Den här uppsatsen handlar om cyklisters trygghet och säkerhet. Malmö är en bra cykelstad med många fina cykelstråk och Malmö stad satsar mycket på att få fler invånare att börja cykla. Det är dock viktigt att planera staden så den känns trygg och säker att cykla i. Syftet med vår undersökning blev därför att ta reda på om de som cyklar i Malmö idag känner sig trygga och på vilket sätt tryggheten påverkas av olika faktorer som planerare arbetar med. Vi har gjort snabbintervjuer med cyklister som cyklar dagligen och efter det gjorde vi djupare intervjuer med två av dessa cyklister. Vi har även intervjuat två planerare som arbetar på gatukontoret i Malmö, samt dokumenterat olika platser som upplevs osäkra att cykla på.För att analysera vårt empiriska material har begreppen plats, mobilitet och trafikseparering använts. Definitioner av risk och riskbedömning används också för att förstå hur cyklisters upplevda trygghet påverkas av olika trafiksituationer. Uppsatsen behandlar dessutom hur cykelplanering i Malmö prioriteras och de åtgärder som finns för att öka cyklisternas framkomlighet och säkerhet i staden. / This thesis is about cyclists and their safety in the city. Malmö is a very good city for cyclists with a lot of different bicycle paths and the municipality (Malmö stad) makes a lot of efforts to make more people choose the bicycle as a transport. It is important to plan the city to make it safe and secure for cyclists. The purpose of our essay is therefore to see if the cyclists of Malmö feel safe and in what way the safety is affected by different elements that the planners work with. We have made quick interviews with everyday cycists and with two of them we made deeper interviews. We have also interviewed two planners from the roadworks department in Malmö and documented different places that feels unsafe for the interviewees to use.To analyze our empirical material we use the the concepts place, mobility and traffic separation. We also define risk and risk assessment to better understand how cyclists perceive their safety in different situations in traffic. The essay also discuss how the planning for cyclists are prioritized in Malmö and the existing arrangements for the cyclists passability and safety in the city.

Ytan är en av kommunernas viktigaste resurser. På ytan spenderar människor sin vardag, möter andra människor, bygger tillit, utbyter idéer och förväntar sig kunna transportera sig på ett enkelt och bekvämt sätt. Transporter är nära förknippat med ytanvändning där det finns tydliga samband mellan de två. Här har planeraren en central roll när kommunerna ställs inför stora utmaningar som ökad befolkningstillväxt, urbanisering och föroreningar som med bristfälliga åtgärder riskerar att fördärva platsens värden. I den här uppsatsen studeras ytanvändning i Örebro, Helsingborg och Norrköping kommun. Studien besvarar hur olika trafikslag påverkar ytanvändningen, hur överbliven yta disponeras, vilken effekt kommunernas policys får för den fysiska miljön och vilka ytbesparande förutsättningar studerade kommuner har för att ställa om med hänsyn till rådande trafiksituation. Syftet i denna studie uppnås genom kvalitativt och kvantitativt tillvägagångssätt där kommunala dokument från Örebro, Helsingborg och Norrköping kommun, statistik samt trafikrelaterade teorier och tidigare forskning inkluderas. Resultatet av studien visar att det finns ytbesparande potential. Kommunerna planerar numera för förtätning, funktionsblandning, varierade upplåtelseformer samt ytsnåla trafiklösningar som GC och KT som förväntas spara yta och öka tillgängligheten. I kommunernas planeringen identifieras mönster med planering från centrum där enklare DP:s hittas i centrum medan mer omfattande DP:s sker runt stadskärnan. Planeringen har en tydlig social dimension som måste beaktas. Slutligen visar studien att det finns flera möjliggörande och begränsande aspekter såsom inlåsningseffekten av bilen samt diverse externa och interna förhållanden.

