Under tidigt 1900-tal började företag och organisationer att använda sig av budget. I Sverige kom genombrottet först på 1950-talet och är idag vanligt förekommande i offentliga samt privata organisationer. Budgeten kan ses som en plan för framtiden som berör i stort sett alla medarbetare om än i olika stor utsträckning. Då organisa-tioner engagerar medarbetarna och låter dessa delta i budgetprocessen, kan det leda till en ökad motivation att hålla den budget som organisationen utarbetat samt öka prestationsförmågan. Budgeten betraktas många gånger som kronor och ören sammanställda i ett doku-ment där verkligheten inte avspeglas. Budgeten kan ses som ett viktigt dokument, då den kan ha en betydande roll i organisationernas planering. Budgeten kan komma att an-vändas som ett ekonomiskt styrmedel, och grundas på förutsägelser och prognoser om framtiden som tillsammans planlägger organisationens verksamhet. Budgeten kan ha olika syften exempelvis kan den vara ett ekonomiskt verktyg. Som ekonomiskt verktyg kan budgeten bidra till att organisationens likvida medel nyttjas på bästa möjliga sätt. Arbetet med budgetprocessen består av fyra faser, budgetuppställande, -uppföljning, -analys samt användande av budget. Budgetprocessen kan se lite olika ut beroende på exempelvis organisationen storlek. Det finns i huvudsak tre metoder som hjälp att skapa en budget, uppbyggnads-, ned-brytnings och den iterativa metoden. Budget som ett ekonomiskt styrmedel, kan på olika sätt påverka hur organisationer styr sin verksamhet i önskad riktning. Hur ser då arbetet med budgetprocessen ut i olika organisationer? Problemformuleringen som växte fram ur detta var: Vilka likheter och skillnader finns det mellan privata och offentliga organisationers arbete med budget? Syftet med uppsatsen är att studera hur offentliga och privata organisationer arbetar med budgetprocessen. Men även en jämförelse mellan dem vad det gäller användan-det av budget som styrmedel. Utifrån detta kunna jämföra dem och därefter diskutera samt beskriva likheter och skillnader som kan finnas. Resultatet av studien visar att budget och budgetering är någonting viktigt oavsett om det används i offentlig eller privat organisation. Organisationernas arbete med budget var mer eller mindre tidskrävande och antalet medarbetare som aktivt deltog i budgetarbetet varierade. Detta kan bero på de olika organisationernas storlek och struktur, men även hur högt upp i organisationen respondenten arbetar.

Denna studie syftade till att undersöka hur elevinflytande och delaktighet kan ta sig uttryck i en lågstadieklass. För studien observerades under en dag både lärare och elever i en årskurs 2 på en skola i Mellansverige. Observationen fokuserade på vilka typer av frågor som ställdes, vilka beslut som fattades, samt på hur interaktionen såg ut mellan de deltagande. Observationen visade att elevernas inflytande i undervisningen inte enbart berodde på läraren, som vi tidigare tänkt, utan att även eleverna hade ett stort ansvar för att få inflytande och bli delaktiga. Med detta arbete önskar vi kunna ge en bild av hur det kan se ut i praktiken genom att observera hur lärare och elever interagerar med varandra.

Problemområde: Trots att Växjö kommun genomfört flera satsningar som främjar idrottsverksamheter så lyckas de ändå inte nå ut till alla ungdomar. En problematik är att medborgarnas delaktighet och inflytande saknas i kommunens planerings-, genomförande och styrningsfas. Kommunen är intresserad av att utforska i vilken omfattning ungdomar vill vara delaktiga samt vad de har för önskemål gällande fritidsutbudet. Syfte: Syftet med studien är att analysera hur Växjö kommun kan öka ungdomars delaktighet och inflytande i tätorten Lammhult genom utformningen av idrottsutbudet i deras utemiljöer. I synnerhet kommer studien analysera vilka önskemål de ungdomar som är fysiskt inaktiva idag i åldrarna 13 – 16 har idrottsmässigt i tätorten Lammhult. Metod: Vid genomförandet av vår studie valde vi att använda en kvalitativ forskningsmetod då vi ansåg att den var mest lämpad. Den insamlade data har hämtats in med hjälp av fokusgruppsintervjuer. Urvalet kom att vara ett populationsurval där tätorten Lammhult valdes ut samt ungdomar efter deras livsstilssituation. Resultat: Studiens resultat påvisar att det finns ett intresse hos ungdomarna i Lammhult att vara delaktiga samt att involveras i idrottsprojekt som berör deras egna fritidsutbud. Resultatet tyder även att ungdomarna i Lammhult inte är fysiskt inaktiva på grund av lathet eller ovilja utan snarare på grund av ett bristfälligt fritidsutbud. I studiens analyskapitel belyses potentiella utvecklingsförslag till Växjö kommun.

