Cykling har fördelar för både cyklisten och för samhället. På flera myndigheter beskrivs mål och åtgärder för att öka andelen cykling, men kunskapen om hur andelen effektivast kan ökas är begränsad. I Amsterdam och i Köpenhamn utgör cykeln stor andel av trafiken, över 30 procent. Vilket skulle kunna bero på infrastrukturen där. Globalt sett har cykeln ofta marginaliserats. I Sverige var andelen cykeltrafik på 70-talet nere under en procent. Två av de myndigheter som idag beskriver mål och åtgärder för ökat cyklande är Region Stockholm och Järfälla kommun. Region Stockholm och Järfälla Kommun har båda mål att 20 procent av resorna ska vara på cykel. Vilket ska uppnås genom bland annat, satsningar på cykelinfrastrukturen.  Till den här uppsatsen har två nyligen upprustade raksträckor i Järfällas regionala huvudcykelnät valt för observation. Båda sträckorna är kombinerade gång- och cykelbanor separerade med målad mittlinje. Det är cykelbanedelen av dessa som observeras. Vid observationerna dokumenterades vilka trafikgrupper som använde cykelbanan och hur frekvent användarna utgör hinder för cyklisterna. För att observera hur frekvent cyklisterna hindrats delas cyklisternas färd igenom observationsområdet in i fyra kategorier. Kategori 0 — obehindrat åka rakt igenom hela observationsområdet. Kategori 1 — Köra runt, byta position i sidled för att ta sig förbi ett hinder. Kategori 2 — Tydligt saktar in och kategori 3 — Stannar, minst en nedsatt fot.  Vid den första observationsplatsen var många gående på cykelbanan, vilka cyklister ofta behövde cykla runt. Vid den andra observationsplatsen anpassade cyklisterna sina positioner i sidled vid möte av andra cyklister. Avvikelserna från bibehållen hastighet rakt fram sker vid båda observationsplatserna frekvent nog för att vara hindrande för cyklisterna. / Cycling has benefits for both society and cyclists, but there is a lack of knowledge about how to increase the proportion of cycle traffic. A large part of the traffic in Amsterdam and Copenhagen consists of cyclists — over 30 percent. A possible explanation is the cyclist-friendly infrastructure in those cities. Globally, cycling is often marginalized. In Sweden, the proportion of cycling traffic in the 70s was under one percent. Today, several authorities have goals for increased cycling, and they are working to increase the proportion of cycle traffic. The Stockholm Region and Järfälla Municipality aim for cyclists to make up 20 percent of all journeys. They are to achieve this through, for example, investments in cycle infrastructure.  In this work, we observe the cycle path part of combined cycle and walking paths, divided by a painted line. We select two newly renovated straight sections in Järfälla's regional main cycle network. During the observations, we document the mode of transport on the cycle path, e.g., pedestrian, e-scooter, cyclist, etc. We also document how many cyclists pass the observation area unhindered while maintaining speed, and how many of the cyclists are hindered. In addition, we document how the cyclists deal with obstacles: by changing position sideways and driving around an obstacle, by slowing down, or by stopping completely. At the first observation area, we observed a large proportion of pedestrians on the cycle path that cyclists often needed to go around. At the second observation area, cyclists often had to change position sideways when meeting other cyclists. Deviations from cycling straight and with maintained speed are frequent enough to hinder the accessibility of cyclists.

