Vi har under våra studier blivit medvetna om att samarbete mellan hem och skola är viktigt. Samarbete kan underlättas genom att en god kontakt finns mellan lärare och föräldrar. Vi har även förstått att samarbete främjar förståelse för elevens olika världar, genom att föräldrars och lärares olika förståelse för samma barn knyts samman och därmed kan elevens utveckling och lärande gynnas än mer.  För att få syn på om och i så fall hur samarbete kan stödja elevens lärande och utveckling har vi gjort en enkätundersökning samt läst vad forskare inom ämnet har kommit fram till. Denna studie har indelats efter föräldrarnas utbildningsnivå för att undersöka om skillnader och likheter uppträder med tanke på denna aspekt.    Vår undersökning visade att flertalet föräldrar har en bra kontakt med skolan. Detta visar sig genom att föräldrarna anser att läraren oftast är tillgänglig och att föräldrarna får information från skolan. Det visade sig även att föräldrar anser sig som både engagerade och delaktiga i sitt barns lärande och utveckling. Det framkommer dessutom att föräldrarna menar att det även är eleven som gynnas av samarbete mellan hem och skola.  Föräldrarna ser mest fördelar med ett nära samarbete mellan hem och skola men det finns några nackdelar som de lyfte fram.

No description available.

Bakgrund: Eftersom en ökad invandring råder i Sverige, vilket medför att fler icke svensktalande patienter söker sig till sjukvården, ställs höga krav på integrering i svensk sjukvård. Den språkbarriär som uppstår kring dessa patienter gör att god vård med målet att främja hälsa och lindra lidande försvåras. Sjuksköterskan har i sin yrkesroll flera lagar och riktlinjer att förhålla sig till. När det uppstår hinder för en god vård blir det svårt att förhålla sig till dessa och därmed brister patientsäkerheten.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter som inte talar svenska. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie. Datainsamling skedde genom intervjuer med sex kvinnliga sjuksköterskor. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys (Granheim & Lundman, 2004).   Resultat: Två huvudkategorier med totalt fem underkategorier utgjorde studiens resultat. EN ICKE VÅRDANDE RELATION (Kommunaktionshinder mellan sjuksköterska och patient, Försök till vårdande). MINSKAD DELAKTIGHET FÖR PATIENTEN (Användning av  formell tolk, Användning av informell tolk, Ett vårdande förhållningssätt). Slutsats: Det framkommer av studien att sjuksköterskor i nuläget har svårt att följa flera av de lagar och riktlinjer som ligger till grund för sjuksköterskeprofessionen och som skapar förutsättningar för en patientsäker vård. Att sträva efter att ge en mer likvärdig vård till en patient som inte talar svenska är en svår och energikrävande process för sjuksköterskan. Några av alla de fördelar det för med sig är dock ökad delaktighet, ökad patientsäkerhet och minskat lidande för patienten.

Syftet med denna studie är att genom sex intervjuer med förskollärare från olika förskolor med olika förutsättningar, undersöka hur förskollärarna upplever att barnen får vara delaktiga och ha inflytande i högläsningen. Resultatet visar att de flesta förskollärare använder sig av liknande metoder för att ge barnen delaktighet och inflytande i högläsningen. Dessa metoder kan vara att låta barnen vara med och välja böcker, att samtala med barnen kring den lästa boken samt att utgå från barnens intressen när man väljer böcker till avdelningen. Resultatet visade även att det finns hinder för barnens delaktighet i läsvilan. Dessa hinder kan vara att en del barn tappar koncentrationen på boken om läsningen blir avbruten för frågor eller andra kommentarer. Ett annat hinder kan även vara den tidsbrist som vissa förskollärare känner finns för den spontana högläsningen. Genom denna studie framkom hur förskollärarna upplever att de arbetar med delaktighet och inflytande i högläsningen samt att de upplever att barnen själva gör sig delaktiga i högläsningen genom att till exempel ställa frågor angående boken under läsningen.

