation. Moreover, this is the first paper that considers the specificity of MTDs in the automatic analysis of attack modeling formalisms. Finally, we present some experimental results using UPPAAL STRATEGO to demonstrate its applicability and relevance. / Sedan 2009 har Moving Target Defense (MTD) blivit ett nytt paradigm av defensiv mekanism som ofta ändrar målsystemets tillstånd för att förvirra angriparen. Denna frekventa förändring är kostsam och leder till en avvägning mellan att vilseleda angriparen och att störa målsystemets tillförlitlighet. Att optimera MTD-aktiveringsfrekvensen är nödvändigt för att utveckla denna försvarsmekanism när man står inför realistiska attackscenarier i flera steg. Attackmodelleringsformalismer baserade på DAG är de främst använda metoderna för att specificera dessa scenarier. Metoden representer attackmålet i roten av ett träd som rekursivt förfinas till delmål för att visa de olika sätt som angriparen kan äventyra systemet. Enligt vissa specifika modeller är trädet utökat med motåtgärder, tid, kostnader eller sannolikheter. Vårt bidrag är en ny DAG-baserad formalism för MTD:er och dess översättning till en Price Timed Markov Decision Process för att hitta de bästa aktiveringsfrekvenserna mot angriparens tids-/kostnadsoptimala strategier. För första gången analyseras MTD-aktiveringsfrekvenser i en toppmodern DAG-baserad representation. Dessutom är detta det första rapporten som överväger specificiteten hos MTD:er i den automatiska analysen av attackmodelleringsformalismer. Slutligen presenterar vi några experimentella resultat med UPPAAL STRATEGO för att visa dess tillämpbarhet och relevans.

The cyber-threat against life-science is much larger today than just a couple of years back. Companies within the field have valuable information from example R& Din pharmaceuticals, biotech, personal data of vulnerable patients or medical devices and that is something attackers are very much aware of. Lab equipment have generally been disconnected from the internet to protect their data even more but the benefits a company would gain in diagnostics and support could outweigh it. In this paper a fictional environment with lab instruments, control units and databases is set up based on a real system used by Company X. A security analysis for the system is conducted with the goal to identify and analyse potential threats and risks. This was done by first study relevant literature along with meetings with representatives from Company X. The security analysis is made with a threat model called Yacraf which includes six different phases, the process was easy to follow and resulted in potential ways how an attacker could gain access to the system. The results also show different protection scenarios for these attacks and how Company X could implement preventive measures in advance. If Company X where to implement such a remote control system a first step would be to educate the employees to recognize common cyber-threats and only set up the remote connection when needed. / Cyberhotet mot life science är mycket större idag än för bara ett par år tillbaka. Företag sitter på värdefull information från exempel forskning och utveckling inom läkemedel, bioteknik, personuppgifter om utsatta patienter eller medicintekniska produkter och det är något som hackare är mycket medvetna om. Labutrustning har i allmänhet kopplats bort från internet för att skydda deras data ännu mer, men fördelar företag kan vinna på diagnistik och support skulle kunna uppväga det. I denna uppsats skapas en fiktiv miljö med laboratorieinstrument, styrenheter och databaser baserat på ett verkligt system som används av företag X. En säkerhetsanalys för systemet genomförs med målet att identifiera och analysera potentiella hot och risker. Detta gjordes genom att först studera relevant litteratur tillsammans med möten med företrädare för företag X. Säkerhetsanalysen är gjord med en hotmodell som heter Yacraf som innehåller sex olika faser, processen var lätt att följa och resulterade i potentiella sätt hur en angripare kunde vinna tillgång till systemet. Resultaten visar också olika skyddsscenarier för dessa attacker och hur Company X kunde genomföra förebyggande åtgärder i förväg. Om företag X skulle implementera ett sådant fjärrkontrollsystem skulle ett första steg vara att utbilda de anställda att känna igen vanliga cyberhot och bara ansluta fjärranslutningen vid behov.