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om idrottslärares arbetssätt med fokus på delaktighet för inkluderade grundsärskolelever i den kommunala grundskolan. En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har används med ett systematiskt urval av informanter baserat på grundsärskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner. Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hälsa, enligt lärarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsärskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. Idrottslärarnas arbetssätt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestå av nivåanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att välja bland, fokus på struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner. Slutsatser är att förutsättningarna till delaktighet för grundsärskolelever i högstadiets idrottsundervisning är begränsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lärarna, avgöra om rätt förutsättningar kan ges till enskilda grundsärskoleelever och till de aktiva idrottslärarna. I och med detta läggs ett stort ansvar på idrottslärarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet.

Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra två bild- och två svensklärares inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran, samt skapa en förståelse för hur elevinflytande och demokratifostran kan komma till uttryck i undervisningen på en grundskola i år 7-9 och på en gymnasieskola i respektive ämne ur ett lärandeperspektiv. Frågeställningarna som besvaras är: – Vilken inställning och tolkning har lärarna av elevinflytande och demokratifostran i relation till gällande styrdokument? – Hur konstruerar lärarna elevinflytande och demokratifostran i sin undervisning? – Vilka likheter och skillnader finns det mellan lärarnas inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran? I uppsatsen problematiseras elevinflytande och demokratifostran utifrån lärandeteorier, teorier kring demokrati och deliberativa samtal, samt utifrån vad tidigare forskning har visat. Studien är en kvalitativ undersökning där det insamlade empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer. En bildlärare och en svensklärare på en högstadieskola respektive en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats och det är de som utgör empirin för att uppnå studiens syfte. I resultatet framgår det att lärarna tolkar elevinflytande med att det kan handla om att individanpassa undervisningen utifrån elevens eget intresse och kunskapsnivå i ämnet. Lärarna har en positiv inställning till elevinflytande och de menar bland annat att lärandet stimuleras genom en ökad delaktighet. Resultatet visar också att lärarna ser en koppling mellan elevinflytande och uppdraget att fostra demokratiska medborgare. Styrdokumenten i bildämnet kunde upplevas som att de öppnade upp för större möjligheter för ett elevinflytande i jämförelse med ett mer teoretiskt ämne. Samtalet ses som en viktig komponent i samband med elevinflytande och det sociala samspelet upplevs som betydelsefullt för lärandet. Analysen visar att utifrån lärarnas beskrivningar kring elevinflytande och demokratifostran att de i undervisningen möjliggör demokratiska arbetsformer där eleverna kan lära sig demokratiska kompetenser. Utformningen sker genom olika lärandesituationer i form av aktiviteter som består av mellanmänskliga möten elever och lärare sinsemellan. De demokratiska kompetenser som eleverna får med sig är bland annat tolerans, respektera varandra, komma överens, samt ansvar för sig själv och andra.

Bakgrund: Forskning har visat att patienter som är delaktiga i sin vård kan få ökad motivation som kan leda till en bättre behandling. En viktig del för sjuksköterskan är att ge tillfälle för patienten att medverka i vården. Hinder för delaktighet kan uppstå på vägen, som makt och dominans i relationen mellan sjuksköterska och patient. Problem: Sjuksköterskan har ett ansvar att ta till vara på patientens resurser. Dock kände sig patienten ibland utsatta och hade dålig kontroll över sin situation. Patienters delaktighet ses därmed inte alltid som problemfri, men som en positiv faktor i vården. Syfte: Syftet är att beskriva hur patienters delaktighet tillvaratas i vårdandet ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: För att få fram sjuksköterskors upplevelser har Evans (2002) beskrivande syntes för kvalitativa artiklar tillämpats. Resultat: Resultatet visade att relationen mellan sjuksköterskan och patienten var en förutsättning för delaktighet. Sjuksköterskan behövde tillvarata patientens kunskaper samt jobba utifrån patientens önskan. Hinder för delaktighet i vården ansågs vara tids- och personalbrist samt sjuksköterskornas tvivel på patientens förmåga. Slutsatser: För att ett bra samarbete mellan sjuksköterskan och patienten skulle bli möjlig krävdes det tillit och ärlighet. Vårdrelationen mellan patienten och sjuksköterskans hade en central roll i möjliggörandet för patientens delaktighet.