Syftet med den här litteraturstudien är att analysera hur forskningen ser på demokrati och elevers delaktighet i skolans verksamhet. Vi har valt att undersöka frågan utifrån lärarens perspektiv genom att ta del av forskning om lärares undervisning i demokrati och delaktighet. Vi har även tagit del av forskning som tar upp frågan ifrån elevers perspektiv. Genom manuell sökning och databassökning har vi funnit artiklar som vi sedan analyserat. Vi har använt oss av sökord i databaser som har varit relevanta till ämnet och letat i referenslistor för att hitta artiklar. Den här litteraturstudien visar att lärare möter utmaningar i sitt arbete med elevers delaktighet i klassrummet. Lärare anser att de inte har tillräckligt med verktyg för att genomföra det som styrdokumenten beskriver. Elever upplever att vuxna ofta bestämmer i skolan om det som anses vara viktigt och att eleverna själva sällan får vara med och bestämma. Både lärare och elever tvivlar på elevers förmåga till att delta i beslutsfattande när det gäller undervisningen. Elever upplever att de oftare får vara med och bestämma när det kommer till aktiviteter som t.ex. raster och läxor.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på barns delaktighet i dokumentationsarbetet samt hur förskollärare arbetar för att göra barn delaktiga. Fokuset i studien är att studera barns delaktighet i dokumentationen. Frågeställningar som har besvarats är: Hur ser förskollärare på barns delaktighet i dokumentationsarbetet? Hur arbetar förskollärare för att göra barn delaktiga i dokumentationsarbetet? Vi har använt oss av en kvalitativ metod. Tre semistrukturerade interjuver genomfördes i form av gruppintervjuer. Vår studie lutar mot pragmatismen i förhållande till ett medforskande arbetssätt och resultatet har utgått från en tematisk analys. Resultatet visade på att förskollärarna är överens om att de ser på barns delaktighet i dokumentationen som att dokumentationer ska bli synligt för barnen. Genom att dokumentationer görs synligt kan barnen reflektera kring dessa och på så sätt kan förskollärarna ta vara på barns åsikter och tankar. Det som också framkom i resultatet är att de ser på området som svårt. Det finns dilemman med barns delaktighet i dokumentationen som gör området komplext, därav har förskollärarna diskuterat kring hur de arbetar för att göra barn delaktiga samt hur de kan öka möjligheterna ytterligare.

Abstract: Denna studie belyser försörjningsstödet i Malmö Stad ur ett personalperspektiv. Studiens frågeställningar är: Vad som en gång fick handläggarna att söka sig till att arbeta inom försörjningsstödet? Vilka deras drivkrafter idag är då de arbetar i verksamheten? Vad som skulle få dem att vilja stanna kvar på sina respektive tjänster? Studien är en kvalitativ undersökning där 16 stycken handläggare inom försörjningsstödet fördelade på samtliga 10 stadsdelsförvaltningars enheter för försörjningsstöd är representerade. Syftet med studien är att lyfta fram handläggarnas röster. Dessa resultat kan vidare användas som ett verktyg vilket jag valt att definiera delaktighet för att framförallt kunna verksamhetsutveckla försörjningsstödet med fokus på stabil personalkontinuitet. Det vill säga att lyssna till handläggarnas åsikter vad som skulle få dem att vilja vara kvar på sina tjänster. Jag har i min studie kommit fram till att försörjningsstödet har ett oförtjänt dåligt ryckte som arbetsplats vilket givit dess lågstatusstämpel inom socialtjänsten. Handläggarna beskrev att redan under utbildningen florerade att försörjningsstödet inte var något roligt arbete och definitivt inte ett socialt arbete. Detta dementerar de tillfrågade handläggarna med det skarpaste och menar att det är jätteroliga arbetsuppgifter och mycket socialt arbete. Handläggarna erhöll jobben vanligast genom att man tidigare haft praktik samt sommarjobb inom verksamheten och en vanlig förekommande drivkraft var att det är så roligt att hjälpa människor att bli självförsörjande. Det sociala arbetet beskrevs som den mest intressanta arbetsuppgiften. Den trevliga arbetsmiljön tillsammans med kollegor och närmaste chef var också en stark drivkraft hos många då man idag arbetar inom försörjningsstödet. Vad som sedan stod överst på önskelistan för att arbetssituationen även i framtiden skall vara lockande så efterfrågades mer kompetensutveckling, inte fler ärenden per handläggare, högre lön vilken skall motsvara det krävande arbetet samt de risker som finns med jobbet. Dessutom är den trevliga arbetsmiljön med kollegor och närmaste chef något man värdesätter högt vilket inte får förändras.

Förändringsarbete är något som finns på mikro-, meso- och makro-nivå. Jag har sett till kommun X:s förändringsarbete. Den har arbetat aktivt för att få ner sin långtidssjukskrivning. En städenhet har lyckats väldigt väl med detta. Så frågan blev hur de har lyckats med sitt förändringsarbete, vad hade de gjort som är så speciellt som inte andra gör. Denna uppsatsen är ingen jämförelse utan en explorativ studie av vilka redskap man kan använda vid förändringsarbete, och vad det innebär att använda dem rätt. Jag har valt att jämföra kommunen med ett fotbollslag, ett fotbollslag som siktar mot målet, som både är externt och internt. För att kunna nå dessa mål har redskap som delaktighet, kommunikation, samverkan och trygghet använts. Det är lätt att tro att förändringsarbete är något enkelt att det bara kommer, att gör man si eller gör man så blir det bra. Men förändringsarbete handlar om målet och hur man når målet och på vilket sätt man väljer att nå målet. Jag har utgått från både kvalitativ och kvantitativ forskning för att belysa detta fenomen. Nyckelord: delaktighet, förändringsarbete, kommunikation, samverkan, trygghet