Sverige behöver öka andelen hållbara resor för att minska den negativa påverkan på miljön. Två positiva effekterna med cykling är den förbättrade folkhälsan och att det är mer energieffektivt än att resa med bil. Idag är omkring 40% av alla bilresor kortare än 5km. Antalet cykelresor är färre under vintern och därför är potentialen som störst att ersätta kortare bilresor vintertid. Cyklister har en högre risk än bilister att skadas eller dödas och därför är det viktigt, i arbetet mot ökad cykling att även förbättrad säkerhet för cyklister. Studier av Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) visar att fler väljer att cykla vintertid om vinterunderhållet är bra. I den traditionella vinterväg-hållningen används plogning och sand. Sopsaltmetoden har ökat i popularitet. Metoden använder en borste för att sopa bort snön och saltlösning, torrt eller befuktat salt för halkbekämpning. Det leder till barmarksförhållanden vintertid (utan sand som ökar risken för halkolyckor) ökad tillgänglighet och bättre komfort för cyklister. Metoden är dock mer resurskrävande och sprider salt till miljön. Syftet med denna studie är att undersöka hur vinterväghållningen kan utformas i Avesta kommun för att öka det hållbara resandet och få fler att cykla på vintern. Förutsättningarna för att implementera metoden i mindre kommuner diskuteras. Rekommendationerna specifika för Avesta kommun kan användas av andra kommuner som funderar på att implementera sopsaltmetoden. Genom en litteraturstudie sammanställs tillgänglig forskning och erfarenheter från kommuner som använt sopsaltmetoden. För att samla in mer erfarenhet inbjöds kommunerna att delta i en enkätstudie. Även en fallstudie genomförde där Avestas förutsättningar att implementera metoden analyserades. Tre intervjuer hölls, en med Avesta kommun, en med Katrineholms kommun som tidigare använt metoden och en med två av de ledande forskarna inom sopsaltmetoden Anna Niska och Göran Blomqvist från VTI.   19 av de 27 inbjudna kommunerna deltog i enkäten som bland annat visade att 74% av kommunerna valt att förlänga längden på de sopsaltade stråken. Främst till följd av den stora efterfrågan från kommuninvånare och den politiska viljan att prioritera cykling i kommunen. Den empiriska evidensen som samlats in via de använda metoderna användes för att besvara studiens syfte. Trots att flödesmätningar inte kunnat bevisa det i siffror till följd av det begränsade underlaget, anses implementering av sopsaltmetoden öka andelen cykelresor vintertid. Metodens största fördel är den ökade komforten och tillgängligheten som skapas för cyklister. Den högre kostnaden ska sättas i relation till samhällets kostnader för halkolyckor och vinsten i en förbättrad folkhälsa. I kombination med det förändrade klimatet som kräver mer halkbekämpning rekommenderas Avesta kommun att implementera sopsaltmetoden. Huvudcykelstråken som definieras i cykelplanen ska prioriteras i vinterväghållningen. Med de stora investeringar som planeras för Kyrkbron i åtanke, är det lämpligt att implementera sopsaltmetoden på angränsande stråk. Tanken att inkludera värme och kombinera med sopning är intressant och Avesta rekommenderas att ta med det i projekteringen av bron. Med rådande ekonomiska läget kan det förståeligt vara svårt att prioritera implementeringen av en ny, dyrare metod. Då bör metoden ses som en möjlig metod för att prioritera det hållbara resandet i framtiden. En mindre kommun har sina specifika styrkor och svagheter, bland annat är besluts- och kontaktvägar kortare. Den största svagheten är resursutmaningarna som finns i en mindre kommun. / Sweden needs to increase the proportion of sustainable travels to decrease the negative impact on the environment. Among the great effects of cycling are the positive effects on the public health and that it is more energy efficient compared to travelling by car. Today about 40% of all car journeys are shorter than 5km. Bicycle travels decrease during winter and therefor the potential in increasing sustainable travel by replacing shorter car travels is highest during winter. Since cyclists have a higher risk to get injured or killed compared to motorists it is important when working for more bicycle travels to also improve the safety for cyclists. Studies by the Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) shows that more people choose to cycle during winter if the winter maintenance is good. The traditional method is to clear the snow by ploughing and skid control by using grit. The method sweepsalting has increased in popularity. A machine uses a power broom to clear the snow and spreads saline solution or pre-wetted salt for skid control. It leads to bare ground conditions during winter, with no grit that increases risk for accidents, an increased accessibility and it is more comfortable for cyclists. The method is however more resource demanding and salt is spread to the environment. The aim of this study is to investigate how winter maintenance can be designed in Avesta municipality to increase sustainable travel and get more people to cycle in the winter. A discussion of the prerequisites for implementation of the sweepsalting method in smaller municipalities is conducted. The resulting recommendations specific to Avesta can be used by other municipalities thinking of implementing the sweepsalting method. Through a literature review, available research on the sweepsalting method and experiences from other municipalities was compiled. To gather more experience municipalities were invited to participate in a survey study. A case study to analyse the possibility to include sweepsalting in Avesta was also conducted. Three interviews were held, one with Avesta municipality, one Katrineholms municipality which previously used the method and one with two of the leading researchers in sweepsalting Anna Niska and Göran Blomqvist at VTI.  19 of the 27 municipalities invited participated in the survey. For example, the survey showed that 74% of the municipalities have chosen to increase the length of the sweepsalted cycleways mainly due to the high demand from the public and from politicians wanting to prioritize cycling. The empirical evidence gathered by the methods was used to answer the aim of the study. Implementing the sweepsalting method increases bicycle travels during winter, this even though flow measurements have not been able to clearly prove this in numbers due to the insufficient basis. The biggest advantage is the increased comfort and accessibility created for cyclists. The higher cost must be placed in relation to the costs for accidents and to increased public health. This, combined with the changing climate, demanding more slip control, the implementation of sweepsalting is recommended in Avesta. The main cycle routes defined in the cycle plan should be prioritized in the winter maintenance. With the major investments planned for Kyrkbron in mind, it is suitable to combine it with implementing of the sweepsalting method on connecting cycleways. The idea of heating the bridge surface when rebuilding the bridge and combining it with sweeping of the surface is interesting and Avesta is recommended to include it in the planning. With the current economic situation, it can understandably be difficult to prioritize implementing a new, more expensive method. If so, the method should be seen as a possible future method prioritizing and facilitating sustainable travels. A smaller municipality has its strengths and its weaknesses, the decision paths and contact paths are often shorter than in bigger municipalities. The biggest drawback is the resource challenges in smaller municipalities.