Cyber attacks are an increasing problem in the society today. They increase dramatically, especially on IoT products, such as smart locks. This project aims to evaluate the security of the Verisure smartlock system in hopes of contributing to a safer development of IoT products and highlighting theexisting flaws of today’s society. This is achieved by identifying and attempting to exploit potential vulnerabilities with threat modeling and penetration testing. The results showed that the system is relatively secure. No major vulnerabilities were found, only a few weaknesses, including the possibility of a successful DoS attack, inconsistent password policy, the possibility of gaining sensitive information of a user and cloning the key tag used for locking/unlocking the smart lock. / Cyberattacker är ett ökande problem i samhället idag. De ökar markant, särskilt mot IoT-produkter, såsom smarta lås. Detta projekt syftar till att utvärdera säkerheten i Verisures smarta låssystem i hopp om att bidra till en säkrare utveckling av IoT-produkter och belysa de befintliga bristerna i dagens samhälle. Detta uppnås genom att identifiera och försöka utnyttja potentiella sårbarheter med hotmodellering och penetrationstestning. Resultaten visade att systemet är relativt säkert. Inga större sårbarheter hittades, bara några svagheter, inklusive möjligheten till en lyckad DoS-attack, inkonsekvent lösenordspolicy, möjligheten att få känslig information från en användare och kloning av nyckelbrickan som används för att låsa/låsa upp smarta låset.

The proliferation of IoT devices has brought our world closer than ever. However, because these devices can connect to the internet, they are also vulnerable to cyberattacks. IoT devices collect our personal information, so we must take IoT security seriously to protect our privacy. In this master thesis, an assessment of the security of Sennheiser smart headphones Momentum 3 wireless was conducted to demonstrate whether the smart headphones are secure or not. This pair of headphones were chosen because Sennheiser is a well-known brand and the headphones are one of its high-end headphones, they should be expected to be more secure. Previous academic papers related to the security of Bluetooth headphones were not found, because the security of headphones is generally considered to be less important. For the above reasons, this paper conducts security assessment on this pair of smart headphones. The thesis begins with gathering information of the smart headphones from a black-box perspective. Then threat modeling is used to list and select the attacks to be performed during penetration testing. Finally, the penetration testing is conducted. The result of the penetration testing shows that the headphones are secure enough with no serious vulnerabilities found but a few minor flaws. As this thesis is not in cooperation with Sennheiser, some tests were not performed due to Swedish law. Meanwhile, due to time constraints, some of the identified threats were not attempted in the penetration testing phase and require further investigation. / Spridningen av IoT-enheter har fört vår värld närmare än någonsin. Men eftersom dessa enheter kan ansluta till internet är de också sårbara för cyberattacker. IoT-enheter samlar in vår personliga information, så vi måste ta IoT-säkerhet på allvar för att skydda vår integritet. I denna masteruppsats genomfördes en bedömning av säkerheten hos Sennheiser smarta hörlurar Momentum 3 wireless för att visa om de smarta hörlurarna är säkra eller inte. Detta par hörlurar valdes för att Sennheiser är ett välkänt varumärke och hörlurarna är en av dess avancerade hörlurar, de bör förväntas vara säkrare. Tidigare akademiska artiklar relaterade till säkerheten för Bluetooth-hörlurar hittades inte, eftersom säkerheten för hörlurar generellt anses vara mindre viktig. Av ovanstående skäl genomför detta dokument en säkerhetsbedömning av detta par smarta hörlurar. Examensarbetet börjar med att samla information om de smarta hörlurarna ur ett black-box-perspektiv. Sedan används hotmodellering för att lista och välja de attacker som ska utföras under penetrationstestning. Slutligen genomförs penetrationsprovningen. Resultatet av penetrationstestet visar att hörlurarna är tillräckligt säkra utan några allvarliga sårbarheter men några mindre brister. Eftersom detta examensarbete inte är i samarbete med Sennheiser har vissa tester inte utförts på grund av svensk lag. Under tiden, på grund av tidsbrist, försökte inte några av de identifierade hoten under penetrationstestfasen och kräver ytterligare undersökning.

