Personen som drabbats av ett svårläkt sår kan uppleva ett fysiskt och psykiskt lidande. Detta kan utmärkas av smärta, lukt, begränsat socialt liv, stress, känsla av värdelöshet och hopplöshet. Något som kan öka välbefinnandet är delaktighet genom egenvård. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan kan främja patientens delaktighet i den egna vården vid svårläkta sår. Litteraturstudien baserades på åtta vetenskapliga artiklar och resulterade i fem teman: Utbilda och ge rådgivning, Skapa en förtroendefull relation, Se patienten som kompetent, Möjliggöra emotionellt och praktiskt stöd och Använda praktiska hjälpmedel. Det framkom tydligt att sjuksköterskan behöver se hela personen för att möjliggöra en förtroendefull relation, något som främjar patientens delaktighet i den egna vården vid svårläkta sår. Vidare forskning angående olika svårläkta sår och kopplingen till delaktighet behövs för att sjuksköterskan ytterligare ska kunna främja delaktighet i den egna vården vid svårläkta sår. Sjuksköterskan i den kliniska verksamheten behöver prioritera och lyssna aktivt på patienten. Patienten behöver utbildas i bland annat hur egenvården kan genomföras. Sjuksköterskan behöver utbildning för att kunna lära ut detta på ett pedagogiskt vis.

Denna masteruppsats utgörs av en kvalitativ studie om ungdomars delaktighet i skolors arbete mot kränkande behandling och diskriminering. I den här studien har högstadieungdomar intervjuats om sina upplevelser av arbetet mot mobbning i deras skolor, och på vilka sätt de själva är delaktiga i det arbetet. Delaktighet i frågor som rör en själv kan hävdas vara en grundläggande demokratisk rättighet. Skolverket poängterar att de ska vara framgångsrikt för skolor att ungdomarna är delaktiga i arbetet mot kränkande behandling och diskriminering. Men på vilka sätt görs de delaktiga och vad anser de själva om skolornas arbete? Med utgångspunkt i en barndomssociologisk syn på barn, där barns delaktighet ses som något mycket komplext, analyseras ungdomarnas berättelser i denna studie. Vikt läggs vid att de vuxna behöver ge ungdomarna utrymme och information för att de ska kunna vara delaktiga. Det framkommer en bild av att ungdomarna inte delges information i någon större utsträckning och därför är deras delaktighet begränsad. Detta trots att barns och ungdomars delaktighet ofta framhålls som mycket viktig i officiella dokument. / This master thesis consists of a qualitative study about child participation in schools’ work against bullying and discrimination. In this study young people from the age of 13 to 15 have been interviewed about their experiences regarding the work that is done against bullying in their schools, and how they themselves are involved in that work. The right to participate in questions concerning oneself can be said to be a democratic right. According to the Swedish National Agency for Education it is supposed to be important for schools to let children participate in the work against bullying. But in what ways are they given the right to participate? And what do they think about the schools anti-bullying work? With the sociology of childhood, that views children’s participation as a complex matter, as the theoretical background, the youths’ stories are analysed in this study. The study shows a picture of a reality in the schools where the youths are not particularly involved, due to them not being informed properly about different areas of the anti-bullying work.