I flera decennier har det funnits en medvetenhet kring den privata personbilens negativa konsekvenser för både samhälle, människa och miljö. Ambitiösa mål har tagits fram i försök att minska utsläppen av växthusgaser men ändå går vägen till en omställning för långsamt. Dessutom bidrar massbilismen till en ohållbar och ogynnsam utveckling av städer och samhällen, både ekonomiskt, ekologiskt och socialt, där planeringen och utvecklingen av den byggda miljön har varit en bidragande orsak till att många idag sitter fast i ett bilberoende. Dock finns det antydan om att det även kan finnas andra orsaker som gör det svårt för individer att vidta en beteendeförändring som skulle innebära en minskad bilanvändning. Syftet med denna studie har varit att undersöka om ett högt bilanvändande kan bero på vanor, attityder och normer. Vidare har det undersökts ifall detta kan förändras och leda till beteendeförändringar genom minskat bilanvändande med mjuka mobility managementåtgärder och nudging.  Aktionsforskning är den huvudsakliga metoden som har använts i studien. Detta har genomförts genom att låta vanebilister bli testcyklister under en period för att undersöka om det kan leda till ett minskat bilanvändande i Höganäs kommun. Resultatet av aktionsforskningen har därefter mätts genom enkäter, dokumentationer och en fokusgruppsintervju. Resultatet har visat på att testcyklingen haft ett gott resultat genom att det har bidragit till att deltagarnas bilanvändning har minskat i förmån för cykeln. Vanor tycks har varit den huvudsakliga orsaken till deltagarnas höga bilanvändaning före testperioden och att testcyklingen har resulterat i att detta beteende har kunnat brytas. Attityder och normer kan dock inte riktig förklara det höga bilanvändandet bland deltagarna innan testperioden. Detta har troligtvis berott på att deras vanebeteenden har varit så pass starka att det har resulterat i att deras beteenden inte har varit förenliga med deras attityder och normer. Resultatet kan också innebära att testcyklingen främst har lockat personer som upplevde bilkörning som problematisk och därmed har haft viljan och motivationen att vidta förändringar. Därför går det att ifrågasätta om mjuka mobility managementåtgärder fungerar för alla målgrupper av bilister. Dessutom kvarstår det osäkerheter kring testcyklingens långsiktiga effekt på bilanvändningen. / For several decades, there has been an awareness of the negative consequences of the private car both for society, people and the environment. Ambitious goals have been developed in an attempt to decrease greenhouse gas emissions, but the way towards a transition is still too slow. In addition, mass motoring contributes to an unsustainable and unfavorable development of cities and communities, both economically, ecologically and socially, where the planning and development of the built environment has been a contributing factor that we are now stuck in car addiction. However, there are indications that there may also be other causes that make it difficult for the individual to make a behavioral change that would mean a reduction in car use. The purpose of this study has been to examine whether high car use may be due to habits, attitudes and norms. Furthermore, it has been examined whether this can be changed with mobility management measures and nudging and lead to a behavioral change by a reduced care use.  Action research is the main method used in the study. This has been done by letting habitual drivers become test cyclists for a trial to examine whether it can lead to a reduction in car use in Höganäs municipality. The results of the action research have subsequently been measured through surveys, documentation and through a focus group. The results have shown that the test cycling had a good impact and has contributed to a decrease in the participant’s car use in favor of the bike. Habits have been the main reason for their high car use that the participants have been able to change due to the trial. However, attitudes and norms cannot really explain the high car use among the participants before the trial. This is could be explained that their habitual behaviors has been so strong that their behavior has not been in line with their attitudes and norms. The result may also mean that the test cycling project has mainly attracted people who did not experience driving as compatible with their attitudes and thus have had the willingness to make changes. Therefore, you should question if soft mobility management measures work for all target groups of motorists. In addition, there are still uncertainties regarding the long-term effect of the test cycling project on car use.