Participation in daily activities in people with strokeDelaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med strokeMagisterexamensarbete 15hp, Luleå tekniska universitet, institutionen för hälsovetenskap,2015.AbstractParticipation in people with stroke is highlighted in this study based on people's experiences of participation in their daily activities. Occupational therapists play an important role in the rehabilitation of people with stroke, this by assessing and participate in the treatment of people who have difficulties to participate and perform activities. A better understanding of people's experiences of part-icipation in their lives, can contribute to the design of rehabilitation and actions that are relevant to these persons participation. The purpose of this study was to describe the experience of partici-pation in daily activities in people with stroke who received outpatient rehabilitation. The author used a qualitative approach and interviewed people with stroke from three municipalities in northern Sweden, an interview guide with semi structured questions were used during data collection. Data were analyzed by content analysis and gave five categories: “The importance of engagement to experience participation”, The importance of participation in their own training and rehabi-litation”, “Opportunities for participation and performance of daily activities”, “Adapting to new conditions needed to experience participation”, “Barriers and support in the environment is of importance for participation”. The results indicate many aspects of the participants' experiences of participation in their daily activities. The study shows that knowledge is needed regarding participation in daily activities in people with stroke. This knowledge will be of value in the context of medical care and rehabilitation, as well as for other actors and contexts that are relevant for these persons. / <p>Validerat; 20150625 (global_studentproject_submitter)</p>

As soon as the school realise that a student has special needs, they must make an Individual educational plan (IEP). When the IEP is made both child and parents should participate according to Swedish educational law and United Nations Convention on the Rights of the Child. This participation should, among other things, include the opportunity for the child to describe its own needs, plausible interventions and evaluate the support it has been given.    The purpose of this study has been to investigate more closely the perceived feeling of parents that they and their children were made involved in the creation of the IEP.  As a theoretical basis and starting point for analysis, Shier's and Hart's participation models have been used, supplemented with Lundy's participation model. Concepts from Foucault's theory of power and Bourdieu's theories of capital have been used as a complement. The design of the study was a qualitative interview study with a phenomenological focus where the focus was on the informants' own experience. Based on this, a thematic analysis was carried out. The themes that emerged were an experience of communication but not of participation, that the IEP is seen as a document that does not reflect reality, that the children´s participation is extremely deficient and that the parents are used as mouthpieces for the child. In the majority of the interviews, it emerged that the child was not asked at all about its opinion regarding its needs and the interventions it was offered.  This study was limited to the parents´ experience of their and their children´s participation in the establishment and evaluation of the IEP. Future studies could explore other perspectives on the phenomenon, such as the school´s or the child´s own perspective. However, after seeing how the results of the study reflect the shortcomings demonstrated by several years of studies in the field, future research should instead focus on how the school can practically increase participation and create a culture that values children´s participation highly and sets this as a priority. / Så snart skolan uppmärksammar behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas. I upprättandet av åtgärdsprogrammet ska barn och föräldrar göras delaktiga, både utifrån Skollagen och Barnkonventionen. Delaktigheten ska bestå i att barnet bland annat ges möjlighet att själv beskriva sina svårigheter, tänkbara åtgärder och får utvärdera insatser.  Syftet med denna studie har varit att närmare undersöka den upplevda känslan hos föräldrar av att de och deras barn gjorts delaktiga vid framställandet av åtgärdsprogrammet.  Som teoretisk grund och utgångspunkt för analys har använts Shiers och Harts delaktighetsmodeller som kompletterats med Lundys delaktighetsmodell. Begrepp från Foucaults maktteori och Bourdieus teorier om kapital har använts som ett komplement. Studiens design var en kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk inriktning där fokus var på informanternas egen upplevelse. Utifrån detta genomfördes en tematisk analys. De teman som framkom var en upplevelse av kommunikation men inte av delaktighet, att åtgärdsprogrammet ses som ett dokument som inte speglar verkligheten, att barnens delaktighet är ytterst bristfällig och att föräldrarna används som språkrör för barnet. I majoriteten av intervjuerna framkom att barnet inte överhuvudtaget tillfrågats om sin åsikt kring sina behov och de insatser det erbjudits. Denna studie begränsades till föräldrarnas upplevelse av deras och deras barns delaktighet i upprättandet och utvärderingen av åtgärdsprogrammet. Framtida studier skulle kunna utforska andra perspektiv på fenomenet, som skolans eller barnets eget perspektiv. Efter att ha sett hur studiens resultat speglar de brister flera års studier inom området påvisat så bör dock framtida studier i stället fokusera på hur skolan praktiskt ska öka delaktigheten och skapa en kultur som värderar barns delaktighet högt och sätter detta som en prioritet.