Syftet med studien är att studera hur förskollärare ser på samt talar om sitt arbete med barns delaktighet och inflytande under en planerad lärsituation i förskolan. Bakgrunden till studien är att begreppen delaktighet och inflytande under de senaste åren fått en central betydelse i läroplanen för förskolan. Enligt forskning kan dock förskollärares arbete med barns delaktighet och inflytande i lärsituationen variera. Därför blir följande problemformuleringar relevanta att undersöka: -       Hur ser förskollärare på begreppen barns delaktighet och inflytande i relation till läroplanen för förskolan? -       Hur uttrycker förskollärare att de arbetar med och strävar efter barns delaktighet och inflytande under en planerad lärsituation? I litteraturgenomgången lyfts studiens teoretiska utgångspunkter, sociokulturellt perspektiv och utvecklingspedagogisk teori följt av relevant forskning kring ämnet. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats där det empiriska materialet samlades in genom personliga intervjuer som byggde på ett semistrukturerat upplägg. I resultatet blev det tydligt att förskollärarna definierade begreppen barns delaktighet och inflytande som att inte bara vara närvarande utan barnen skulle få komma till tals och påverka upplägget. Dessa definitioner genomsyrade arbetet med barnen där olika faktorer som förskollärarens barnsyn, makt och barngruppens storlek påverkade barns möjlighet till delaktighet och inflytande.

Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lärares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende användningsområde och faktorer, som möjliggör och försvårar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lärarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet påverka arbetssätt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven tränas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av råd (klass- elev, matråd mm). Lärarna använde elevinflytandet med syfte att göra eleven delaktig här och nu, eller för att fostra för framtiden. Elevinflytandet, som avsågs att användas i elevens framtid, präglades av en individuell karaktär, medan elevinflytandet, som avsågs användas här och nu, hade en kollektiv karaktär. Faktorer, som lärarna uppfattade som försvårande, var i regel kopplade till yttre omständigheter, som elevens mognad, elevgruppens karaktär, skolans styrning genom läroplanen och/eller föräldrars brist på förståelse. Förutsättningarna var starkt kopplade till lärarens prestationer, så som förmåga att skapa trygghet för att möjliggöra delaktighet genom tillit och relationer.

I denna studie undersöker vi hur förskolegårdar är tillgängliga för barn med funktionsnedsättning utifrån förskollärarna och förskolechefernas perspektiv samt hur kommunen ser på detta. Hur eventuella brister hanteras, så att alla barn kan vara delaktiga i aktiviteter på förskolegården. En central del i denna studie är tillgänglighet, som är en viktig del av förskolans verksamhet. Är inte utomhusmiljön tillgänglig för barn med funktionsnedsättning så kan de inte vara delaktiga på samma villkor. Pedagogerna är en viktig del att få barn med funktionsnedsättning delaktiga i aktiviteter på förskolegården även olika hjälpmedel kan vara till stöd för detta. För att få fram ett resultat har vi intervjuat fyra förskollärare, två förskolechefer och en pedagogisk utvecklare på kommunen som är inriktad mot förskolors utomhusmiljöer. Vi har valt att göra denna studie för att det är av intresse att känna till hur förskollärare, förskolechefer och kommun upplever förskolans utomhusmiljö. Detta är något som inte diskuteras särskilt ofta utan fokuset ligger mest i att få inomhusmiljön tillgänglig för barn med funktionsnedsättning. Enligt tidigare forskning är det viktigt med tillgänglighet för att öka delaktigheten och valfriheten för barn med funktionsnedsättning. För att barn med funktionsnedsättning ska få den stimulans de behöver så är det viktigt att förskolegården är tillgänglig. Resultatet som framkommit utifrån intervjuerna visar att förskollärarna upplevde att förskolegårdarna inte var tillgänglighetsanpassade för barn med funktionsnedsättning vilket de hanterade på olika sätt. Genom intervjuerna har vi även kommit fram till att det kan vara skillnad på hur man ser på tillgänglighetsperspektivet. Ett sätt kan vara att se på tillgänglighet genom att alla barn ska ha möjlighet till att ta sig runt på förskolegården. Ett annat sätt kan vara att det ska finnas möjlighet att ta sig runt på gården men även fram till lekredskapen för att kunna vara delaktig.

Vårt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, då vi har fått lyssna på och upptäcka olika typer av böcker under vår uppväxt. Vi anser att arbetet med detta är viktigt i förskolans verksamhet, då det bland annat främjar barns språkutveckling och gruppens sammanhållning. Litteratur är ett bra och användbart verktyg i verksamhetens olika områden. Genom en enkät och två ostrukturerade intervjuer har vi fått svar på våra frågeställningar. Våra frågeställningar är; Hur ofta används litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som används? Hur arbetar pedagoger utifrån litteratur? Vi har fått en inblick i hur pedagoger använder sig av detta. Vår studie visar att litteratur används i alla verksamheter. Dock är det vanligt att dessa aktiviteter är spontana och oplanerade. Vi har sett att både personalens intresse, samt förskolans ekonomi påverkar hur ofta och på vilket sätt litteratur används. Avslutningsvis har vi upplevt att majoriteten av pedagogerna har Läroplanen till grund för allt arbete med litteratur – oavsett om aktiviteterna är oplanerade eller planerade.