Bakgrund: För en del idrottare är det viktigt att bibehålla en hög effektutveckling och anaerob kapacitet under en hel tävling. Ibland tillåts endast någon timmes återhämtning mellan prestationer, och nutritionsmässiga strategier, däribland intag av kolhydrater blir relevant för att underlätta återhämtningsprocessen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka effekten av kolhydratsintag under 1h återhämtning från kortvarig högintensiv träning på efterföljande anaerob prestationsförmåga. Metod: Åtta vältränade kvinnor och män utförde ett countermovement jump (CMJ) följt av 5 varv av Wingate cykeltest. Deltagare fick därefter vila i 1 timme och intog under tiden antingen 1.2g/kg kolhydrater (maltodextrin) eller placebo. Efter återhämtningen utförde deltagarna ett CMJ följt av 1 varv Wingate cykeltest. Testvärden som mättes var hopphöjd (CMJ), min power, max power, average power samt fatique index (Wingate). Resultat: Resultatet från två-vägs ANOVA visade att varken tid eller supplementering hade någon signifikant effekt på prestation gällande någon av de uppmätta variablerna. Det var ingen signifikant skillnad mellan det första varvet Wingate före återhämtning jämfört med Wingate efter återhämtning, samma gäller CMJ. Båda grupper återhämtade sin ursprungliga prestationsförmåga efter 1h återhämtning, vare sig de intog kolhydrater eller inte. / Background: For some athletes it is important to maintain a high level of power output and anaerobic capacity throughout an entire compentition. Some situations only allow a few hours of recovery between performances, and nutritional strategies, including carbohydrate intake become relevant to facilitate the recovery process. Purpose: The purpose of this study was to investigate the effect of carbohydrate intake during 1 hour of recovery from short-term high intensity exercise on subsequent anaerobic performance. Method: Eight well-trained women and men performed a countermovement jump (CMJ) followed by 5 laps of Wingate cycling test. Participants were then allowed to rest for 1 hour while consuming either 1,2g/kg carbohydrates (maltodextrin) or placebo. After recovery, participants performed a CMJ followed by one lap of Wingate cycling test. The testvalues that were measured were jump height (CMJ), min power, max power, average power and fatigue index (Wingate). Result: Results from the two-way ANOVA showed that neither time nor supplementation had any significant effect on subsequent performance regarding any of the measured variables. There were no significant difference between Wingate lap 1 pre recovery and Wingate post recovery, same for CMJ. Both groups regained their original performance after 1h of recovery, wether intake of carbohydrate or not.

By structural health monitoring (SHM) of composite structures, their sustainability, safety and economics can be improved. On one hand, it enables using components to their full life or having them replaced early before otherwise unforeseen failure. On the other hand, it may make structures lighter as designs with smaller safety margins would be possible. Cryogenic liquid hydrogen tanks for aircraft would need to become lighter to enable such fossil-free aviation, which could require SHM. Vertically aligned carbon nanotubes (VACNT) have been used as embedded sensors in composites for temperature and strain sensing while other architectures of nanotubes have been used to detect fatigue damage. In this work, VACNT embedded in carbon fibre/epoxy composites are cycled both thermally and mechanically to investigate their suitability to detect damage in composite cryogenic tanks. It was found VACNT retain their strain sensing ability after cycling to cryogenic temperatures and that a relationship of increasing electrical resistance to increased cycling and damage is possible. That indicates VACNT are suitable for SHM of cryogenic tanks, but more testing and better electrical insulation of the VACNT is needed to confirm this. / Genom att övervaka kompositstrukturers livslängd med structural health monitoring (SHM), kan miljöhållbarheten, säkerheten och ekonomin i att använda dem förbättras. Å ena sidan möjliggör det att komponenter används sin fulla livslängd eller ersätts innan annars oförutsedda skador leder till kollaps. Å andra sidan kan det göra strukturer lättare eftersom designer med mindre säkerhetsmarginaler vore möjliga. Kryotankar för flytande väte i flygplan behöver bli lättare för att möjliggöra sådant fossilfritt flygande, vilket skulle kunna kräva SHM. Vertikalt riktade kolnanorör (vertically aligned carbon nanotubes, VACNT) har använts som inbäddade temperatur- och töjningssensorer i kompositer och andra kolnanorörsmaterial har använts för att detektera utmattningsskador. I detta arbetet har VACNT inbäddat i kolfiber och epoxi cyklats både termiskt och mekaniskt för att undersöka dess lämplighet som sensorer för skadedetektering i kryotankar. Det konstaterades att VACNT behåller sin töjningsdetekteringsförmåga efter termisk cykling till kryotemperatur och att det är möjligt att ett förhållande om ökande resistans med ökande cykling och skada kan finnas. Det indikerar att VACNT vore lämpliga för SHM i kryotankar, men mer provning och bättre elektrisk isolering av VACNT behövs för att bekräfta det.