This thesis is devoted to the analysis and optimization of pacing strategies in cross-country skiing and time-trial road cycling. In locomotive sports, it is well known that variable pacing strategies using changes in the distribution of power output are beneficial when external forces vary along the way. However, there is a lack of research that more in detail investigates the magnitude of power output alteration necessary to optimize performance.A numerical program has been developed in the MATLAB software to simulate cross-country skiing and time-trial road cycling, as well as pacing strategy optimization in these two locomotive sports. The simulations in this thesis are performed by solving equations of motion, where all the main forces acting on the athlete are considered. The motion equations also depend on the course profile, which is expressed as a connected chain of cubical splines.The simulation process is linked to an optimization routine called the Method of Moving Asymptotes (MMA), which strives to minimize the finishing time while altering the power output along the course. To mimic the human energetic system, the optimization is restricted by behavioural and side constraints.Simple constraints like maximum average power output are used for cross-country skiing in Papers I and II. In Paper III a more sophisticated and realistic constraint is used for the power output in time-trial road cycling. It is named the concept of critical power for intermittent exercise and combines the aerobic and anaerobic contributions to power output.In conclusion, this thesis has demonstrated the feasibility of using numerical simulation and optimization in order to optimize pacing strategies in two locomotive sports. The results are clearly showing that these optimized pacing strategies are more beneficial to performance than an even distribution of power output. / Denna avhandling är dedikerad att analysera och optimera farthållningsstrategier i längdskidåkning och tempocykling på landsväg. I idrotter som bygger på kontinuerlig framåtdrivning är det väl känt att farthållningsstrategier med variabel effekt är fördelaktiga om de yttre krafterna varierar längs banan. Ändå saknas forskning som mer i detalj utreder hur mycket effekten ska variera för att optimera prestationen.Ett numeriskt program har utvecklats i programvaran MATLAB för att simulera längdskidåkning och tempocykling samt optimera farthållningsstrategin i dessa idrotter. Simuleringarna använder sig av rörelseekvationer som består av de huvudsakliga krafter som verkar på idrottsutövaren under färd. Rörelseekvationerna påverkas också av banprofilen, som är uppbyggd av en sammankopplad kedja av tredjegradspolynom.Simuleringsprogrammet är kopplat till en optimeringsalgoritm med namnet Method of Moving Asyptotes (MMA), som strävar efter att minimera tiden mellan start och mål genom att ändra effekten längs med banan. Optimeringen begränsas av bivillkor i ett försök att efterlikna den mänskliga kroppens fysiologiska begränsningar.Enkla begränsningar såsom maximal medeleffekt används för längdskidåkningen i artikel I och II. I artikel III används mer sofistikerade och realistiska bivillkor för att begränsa uteffekten vid landsvägscykling. Här används modellen för kritisk effekt vid intervallträning, som kombinerar aerobt och anaerobt arbete.Sammanfattningsvis har denna avhandling visat på möjligheterna med att använda numerisk simulering och optimering för att optimera farthållningsstrategin i två idrotter. Resultaten visar tydligt att dessa optimerade farthållningsstrategier med varierande effekt är mer fördelaktiga för prestationen jämfört med en farthållningsstrategi med helt jämn effektfördelning.

Syftet med denna studie var att undersöka om musik har en ergogen effekt fysiskt och psykiskt på elitidrottare under högintensiv träning. I studien deltog sammanlagt nio stycken elitcyklister och elittriathleter, fem kvinnor och fyra män. Testdeltagarna var alla elitaktiva inom cykel eller triathlon, medelåldern var 25,7 och standardavikelsen på åldern var 3,2. Testet utfördes på en SRM cykelergometer som uppmätte högsta effekt, medeleffekt, medelkadens och maxpuls. Testet bestod utav fyra stycken två minuters högintensiva intervaller med sex minuter vila mellan varje intervall. Varannan intervall hade testdeltagaren musik i öronen och varannan intervall utfördes i tystnad. Datan fördes in och analyserades i SRMX program. Resultaten påvisade ingen signifikant skillnad, men en tendens till att musik hade en ergogen effekt under utmattning. Åtta av nio utav testdeltagarna hade en positivare erfarenhet från intervallerna med musik. / The purpose of this study was to investigate whether music has an ergogenic effect physically and mentally on elite athletes during high intensity training. The study included nine participant, five women and four men. Test participants were all elite active in cycling or triathlon, the average age was 25.7 and the standard deviation of the age was 3.2. The test was performed on SRM cycling ergometer which measured maximum power, average power, mean cadence and maximum heart rate. The test consisted of four two minutes high intensity intervals with six minutes rest between each interval. Every second interval, the test participant had music in there ears and every other interval was performed in silence. The data was filed and analyzed in SRMX programs. The results did not showed any significant difference, but a tendency for music had an ergogenic effect during fatigue. Nine out of ten of the test participants had a positive experience from the intervals of music.