Användningen av cyberattacker mot organisationer, sjukvård och individer har ökat parallellt med digitaliseringen. Nationer har också blivit offer för dessa typer av attacker, som ofta kombineras med andra medel för krigföring såsom markanfall och missilattacker. En Cyber-Pearl Harbor (härefter förkortad CPH) är en term uppmärksammad av Leon Panetta som enligt honom består av kombinerade attacker som resulterar i mänsklig död, fysisk förstörelse och som lamslår en hel nation. Gazmend Huskaj använder sig av Panettas definition för utformande av ett ramverk (“DSLP-ramverket”) som är tänkt användas för att kunna klassificera en händelse som en CPH. Syftet med denna studie är att utforska om DSLP-ramverket kan valideras då termen har brukats de senaste 25 åren utan att en global definition tagit fäste, det är därför inte säkert att de kriterier som presenteras i ramverket överensstämmer med vad cybersäkerhetsexperter anser att en CPH är. Forskningsfrågan som utvecklades från denna studie blev följande: “Hur kan ramverket "DSLP-ramverk" från "Offensive Cyberspace Operations Targeting Ukraine: a Cyber Pearl-Harbor" (2023) valideras för klassificering av cyberattacker som Cyber Pearl-Harbor?”. En kvalitativ fallstudie genomfördes med en litteraturöversikt över termen CPH samt en semistrukturerad intervju där 3 experter utfrågades, vilket sedan analyserades via en tematisk analys. Som ett första steg för att besvara denna studies frågeställning applicerades ramverket på tre verkliga fall, detta för att avgöra huruvida dessa fall kan klassificeras som en CPH eller inte. Dessa tre verkliga fall var en attack mot en publik sjukvårdssektor i Costa Rica, ett TV-torn i Kiev, Ukraina samt dagligvarukedjan Coop i Sverige. Resultatet av valideringen av DSLP-ramverket var att endast fallet med TV-kornet i Kiev, Ukraina kunde klassificeras som en CPH. Den kognitiva effekten av eventet var dock inte förlamande nog att paralysera hela Ukraina, vilket gör klassificeringen diskutabel. Det andra steget bestod av en tematisk analys som gjordes på de tre experterna, vilket resulterade i skapandet av fyra huvudteman: Begreppets betydelse, Försvar mot Cyber-Pearl Harbor, Probabilitet och Kombinerade anfall. Följande slutsatser kom att dras i denna studie: Avsaknaden av en internationell/global standard gör det svårare att 1) göra upp om en gemensam definition av termen samt 2) klassificera en CPH i verklig kontext. Kombinationer av flera attacker och verktyg är en annan aspekt som understryks vid definiering av en CPH. Huruvida en CPH har skett eller inte varierar från expert till expert, och detsamma gäller probabiliteten för att en CPH kan ske i dagens kontext. Baserat på dessa slutsatser blir det svårt att validera DSLP-ramverket. Ytterligare forskning och data, intervjuer med experter och förtydligande behövs för att skapa en universell definition och därmed en gemensam grund att utgå ifrån. / The use of cyberattacks against organizations, health care and individuals have increased along with the constant digitalisation. Nations have also fallen victim to cyberattacks, often combined with other means of war like boots on the ground or missiles. A Cyber-Pearl Harbor (further shortened as CPH) is a term mentioned by Leon Panetta described in his words as “combined attacks that result in human death and physical destruction and that paralyzes an entire nation”. Gazmend Huskaj used Panettas definition in order to create a framework (“DSLP-framework”) for classifying an event as a CPH. This study strives to see if the DSLP-framework can be validated since the term has been widely used for the last 25 years, however a universal definition of the term seems to be missing, therefore it is not certain that the criterias presented in the framework is accurate to what cybersecurity experts consider a CPH to be. The research question developed from this study's problem became the following: “How can the framework “DSLP-Framework” from “Offensive Cyberspace Operations Targeting Ukraine: a Cyber Pearl-Harbor” (2023) be validated for classification of cyberattacks as Cyber Pearl-Harbor?”. A qualitative case study was conducted through a literature overview regarding the term CPH and a semistructured interview with three experts, which were later analyzed through a thematic analysis. As a first step to answering the research question, the framework was applied to three real life cases in order to determine whether or not they can be classified as a CPH. The following cases were an attack on a public health sector in Costa Rica, a TV-tower in Kyiv, Ukraine and the grocery company Coop in Sweden. The result from applying each case to the DSLP-framework was that only the case of the TV-tower in Kyiv could be classified as a CPH. However, the cognitive effects of the event were not crippling enough to paralyze the entirety of Ukraine, making the classification debatable. The second step was done through the use of thematic analysis on the interviews with the experts, in which four main themes were created: The meaning of the concept, Defense against Cyber-Pearl Harbor, Probability and Combined attacks. The following conclusions were drawn in this study: The absence of an international standard makes it harder to 1) conclude a common definition of the term and 2) classify a CPH in real context. The combinations of attacks and tools is another important aspect to highlight when defining a CPH. Whether a CPH has happened or not varies from expert to expert, and the same goes for the probability of a CPH occurring in today's context. Based on these conclusions, it is hard to validate the DSLP-framework. Further research and data, interviews with experts and clarification is needed in order to create a universal definition and therefore a common ground to start from.