Cycling is a sustainable and health-promoting mode of transportation that addresses issues such as pollution, congestion, and social exclusion. This research focuses on understanding the current cycling culture and infrastructure in Stockholm, Sweden, and compares The Netherlands, to identify ways to enhance cycling in Stockholm. Data for this research were collected through interviews with experts and observational methods in Stockholm. The study analyses how existing infrastructure and historic planning decisions influence cycling behaviour. Additionally, the concept of ‘Path Dependence’ is employed to understand the lasting impact of past decisions on current urban mobility patterns. The results indicate that Stockholm faces unique challenges, such as geographic constraints, harsh winter conditions, and a strong car culture, which hinder the widespread adoption of cycling. The study also identifies the importance of EU-supported initiatives aimed at increasing the cycling modal share and improving safety. Based on the findings through a spatial analysis, the research provides recommendations for improving cycling infrastructure in Stockholm, considering its unique urban context. These recommendations aim to support the transition from car-dominated mobility to sustainable transportation modes, contributing valuable insights to the discourse on sustainable urban mobility in Stockholm. / Cykling är ett hållbart och hälsofrämjande transportsätt som tacklar problem som föroreningar, trängsel och social utestängning. Denna forskning fokuserar på att förstå den nuvarande cykelkulturen och infrastrukturen i Stockholm, Sverige, och jämför med Nederländerna för att identifiera sätt att förbättra cyklingen i Stockholm. Data för denna forskning samlades in genom intervjuer med experter och observationsmetoder i Stockholm. Studien analyserar hur befintlig infrastruktur och historiska planeringsbeslut påverkar cykelbeteendet. Dessutom används begreppet ‘Path Dependence' för att förstå den bestående påverkan av tidigare beslut på nuvarande urbana mobilitetsmönster. Resultaten visar att Stockholm står inför unika utmaningar, såsom geografiska begränsningar, hårda vinterförhållanden och en stark bilkultur, som hindrar den breda användningen av cykling. Studien identifierar också vikten av EU-stödda initiativ som syftar till att öka cykelns andel av transportsätt och förbättra säkerheten. Baserat på resultaten genom en rumslig analys, ger forskningen rekommendationer för att förbättra cykelinfrastrukturen i Stockholm med hänsyn till dess unika urbana kontext. Dessa rekommendationer syftar till att stödja övergången från bil-dominerad mobilitet till hållbara transportsätt och bidra med värdefulla insikter till diskussionen om hållbar urban mobilitet i Stockholm.

Syfte: Motviktad enbenscykling är en ny träningsmetod som kan användas för att öka intensiteten. Tidigare studier har påvisat att det finns skillander mellan dominant och icke-dominant ben vid cykling med två ben. Syftet med denna studie var att undersöka fysiologiska assymetrier vid motviktad enbenscykling. Metod: Åtta undersökningsdeltagare (ålder 24,1 ± 4,2 år, längd 177,0 ± 5,5 cm, vikt 74,6 ± 9,0 kg, vo2max 69,0 ± 6,4 ml/kg/min) deltog i studien. Undersökningsdeltagarna delades in slumpmässigt i två grupper (dominant eller icke-dominant). För att bestämma undersökningsdeltagarens dominanta ben användes Waterloo Footedness Questionnaire. Den dominanta gruppen utförde första intervallen vid testtillfälle två med sitt dominanta ben och den icke-dominanta gruppen med sitt icke-dominanta ben.Vid testtillfälle ett utfördes ett standardiserat nivåtest till utmattning på cykel. Testtillfälle två, som utfördes minst 48 timmar senare, bestod av fyra stycken tio minuters intervaller av motviktad enbenscykling, varannat ben. Testtillfälle två kördes blint. Resultat: Skillnader kunde observeras men dock inga signifikanta skillnader. Tendensen var att man uppmätte en högre effekt med dominant ben (dominant ben 168 ±18,9 W, icke-dominant ben 162 ±18,1W), men en högre kadens med icke-dominant ben (dominant ben 93 ± 12,7 rpm, icke-dominant ben 95 ± 10,3 rpm). Slutsats: Skillnader finns mellan dominant och icke-dominant ben vid motviktad enbenscykling, dock inga signifikanta skillnader. Vår slutsats är att inlärningseffekten påverkade resultatet i denna studie. För att motverka detta i framtida studier angående motviktad enbenscykling bör undersökningsdeltagarna genomgå en invänjningsperiod med träningsmetoden. / Purpose: Counterweighted single-leg cycling is a new training method that can be used to increase intensity. Studies have shown differences between dominant and non-dominant leg during normal cycling. The purpose of this study was to analyse physiological assymetries during counterweighted single-leg cycling. Method: Eight volunteers (age 24,1 ± 4,2 years, height 177,0 ± 5,5 cm , weight 74,6 ± 9,0 kg, vo2max 69,0 ± 6,4 ml/kg/min) participated in this study. Participants were randomly divided into two groups (dominant or non-dominant). Waterloo Footedness Questionnaire was used to decide participants dominant leg. The dominant group used their dominant leg in the first interval at the