Uppsatsen syftar till att beskriva och få en ökad förståelse för hur internkommunikationen på Jönköpings Länstrafik AB ser ut, kopplat till kanaler och delaktighet. De frågeställningar som vi har valt att använda oss utav är: Vilka kanaler för internkommunikation finns? Vad anser de anställda om kanalerna och deras informationsfunktion? Är de anställda delaktiga inom företaget, dvs. får de information, kan de uttala sig i frågor, kan de påverka beslut etc.? För att få fram våra resultat har vi använt oss utav en kvalitativ intervjumetod där vi valt att intervjua nio anställda på olika nivåer inom företaget. Utifrån det sammanställda resultatet kan vi dra slutsatsen att Jönköpings Länstrafik AB är ett företag som består av två större avdelningar som i sin tur sitter på två olika arbetsplatser. Detta bidrar till att företaget känns splittrat. Vi kan även se att de anställda på JLT inte har så stor kunskap om internkommunikation och de olika kommunikationskanalerna som finns på företaget. Till sist kan vi dra slutsatsen att de anställda inom JLT anser att delaktigheten inom företaget kan förbättras då det i dagsläget känns som om företaget är uppdelat i två olika block, samt att företagets vision och policies inte uppmärksammas tillräckligt mycket inom företaget, vilket kan bidra till minskad delaktighet.

No description available.

No description available.

Jag har undersökt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och hur barnen upplever sitt eget inflytande, vilket även var undersökningens syfte. Frågeställningarna jag utgått från är: Vilka möjligheter och begränsningar finns för pedagogers arbete med barns inflytande? Vilken betydelse har regler för barns inflytande? Hur upplever barn att de har inflytande på förskolan? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer och barnsamtal som metod för insamling av data och undersökningen genomfördes på en förskola i Norrland. Undersökningen visar att pedagogerna arbetar aktivt med barns inflytande både genom specifika, praktiska arbetssätt men även genom förhållningssätt och förmedlande av värderingar och synsätt. Undersökningen visar även att barnen upplever att de får vara delaktiga och utöva inflytande i verksamheten men samtidigt är barnen överens om att det är de vuxna som bestämmer på förskolan.

The aim of this essay is to investigate how to work in a projectwhen to reach a new audience. We have seen that a large part oflibrarywork can not be measured using numbers and statistics, andconsider that this work should be recognized. The essay startingpoint is a project run by the City of Malmö, the Ida Project. Theproject approached a new target group for the library with the focuson non-instrumental activities, where the project's goal was to workwith empowerment, proximity and information. Thus, we see aninterest in studying the lessons learned here. To answer the aim ofthe essay we pose three questions;Did the projects location have any significance for theimplementation of the project?Did the project promote any meetings within the group?How did the libraries work to include the target group in society?We have used qualitative interviews and four libraries wereinterviewed. We use the model developed by Casper HvnegaardRasmussen, Henrik Jochumsen and Dorte Skot-Hansen (2011) asan analytical tool to see how the Ida Project has worked to reachtheir target audience. Our conclusion is that the project contributeda more flexible library that could operate outside traditionalboundaries. The project strengthened the library's non-judgmentaland secure environment. The project promoted various meetings inan inclusive environment and contributed to creative alliances onseveral different levels.

Detta examensarbete handlar om hur pedagoger i förskolan kommunicerar med barn i den dagliga verksamheten. Syftet med uppsatsen är att beskriva pedagogers demokratiska förhållningssätt, med fokus på hur barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande vid kommunikation.Med inspiration av en deliberativ demokratiuppfattning där kommunikation bygger på delaktighet, inflytande och engagemang redogörs för hur pedagogers tankar om ett demokratiskt förhållningssätt samverkar med de uttryck kommunikation mellan pedagog och barn tar vid planerade och oplanerade situationer. Utgångspunkt tas med hjälp av följande frågeställningar: -hur beskriver pedagoger, i undersökningens två förskolor, ett demokratiskt förhållningssätt vid kommunikation med barn?, -vilka möjligheter och hinder anser pedagoger att barn har att utöva delaktighet och inflytande vid kommunikation? och -hur kommunicerar pedagoger med barn under förskoledagen vid planerade respektive oplanerade situationer? Genom reflektion över betydelsen av barnsyn, samspel, kommunikation och miljö söks förståelse av resultatet.Kvalitativa intervjuer och observationer utgör empirin och resultatet visar att pedagoger har stora ambitioner, de anser att demokratiska värden tydligt ska förmedlas men i praktiken råder inkonsekvens. Intervjusvaren tyder på att pedagogerna är insatta i läroplanens formuleringar men att de saknar förutsättningar för genomförauppdraget fullt ut. Påverkan som stora barngrupper, låg personaltäthet och vistelsemiljö lyfts sombåde potentiella möjligheter och hinder. Pedagogerna uttrycker att kommunikation är av stor vikt och att oplanerade situationer ger större utrymme till ett jämlikt och demokratiskt förhållande vid kommunikation och ett djupare samtal. Förklaringen, att oplanerade möten är mer fria och utan mål och att möten med ett eller ett par barn erbjuder barn ökade möjligheter för delaktighet och inflytande, kan ställas mot möjligheterna att träna respekt, hänsyn och ansvarstagande i samspel med andra. Ett demokratiskt förhållningssätt fordrar att både pedagoger och barn tränar sig i att reflektera tillsammans och effekter av bristande reflektionsmöjligheter, pedagoger emellan, synliggörs i detta arbete. Pedagogerna har höga ambitioner och uttrycker frustration över begränsade möjligheter och förutsättningar för att tillsammans organisera för de visioner som finns.