In this project we have explored digital tools for service management on the bicycle paths of Malmö. This was done through the participation of citizens in order to attempt to discern how such interactions can be eased using a mobile app, as well as how this app can be designed in order to appear trustworthy with user friendly interactions.We have explored this field by using goal-oriented design through interviews, prototyping and user tests. We have created a digital prototype as a possible solution for how the interactions can be done.Throughout the process interviews were held and user tests with selected members of the user group. To explore the concepts we have used paper prototypes in order to establish the design and then defining the interactions with the help of a digital prototype.Finally we have concluded that a general app for bikers in the city would be functional and that a longer study in the effects of such an app would be interesting as a continuation of this work.

En växande befolkning i städer bidrar till ökat fokus av att främja hållbara transporter. I enlighet med Sveriges nationella mål för transportpolitik och Förenta Nationernas globala mål 11 ökar behovet av att säkerställa ett väl utformat cykelnät. Allt fler kommuner strävar efter att främja cykling i städer. Cykelvänliga stadsområden med väl utformade sammankopplingar bidrar till enklare orientering i staden, vilket skapar möjlighet att välja cykel som transportmedel. Cykling har påvisat fördelaktiga effekter för människors välbefinnande, vilket förstärker den sociala hållbarheten för samhället. Ökat fokus på klimatfrågor kräver förbättrade insatser för att möta mobilitetsbehoven. Det förutsätter nya planeringsstrategier och innovationer i städer. Nederländerna, Danmark och Tyskland anses vara föregångsländer inom cykelinfrastrukturen. Länderna arbetar med att implementera åtgärder i cykelnätet för att öka antalet cyklister. Studiens syfte var att öka förståelsen för hur befolkningen upplever och använder cykelnätet. Det för att föreslå förbättringar och åtgärder Gävle kommun kan implementera för att utveckla en hållbarare cykelstad. Fallstudien genomfördes inom stadsdelen Brynäs. Kombinerade metoder användes för att samla in kvalitativ och kvantitativ data. Observationen syftade till iakttagelser av befintlig utformning av tre huvudcykelstråk. En webbaserad enkät riktades till avsedd population i Gävle kommun för att undersöka respondenternas upplevelse och användning av cykelnätet. Intervjuer genomfördes med tjänstemän inom Gävle kommun för att förbättra kunskapen om planeringsprocessen inom kommunen. Tidigare forskning gav förslag på effektiva åtgärder från andra länder och städer som implementerats i cykelnät. Dessa åtgärder studerades för att uppnå studiens syfte. Förbättrade sammankopplingar, separering mellan fotgängare- och cyklister samt tydliga cykelpassager är åtgärder som kräver kontinuerligt arbete för att möjliggöra ökad cykelanvändning. Resultatet av studien visar att Gävle kommun behöver implementera förbättringsåtgärder i cykelnätet för att uppnå sin vision om att bli en hållbar cykelstad. / A growing population in cities contributes to an increased focus on promoting sustainable transports. In accordance with Sweden's national goals for transport policy and the United Nations’ Sustainable Development Goal 11, there is an increasing need to ensure a well-designed cycling network. Several municipalities strive to promote cycling in cities. Urban areas with bicycle-friendly infrastructure and well-connected routes facilitate easier navigation in the city, which creates the opportunity to choose cycling as transportation. Cycling has demonstrated beneficial effects on people's well-being, which reinforces social sustainability for society. Increased focus on climate issues requires improved efforts to meet mobility needs. It requires new planning strategies and innovations in cities. The Netherlands, Denmark, and Germany are considered successful countries in cycling infrastructure. These countries are working to implement measures in the cycling network to increase the number of cyclists. The purpose of the study was to increase understanding of how the population experiences and utilizes the cycling network. It aims to propose improvements and measures that Gävle municipality can implement to create a more sustainable cycling city. The case study was conducted in the Brynäs district. A combined methods were used to collect qualitative and quantitative data. The observation aimed to observe the existing design of three main cycle routes. A web-based survey was directed to the intended population to investigate respondents' experiences and use of the cycling network. Interviews were conducted with officials from Gävle municipality to enhance understanding of the planning process within the municipality. Previous research provided suggestions for effective measures from other countries and cities that have been implemented in cycling networks. These measures were studied to achieve the purpose of the study. Improved connections, separation between pedestrians and cyclists and clear cycling passages are measures that require continuous work to enable increased cycling usage. The study’s results indicate that Gävle municipality needs to implement improvement measures in the cycling network in order to achieve its vision of becoming a sustainable cycling city.