second test, and the non-dominant group used their non-dominant leg in the first interval. At the first test a standarized incremental cycling test was performed until exhaustion. The second test , >48 hours later, consisted of four ten-minute intervals of counterweighted single-leg cycling, alternating legs.The second test was blinded. Results: Differences were observed, but no significant differences. Tendencies showed a higher power-output with the dominant leg (dominant leg 168 ±18,9 W, non-dominant leg 162 ±18,1W), but a higher cadence with the non-dominant leg (dominant leg 93 ± 12,7 rpm, non-dominant leg 95 ± 10,3 rpm). Conclusion: Differences exist between dominant and non-dominant leg in counterweighted single-legged cycling, but no significant differences. Our conclusion is that the learning effect affected the results in this study. To counteract this in future studies concerning counterweighted single-legged cycling the studies should include a learning period with the training method.

Aim: The aim of this study is to analyse potential determinants of cycle commuting speed, with the following research questions: 1. How does cycle commuting speed relate to amount of gears, access to shower facilities, and rating of perceived exertion (RPE), when sex, age, weight, body mass index (BMI), duration, last digit in self-reported duration, and cycling area are controlled for? 2. How are the earlier found relationships between speed and duration, and speed and sex, affected when amount of gears, access to shower facilities, and RPE are added to the control variables age, weight, BMI, last digit in self-reported duration, and cycling area?   Method: In this cross-sectional study, 1526 adult cycle commuters (67% females) in Stockholm County, Sweden, were recruited through advertisements. In a self-administered questionnaire, the respondents reported their sex, age, height, weight, duration of their typical cycle commuting journey, amount of gears, access to shower facilities at the destination, and rating of perceived exertion (measured by the Borg RPE Scale) while cycling. They also drew their cycling route on an individually adjusted map. Multiple linear regression was used to facilitate the analyses.   Results: In a regression model with the independent variables sex, age, weight, body mass index, duration, last digit in self-reported duration (1–4 or 6–9 compared to 0 or 5), cycling area (inner urban compared to suburban and suburban – inner urban), gears, shower facilities, and RPE, the dependent variable cycle commuting speed was positively related to using a bicycle with five or more (as compared to four or fewer) gears, having convenient (as opposed to inconvenient or non-existent) access to shower facilities, and perceiving a higher degree of exertion while cycling. Gears, showers, and RPE were also found to substantially affect the earlier found relationships between speed and duration, and speed and sex. The respondents showed a clear tendency of giving odd-numbered, compared to even-numbered, ratings of perceived exertion.   Conclusions: This study highlights the importance of gears, showers, and RPE in activities such as estimating, planning or taking measures in relation to cycle commuting. It also shows that adding new factors to control for might change earlier established relationships within this field. When the Borg RPE Scale is used, correct instructions strengthens the validity. / Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att analysera potentiella påverkansfaktorer gällande cykelpendlingshastighet, med följande frågeställningar: 1. Hur relaterar hastighet till antal växlar, tillgång till duschfaciliteter och skattning av egenupplevd fysisk ansträngningsgrad (RPE), när kön, ålder, vikt, BMI, duration, slutsiffra i självrapporterad duration samt cykelområde kontrolleras? 2. Hur påverkas de tidigare funna förhållandena mellan hastighet och duration, samt hastighet och kön, när antal växlar, tillgång till duschfaciliteter och RPE adderas till kontrollvariablerna ålder, vikt, BMI, slutsiffra i självrapporterad duration, och cykelområde?   Metod: I denna tvärsnittsstudie rekryterades 1526 vuxna cykelpendlare (67% kvinnor) i Stockholms län genom annonser. I ett själv-administrerat formulär rapporterade de kön, ålder, längd, vikt, duration vid deras typiska cykelpendlingsresa, antal växlar, tillgång till duschfaciliteter vid destinationen, och skattning av egenupplevd fysisk ansträngningsgrad (enligt Borgskalan) under cyklingen. De ritade även in sin cykelväg på en individuellt anpassad karta. Multipel linjär regression användes för att möjliggöra analyserna.   Resultat: I en regressionsmodell med de oberoende variablerna kön, ålder, vikt, BMI, duration, slutsiffra i självrapporterad duration (1­–4 eller 6–9 jämfört med 0 eller 5), cykelområde (innerstad i jämförelse med ytterstad samt ytterstad – innerstad), växlar, duschmöjligheter och RPE, var den beroende variabeln cykelhastighet positivt relaterad till användandet av en cykel med fem växlar eller fler (i jämförelse med fyra eller färre), att ha bekväm tillgång till dusch (i motsats till obekväm eller ingen tillgång alls) samt att uppleva en högre grad av fysisk ansträngning under cykling. Växlar, duschmöjligheter och RPE visade sig även substantiellt påverka de tidigare funna förhållandena mellan hastighet och duration, samt hastighet och kön. Respondenterna visade en tydlig tendens att ge ojämna, i jämförelse med jämna, RPE-skattningar.   Slutsats: Denna studie belyser vikten av växlar, duschmöjligheter och egenupplevd ansträngningsgrad vid exempelvis bedömning, planering eller vidtagande av åtgärder i relation till cykelpendling. Den visar även att nya kontrollfaktorer kan förändra tidigare etablerade förhållanden inom detta fält. Korrekta instruktioner stärker validiteten vid användandet av Borgskalan.