Organizations have been changing their IT structure due to several reasons such as merger of two companies, acquisition of one company by another or IT consolidation within a company. IT policies are one of the areas which get redefined during such changes. However the lack of test facilities, time, funds, or human resources and expertise for change assessment of reengineering IT infrastructure such as integration of independently working systems or switching from on premises IT resources to cloud based IT resources, can be left unassessed. The absence of forthcoming changes' assessment can cause trouble at many levels of any organization, depending on which business operation is affected. Since every employee with a workstation is an end user, it is safe to say that end users or employees are the target of those unforeseen impacts. This situation can be handled by a working process which is able to adapt the changes made to IT systems security. This thesis presents a process that highlights post change issues and can help organizations to adapt to the changes in the environment and minimizes highlighted issues hence called Adaptable Information and Data Security Process. A system or entity is adaptable if it can adapt to changes. The results of this research are derived by putting the proposed process in use to calculate monetary and time loss in any project using different variables. Those results can encourage and support middle management to propose investment in user training and local support staff when presenting their case to upper management. Our results show the loss of 0.24% of a 200,000 kroner project to be completed in 44 weeks due to lack of adequate training of technical staff and users training to use IT systems. Another dimension of loss is calculated to show 4.2 hour of time loss on top of monetary loss given a total of 44 weeks of project period. The proposal suggests that the calculations of those loses can help management invest the time and money on users’ training and onsite technical support which will result in less investment and long lasting results as oppose to conventional approach that is lack of users training and off shore support that may reduce expenses in short term but causes significant long term losses. / Organisationer har förändra sin IT-struktur på grund av flera skäl, såsom sammanslagning av två företag, förvärv av ett företag med en annan eller ITkonsolidering inom ett företag. IT-politik är ett av de områden som får omdefinieras under sådana förändringar. Dock är det faktum att dessa omedelbara förändringar kommer att medföra en massa problem som ofta förbises eller det är oförutsedd eftersom den fulla effekten av förändring inte kunde bedömas. Dessa oförutsedda konsekvenser kan orsaka problem på många organisationsnivåer beroende på vilken affärsverksamhet påverkas. Eftersom varje anställd på en arbetsstation är en slutanvändare eller anställd, är det säkert att säga att slutanvändare eller anställda är föremål för dessa oförutsedda konsekvenser. Denna situation kan hanteras genom en arbetsprocess som är i stånd att anpassa de ändringar som gjorts till IT-system säkerhet. Avhandlingen presenterar en process som lyfter fram förändringsproblem och kan hjälpa organisationer att anpassa sig till förändringarna i miljön och minimerar markerade problem, så kallade anpassningsbar informationsoch datasäkerhetsprocess. Ett system eller en enhet är anpassningsbar om den kan anpassa sig till förändringar. Resultaten av denna forskning är härledda genom att den föreslagna processen används för att beräkna monetär och tidsförlust i något projekt med olika variabler. Dessa resultat kan uppmuntra och stödja mellanhantering för att föreslå investeringar i användarutbildning och lokal supportpersonal när de presenterar sitt ärende för den överordnade ledningen. Våra resultat visar förlusten på 0,24% av ett projekt på 200 000 kronor som ska slutföras på 44 veckor på grund av brist på adekvat utbildning av teknisk personal och användarutbildning för att använda IT-system. En annan dimension av förlust beräknas visa 4.2 timme tidsförlust ovanpå monetär förlust med totalt 44 veckor projektperiod. Vårt förslag tyder på att beräkningarna av de som förlorar kan hjälpa ledningen att investera i tid och pengar på användarutbildning och teknisk support på plats, vilket kommer att leda till mindre investeringar och långvariga resultat som motsätter sig konventionellt tillvägagångssätt som bristen på utbildning av användare Landsstöd som kan minska kostnaderna på kort sikt men orsakar betydande långsiktiga förluster.