Allt fler människor deltar i lopp som sträcker sig över långa distanser. Denna studies syftevar att undersöka om dessa människors personligheter skiljer sig åt beroende på vilkengren de deltar i, och i så fall på vilket sätt. Med utgångspunkt i femfaktorteorin (Big Five)och med hjälp av ett självskattningsformulär, Revised NEO Personality Inventory, undersöktesoch jämfördes 214 löpare i Ultravasan 2015 och 145 cyklister i Cykelvasan 2015.Frågeställningen som föranledde arbetet var ifall löparnas personlighet skiljer sig från cyklisternas.Resultaten visade att löpare har en högre grad öppenhet i jämförelse med cyklisterna.Löparna hade även en lägre grad av extraversion i förhållande till cyklisterna,en skillnad som var statistiskt signifikant. Generellt sett visade resultaten små skillnadermellan löpare och cyklister. / More people than ever participate in long distance races and the purpose of this study wasto investigate the personality of these individuals. We had 214 Ultravasan runners and145 Cykelvasan cyclists complete the Revised NEO Personality Inventory test, to assesstheir personality based on the Big Five. The main question was whether the personality ofthe runners would differ from the cyclists’.Results showed that runners scored higher on openness compared to the cyclists.Furthermore, runners were significantly less extrovert than the cyclists. Generally however,the results showed minor differences in personality between the two groups.

This thesis is devoted to the optimization of pacing strategies in two locomotive endurance sports; cross-country skiing and road cycling. It has been established that constant pace and variable power distributions are optimal if purely mechanical aspects of locomotion are considered in these sports. However, there is a lack of research that theoretically investigates optimal pacing for real world athletes who are constrained in their ability to generate power output through the bioenergetics of the human body. The aims of this thesis are to develop numerical pacing strategy optimization models and bioenergetic models for locomotive endurance sports and use these to assess objectives relevant in optimal pacing. These objectives include: Investigate the impact of hills, sharp course bends, ambient wind, and bioenergetic models on optimal pacing and assess the effect of optimal pacing strategies on performance. This thesis presents mathematical models for optimization of pacing strategies. These models are divided into mechanical locomotion, bioenergetic, and optimization models that are connected and programmed numerically. The locomotion and bioenergetic models in this thesis consist of differential equations and the optimization model is described by an iterative gradient-based routine. The mechanical model describes the relation between the power output generated by an athlete and his/her locomotion along a course profile, giving the finishing time. The bioenergetic model strives to mimic the human ability to generate power output. Therefore, the bioenergetic model is set to constrain the power output that is used in the mechanical locomotion model. The optimization routine strives to minimize the finishing time in the mechanical locomotion model by varying the distribution of power output along the course, still satisfying the constraints in the bioenergetic model. The studies contained within this thesis resulted in several important findings regarding the general application of pacing strategies in cross-country skiing and road cycling. It was shown that the constant pace strategy is not optimal if ambient conditions change over the course distance. However, variable power distributions were shown beneficial if they vary in parallel with course inclination and ambient winds to decrease variations in speed. Despite these power variations, speed variations were not eliminated for most variable ambient conditions. This relates to the athlete’s physiological restrictions and the effect of these are hard to predict without thorough modeling of bioenergetics and muscle fatigue. Furthermore, it vi was shown that substantial differences in optimal power distributions were attained for various bioenergetic models. It was also shown that optimal braking and power output distributions for cycling on courses that involve sharp bends consisted of three or four phases, depending on the length of the course and the position of the bends. The four phases distinguished for reasonably long