Målet med projektet var att undersöka samt implementera en fysikbaserad DFN modell för att simulera kalender samt cyklingåldrande av litiumbatterier som används i elbilar. Den fysikbaserade modellen var konstruerad baserad på ett Python biblioteket vid namn PyBaMM, vilket till skillnad från datadrivna modeller ger essentiell information om de kemiska processerna inuti batteriet. Den första delen av projektet täcker konceptet av kalenderåldring, vilket inkluderar en jämförelse mellan tre olika tre olika hastighetsbegränsande SEI modeller. Parametrar som påverkar det erhållna resultatet från modellen är identifierade, estimerade, och till slut validerade för att säkerhetsställa att modellen och parametrarna är identifierbara gentemot experimentella data. Resultatet av jämförelsen gav att SEI tillväxt begränsad av litium interstitiell diffusion är den mest optimala modellen att applicera när kalenderåldring för litiumbatterier ska modelleras. Resultaten visade också att endast en parameter, inre SEI litium interstitiell diffusivitet ska justeras för att erhålla optimal anpassning mot experimentella data. Andra delen av projektet använde resultatet från den första delen och litium plätering implementerades som en andraåldringsmekanism som undersöktes under tre olika laddningsprotokoll. Modellen var optimerad och anpassad gentemot experimentella data, där parametervärdet för kinetisk hasighetskonstanten för plätering var estimerad. Den optimerade modellen användes därefter för att erhålla mer information om elektrokemiska variabler för att kunna analysera samt beskrivaåldringsprocessen utan att behöva genomföra praktiska laborationer. Resultaten visade att mängden pläterat litium på den negativa elektroden ökade för celler som var exponerade till högre ström under laddningsprocessen, samt när cellerna var laddade vid höga SoC nivåer. Sammanfattningsvis, visade modellen hög potential att representera och evaluera experimentella data, samt tillhandahålla en inblick i elektrokemiska processer och kapacitetsförluster länkade till SEI tillväxt och litium plätering. Däremot, för att erhålla en högre grad noggrannhet av elektrokemiskaåldringsmekanismer i litiumbatterier, fler ytterligare mekanismer måste implementeras såsom mekanisk stress av både negativ och positiv elektrod. / The aim of this study was to investigate and apply a physics-based DFN model to simulate the calendar and cycling ageing of lithium-ion batteries manufactured for EV applications. The physics-based cell ageing model was constructed based on the open-source software Python library PyBaMM, which in comparison to data-driven models provides more essential information about the chemical process within the battery cell. The first part of the project covers the concept of calendar ageing which includes comparisons between three different rate-limiting SEI growth models. Parameters that affect the output from the physics-based model are isolated, estimated with numerical methods, and lastly validated to ensure that the model and the parameters rep- resent the physics behind the experimental data. It was found that the SEI growth limited by lithium interstitial diffusion is the most optimal model to apply for a physics-based model when modeling calendar ageing. It was also found that the only parameter that should be tuned against experimental data is the inner SEI lithium interstitial diffusivity. The second part of the project utilizes the results from the first part and introduces lithium plating as a second cell ageing mechanism under three different charging protocols. The model was optimized and fitted against experimental data by sweeping the lithium plating kinetic rate constant parameter. The optimized model was thereafter used to generate outputs that more thoroughly can explain the degradation effects of the cell without constructing real-world experiments. Where increased rate of plated lithium could be observed for the cell subjected to higher charging C-rate, and when the cells were charged at high SoC levels. To summarize, the model showed great potential in representing and evaluating the experimental data and providing the project with insight into the electrochemical processes and cell capacity losses of SEI growth and lithium plating. However, in order to achieve a higher accuracy of cell ageing model in relation to the lithium-ion cells used in customer vehicles, several additional cell degradation mechanisms have to be introduced, such as mechanical degradation of the two electrodes.