Syftet med studien är att beskriva, analysera och förstå innebörden av en öppen, social mötesplats som skapats av några kristna församlingar med avsikt att erbjuda personer med drogberoende, psykisk ohälsa eller andra svårigheter, gemenskap och delaktighet. Studiens frågeställningar utgår från vilken betydelse mötesplatsen har för deltagarna och vilka möjligheter och hinder mötesplatsen innebär för den enskildes upplevelse av delaktighet och gemenskap.Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv och fokuserar på den upplevda erfarenheten från de personer som besöker platsen. Data har samlats in via deltagande observationer,intervjuer och samtal med intervjuliknande inslag och består av 12 observationer och 6 intervjuer. Bearbetning av data har skett via transkribering, kodning, kategorisering och teman. Resultatet har analyserats utifrån en analysram formad utifrån studiens centrala begrepp, delaktighet och gemenskap och underbegreppen identitet, marginalisering, plats och nätverksband.Studiens analys leder till slutsatsen att mötesplatsens betydelse för deltagarna kan summeras med att Zonen är en plats för gemenskap som bygger på att man respekterar varandra och där deltagarna upplever trygghet. En annan slutsats är att mötesplatsen innebär möjligheter för den enskildes upplevelse av delaktighet och gemenskap genom inflytande, praktiska uppgifter och samvaro. Det finns hinder beroende på den enskildes dagsform, rädsla för kategoriseringoch att lokalen inte handikappanpassats. En tredje slutsats är att en dimension av delaktighet och gemenskap framträder som innebär att vara engagerad till en plats med en upplevelse avdelad identitet, att vara Zonare. I slutet av uppsatsen förs en diskussion om vilken betydelse studien kan ha för socialpedagogisk och diakonal praxis.

Abstract     Title: The national values – which significance does the meeting with the   caretaker have in municipal eldercare. Authors: Ida Lilja & Evelina   Andersson     Date: 2014-10-21 National values.   You probably wonder what it is, and that is what we intend to give you an   answer to in the following pages. We will try to depict what a statutory, national   value can represent for a difference in the work with elderly people in   municipal eldercare within the own home. By qualitative interviews with   personnel in six different working groups, we tried to find the answer to   what the national values stands for and if it really represents the base as   the name implies. In the analysis of the interviews we used a   problematization of the components of the national values and the terms of   empowerment and systems theory. The results we got gives a good overview of   how the national values is applied. Among the personnel it was revealed that   there is a consensus on what a good national value is. The national values constitute a   base for their work, which in turn leads to better health and a worthier life   for the caretaker. The interpretations of the different concepts we have used   in our study turned out to be very individual. There is a complexity about   the concepts that can have several meanings.                        Key words: Self-determination, dignity, inclusion,   treatment and respect

I denna studie synliggörs det hur barn beskriver lärare samt på vilket sätt barn upplever delaktighet och inflytande i förskolan. Det är kvalitativa intervjuer som använts, där 15 barn i förskolan i åldrarna tre till sex år har intervjuats. Bakgrundslitteraturen består av tidigare forskning som belyser barnperspektiv och barns perspektiv, barnsyn, delaktighet och inflytande, den dolda läroplanen, relationskapande och barns utsagor om vuxna. I teoriavsnittet knyts det an till Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Utifrån studiens resultat synliggörs olika teman vad gäller barnens beskrivningar av lärare: Lärarna tröstar och tillrättarvisar, lärarnas närvaro och lyhördhet, lärarna bestämmer, lärarna leker med mig och lärare ska vara snälla, glada, omhändertagande. När det gäller delaktighet urskiljer vi: när barnen inte får göra som de vill, barnen får bestämma över leken, barnen får leka tillsammans, barnens önskan. Resultatet visar att barnen upplever att lärarna tillrättavisar och tröstar dem när det uppstår konflikter mellan dem. Barnen beskriver att lärarna visar intresse för det de vill. Men de beskriver även att lärarna inte lyssnar och det tycker barnen är ”jobbigt”. Vidare framgår det att barnen tycker att det är lärarna som bestämmer i förskolan när det gäller vad man får och inte får göra. Resultatet visar att barnen vill ha lärarens delaktighet i leken. Barnen uttrycker också att de vill ha en tillåtande och snäll lärare. Det framgår att begreppet snäll har olika betydelse för barnen. De ser även läraren som en omvårdnadsperson. De upplever att de inte alltid får göra som de vill exempelvis i valet av olika aktiviteter. Men barnen beskriver att de har inflytande över vem och vad de vill leka med. Vidare har barnen även önskemål kring verksamhetens innehåll.

Denna studie undersöker vilka arbetssätt skolor använder för att vända frånvaro till närvaro för att skapa förutsättningar för elevens lärande.  Det övergripande syftet med studien är att kartlägga skolors arbete och processer med att få elever med långvarig frånvaro att bryta mönstret och åter bli delaktiga i skolans undervisning. Teoretisk ram för studien utgörs av den relationella specialpedagogikens brännpunkt som har flera beröringspunkter med ett systemvetenskapligt synsätt. Informationen samlades in via analys av elevdokumentation, rutiner och handlingsplaner vid frånvaro samt genom halvstrukturerade intervjuer med företrädare för  elevhälsoteamen vid fyra skolor i två kommuner. Undersökningens slutsatser handlar i stort om betydelsen av fungerande relationer på flera nivåer, anpassning av kraven till elevens förmåga, ett långsiktigt arbete och frånvarorutiner. Konklusionen i rapporten belyser vikten av att eleven görs delaktig och samarbetets betydelse som framgångsfaktorer.