courses were a steady-state power phase, a rolling phase, a braking phase, and an all-out acceleration phase. It was also shown that positive pacing strategies are optimal on relatively long courses in road cycling where the supply of carbohydrates are limited. Finally, results indicated that optimal pacing may overlook the effect of some ambient conditions in favor of other more influential, mechanical or physiological, aspects of locomotion. In summary, the results showed that athletes benefit from adapting their power output with respect not only to changing course gradients and ambient winds, but also to their own physiological and biomechanical abilities, course length, and obstacles such as course bends. The results of this thesis also showed that the computed optimal pacing strategies were more beneficial for performance than a constant power distribution. In conclusion, this thesis demonstrates the feasibility of using numerical simulation and optimization to optimize pacing strategies in cross-country skiing and road cycling. / Avhandlingen handlar om optimering av farthållningsstrategier inom längdskidåkning och landsvägscykling. Det finns ett utbrett stöd för att konstant fart och varierande effektfördelningar är optimala om endast mekaniska aspekter beaktas i dessa sporter. Ändå saknas teoretiska studier som undersöker optimal farthållning för verkliga idrottsutövare som är begränsade i sin förmåga att generera effekt genom kroppens bioenergetiska system. Målen med den här avhandlingen är att utveckla metoder för bioenergetik och optimering av farthållningsstrategier i uthållighetsidrott. Dessutom är målet att undersöka påverkan av backar, svängar, omgivande vind och bioenergetisk modellering på den optimala farthållningsstrategin samt att utreda potentialen till prestationsförbättring med optimala farthållningsstrategier. Avhandling presenterar matematiska modeller för optimering av farthållningsstrategier. Dessa modeller delas in i en mekanisk modell för förflyttning, en bioenergetisk modell och en optimeringsmodell. De mekaniska och bioenergetiska modellerna som presenteras i avhandlingen består av differentialekvation och optimeringsmodellen utgörs av en gradient-baserad algoritm. Den mekaniska modellen beskriver förhållandet mellan utövarens effekt och den resulterande rörelsen längs banan som ger tiden mellan start och mål. Den bioenergetiska modellen beskriver människokroppens olika energisystem och dess begränsningar att generera effekt. Den bioenergetiska modellen interagerar med optimeringsmodellen genom att utgöra dess begränsningar för vad den mänskliga kroppen klarar av. Sammanfattningsvis försöker optimeringsmodellen minimera tiden mellan start och mål i den mekaniska modellen genom att variera effekten längs banan. Samtidigt ser optimeringsmetoden till att denna effektfördelning inte kränker den bioenergetiska modellen. Studierna som ingår i avhandlingen resulterade i flera viktiga upptäckter om generella tillämpningar av farthållningsstrategier inom längdskidåkning och landsvägscykling. Det visade sig att konstant fart inte är optimalt om omgivande betingelser varierade längs banans sträckning. Däremot var varierande effektfördelning fördelaktig om den varierar parallellt med banlutning och omgivande vindpåverkan för att minska fartens variationer. Trots denna variation, visade resultaten att fartvariationerna inte eliminerades helt. Detta har att göra med utövarens fysiologiska begränsningar, vars påverkan är svår att förutspå utan genomgående modellering av bioenergetik relaterat till muskeltrötthet. Dessutom viii visade resultaten att olika bioenergetiska metoder gav upphov till betydande skillnader i de optimala farthållningsstrategierna. Resultaten i avhandlingen visade också att optimal effektfördelning vid kurvtagning i landsvägscykling innehåller tre eller fyra faser. The fyra faser som var utmärkande på relativt långa banor var en tröskelfas, en rullfas, en bromsfas och en maximal accelerationsfas. Resultaten visar också att positiv farthållning är optimal på relativt långa banor i landsvägscykling där tillgången på kolhydrater är begränsad. Samtidigt visade resultaten på optimala farthållningsstrategier ibland att inverkan av omgivande betingelser förbisågs till fördel för med inflytelserika betingelser som påverkar framdrivningen. Sammantaget visar resultaten i denna avhandling att utövare gagnas av att anpassa effekten med hänsyn till varierande terräng, omgivande vind, atletens egen fysiologiska och biomekaniska förmåga, banans längd och hinder såsom kurvor. Resultaten visar också att de optimala farthållningsstrategier med varierande effektfördelning som beräknats i denna avhandling förbättrar prestationen jämfört med konstanta effektfördelningar. Sammanfattningsvis visar denna avhandling på möjligheterna att använda numerisk simulering och optimering för att optimera farthållningsstrategier i längdskidåkning och landsvägscykling. / <p>Vid tidpunkten för disputationen var följande delarbeten opublicerade: delarbete 5 accepterat, delarbete 6 manuskript.