Målet med projektet var att undersöka samt implementera en fysikbaserad DFN modell för att simulera kalender samt cyklingåldrande av litiumbatterier som används i elbilar. Den fysikbaserade modellen var konstruerad baserad på ett Python biblioteket vid namn PyBaMM, vilket till skillnad från datadrivna modeller ger essentiell information om de kemiska processerna inuti batteriet. Den första delen av projektet täcker konceptet av kalenderåldring, vilket inkluderar en jämförelse mellan tre olika tre olika hastighetsbegränsande SEI modeller. Parametrar som påverkar det erhållna resultatet från modellen är identifierade, estimerade, och till slut validerade för att säkerhetsställa att modellen och parametrarna är identifierbara gentemot experimentella data. Resultatet av jämförelsen gav att SEI tillväxt begränsad av litium interstitiell diffusion är den mest optimala modellen att applicera när kalenderåldring för litiumbatterier ska modelleras. Resultaten visade också att endast en parameter, inre SEI litium interstitiell diffusivitet ska justeras för att erhålla optimal anpassning mot experimentella data. Andra delen av projektet använde resultatet från den första delen och litium plätering implementerades som en andraåldringsmekanism som undersöktes under tre olika laddningsprotokoll. Modellen var optimerad och anpassad gentemot experimentella data, där parametervärdet för kinetisk hasighetskonstanten för plätering var estimerad. Den optimerade modellen användes därefter för att erhålla mer information om elektrokemiska variabler för att kunna analysera samt beskriva åldringsprocessen utan att behöva genomföra praktiska laborationer. Resultaten visade att mängden pläterat litium på den negativa elektroden ökade för celler som var exponerade till högre ström under laddningsprocessen, samt när cellerna var laddade vid höga SoC nivåer. Sammanfattningsvis, visade modellen hög potential att representera och evaluera experimentella data, samt tillhandahålla en inblick i elektrokemiska processer och kapacitetsförluster länkade till SEI tillväxt och litium plätering. Däremot, för att erhålla en högre grad noggrannhet av elektrokemiska åldringsmekanismer i litiumbatterier, fler ytterligare mekanismer måste implementeras såsom mekanisk stress av både negativ och positiv elektrod. / The aim of this study was to investigate and apply a physics-based DFN model to simulate the calendar and cycling ageing of lithium-ion batteries manufactured for EV applications. The physics-based cell ageing model was constructed based on the open-source software Python library PyBaMM, which in comparison to data-driven models provides more essential information about the chemical process within the battery cell. The first part of the project covers the concept of calendar ageing which includes comparisons between three different rate-limiting SEI growth models. Parameters that affect the output from the physics-based model are isolated, estimated with numerical methods, and lastly validated to ensure that the model and the parameters rep- resent the physics behind the experimental data. It was found that the SEI growth limited by lithium interstitial diffusion is the most optimal model to apply for a physics-based model when modeling calendar ageing. It was also found that the only parameter that should be tuned against experimental data is the inner SEI lithium interstitial diffusivity. The second part of the project utilizes the results from the first part and introduces lithium plating as a second cell ageing mechanism under three different charging protocols. The model was optimized and fitted against experimental data by sweeping the lithium plating kinetic rate constant parameter. The optimized model was thereafter used to generate outputs that more thoroughly can explain the degradation effects of the cell without constructing real-world experiments. Where increased rate of plated lithium could be observed for the cell subjected to higher charging C-rate, and when the cells were charged at high SoC levels. To summarize, the model showed great potential in representing and evaluating the experimental data and providing the project with insight into the electrochemical processes and cell capacity losses of SEI growth and lithium plating. However, in order to achieve a higher accuracy of cell ageing model in relation to the lithium-ion cells used in customer vehicles, several additional cell degradation mechanisms have to be introduced, such as mechanical degradation of the two electrodes.