</p><p>At the time of the doctoral defence the following papers were unpublished: paper 5 accepted, paper 6 manuscript.</p>

Cycling is one of the most sustainable transport modes available and it is widely promoted inmany urban areas. The health benefits from cycling has shown to be substantial, includingdecreased risks of diseases related to overweight and enhancing brain capacity. However, inurban areas cyclists can temporaly be exposed to high levels of air pollution, resulting inhealth risks as opposed to health benefits. The objective of this thesis is to develop a rasterbased test model in GIS that estimates theinhaled dose of air pollution for cyclists based on relative particle concentration in differenttransportation micro-environments. The method used is a least-cost path approach,calculating three different routes; shortest, fastest and least dose for four different trips withinSödermalm, Stockholm. The results show that the inhaled particle dose can be greatly reduced, 39% - 58% for three ofthe routes, by choosing the least dose route. One of the most interesting findings is thesubstantial increase of dose when high levels of particles are combined with uphill cycling. The conclusion for the thesis is that a raster-GIS model can be very useful for estimating doseof different air pollution particles and chemicals along cycling routes. For this purpose thetest model could be applied with no or little additional development, while with furtherdevelopment it might be possible to develope a cycle route planner for public use.

Denna uppsats försöker identifiera faktorer som förklarar varför cykelpendlingen till och från Stockholms innerstad har ökat mellan 1980 och 2020. Vi bildar och väljer ut tre linjära regressionsmodellerna vilka vi anser vara de bästa modellerna utifrån ett flertal urvalskriterier. Resultaten visar att alla inkluderade variabler är signifikanta i respektive modell. Våra resultat, vilka är i linje med tidigare forskning, visar vidare följande: (a) antalet cykelpendlingsresor har ett positivt samband med cykelinfrastrukturkostnader, vilket tyder på att bättre cykelinfrastruktur gör att fler väljer cykeln till jobbet; (b) antalet cykelpendlingsresor har ett positivt samband med befolkningsstorleken; (c) antalet cykelpendlingsresor har ett positivt samband med trängselskatten, vilket tyder på att en överföring sker där en del bilister byter till cykelpendling p.g.a. trängselskatt; (d) antalet cykelpendlingsresor har ett negativt samband med BNP per capita. Sammanfattningsvis indikerar resultaten att ett flertal faktorer har påverkat antalet cykelpendlingsresor till och från Stockholms innerstad mellan 1980 och 2020. / This thesis attempts to identify factors that explain why bicycle commuting in and out of Stockholm City Centre has increased between the years 1980 and 2020. We create and select three linear regression models, which we consider to be the best models based on several selection criteria. Our results show that the included variables in each respective model are significant. Our results, which are in line with previous findings in the literature, moreover, show the following: (a) the number of bicycle commuting trips is positively associated with bicycle infrastructure costs, which indicates that better bicycle infrastructure leads to more people bicycling to work; (b) the number of bicycle commuting trips is positively associated with population size; (c) the number of bicycle commuting trips is positively associated with the congestion tax, which indicates that a modal shift takes place where some motorists switch to bicycle commuting because of the congestion tax; (d) the number of bicycle commuting trips is negatively associated with GDP per capita. In summary, the results indicate that several factors have affected the number of commuting trips by bicycle in and out of Stockholm City Centre between 1980 and 2020.