Bakgrund: Patientdelaktighet är viktigt för att uppnå personcentrerad vård och inkluderas i patientlagen. Patientdelaktighet främjar patientens position i vården, det innefattar respekt för patienten samt att patientens egen förmåga ska uppmuntras. Bedside rapportering (BSR) motiveras av att patienten inkluderas i sin vård men få tidigare studier har studerat hur BSR påverkar delaktighet. Syfte: Att undersöka hur BSR på vårdavdelning påverkar patientens delaktighet. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på granskning av 14 vetenskapliga artiklar. Kvalitativa och kvantitativa artiklar användes med patient- och sjuksköterskeperspektiv samt begreppscentrerad teoretisk referensram för tolkning av delaktighet. Resultat: BSR kan leda till ökad delaktighet men det finns även faktorer som kan försämra delaktigheten. Forskningen som analyserats kunde inte ge en helhetsbild av hur BSR påverkar delaktighet Slutsats: Att undersöka hur BSR påverkar delaktighet är ej fullt möjligt då delaktighet bör ses ut ett bredare perspektiv än det i dagens forskningsläge gör. Att BSR skulle kunna främja delaktighet har setts men vid ett icke korrekt genomförande kan det även försämra delaktighet. Förslag på vidare forskning: Kvantitativ och kvalitativ forskning som mäter delaktighet ur flera aspekter samt forskning som berör odelaktighet föreslås. / Background: Patient participation is required by law and an integral part of achieving patient centered care. Patient participation improves the patients stature in care, it includes having respect for the individual, aswell as providing active encouragement of the patients own ability. Bedside handover is motivated for its ability to involve the patient, but little of previous research have investigated how it affects patient participation. Aim: To investigate how bedside handover affects patient participation. Method: Literature review of 14 scientific journal articles. Both qualitative and quantitative studies were included. A theoretical frame of reference was used to interpret patient participation. Result: Bedside handover can improve patient participation, but there are also factors that can lead to less patient participation. The analyzed articles could not give a full description of how bedside handover affects patient participation. Conclusion: It is not possible to describe fully how bedside handover affects patient participation because of lack of previous research. Bedside handover could improve patient participation but if applied in the wrong way could also hinder it. Further research: Both qualitative and quantitative research that measures several important aspects of patient participation and non-participation.

Bakgrund: Hjärtsvikt räknas i dag som en av våra stora folksjukdomar. Man beräknar att10 % av den svenska befolkningen kommer att drabbas av hjärtsvikt undersin levnad. Hjärtsvikt är kroniska sjukdomssymtom som kräver att den somfår hjärtsvikt lär sig att sköta sin hälsa genom egenvård. Detta kräver attpatienten förstår och känner sig delaktig i den vård som ges. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter som lever med hjärtsvikt uppleverdelaktighet i den egna vården. Metod: En litteraturöversikt, baserad på åtta vetenskapliga artiklar, har gjorts.Artiklarna söktes fram via databaserna Pubmed och Chinal. De analyseradesoch sammanställdes i kategorier med underkategorier. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier; Att vara aktivt eller passivtdelaktig. Att känna förtroende och trygghet; få kontroll. Tydliga roller,kontinuitet och tillgänglighet. Ett delat ansvar; göra val och ta beslut.Resultatet visade att delaktighet upplevdes som viktigt för patienten.Resultatet visar att för att känna sig delaktig behöver patienten kännatrygghet, tilltro till sig själv och till vården. Resultatet visar att patientenupplevde delaktighet som ett delat ansvar mellan patienten ochsjuksköterskan. Diskussion: Resultatet diskuteras med konsensusbegreppet hälsa och Antonovskys teoriom KASAM – Känsla av sammanhang. / Background: Congestive heart failure is now considered as one of the major diseases.Approximately 10% of the Swedish population will be affected during theirlifetime. Congestive heart failure is symtoms of a chronic disease thatrequires the affected person to manage self care. To manage self carerequires information and knowledge in how to cope with the new diagnose.This requires that the patient understand and feel participation in the care forhim or her. Aim: The aim was to examine the patient experience of participation in self care. Method: A literature review based on eight scientific articles has been made. Thearticles were searched and found in Pubmed and Chinal. They wereanalyzed and compiled in categories with subcategories. Results: The result is presented I four main categories; To be actively or passivelyinvolved. To feel trust and security; take control. Clear roles, continuity andavailability. A shared responsibility; make choices and take decisions. Theresult shows that to feel participation the patient needs to feel safe. He orshe needs to have faith in themselves and the caregiver. The result showsthat the patient sees participation as a shared responsibility between thepatient and the nurse. Discussions: The result is discussed by the consensus concept; Health and Antonovsky´stheory SOC- Sense of Coherence

Det är angeläget att få kunskap om hur eleverna i grundsärskolan uppfattar sin egen skolgång och sitt eget lärande utifrån begreppen inkludering och delaktighet. Denna studie tar fasta på ett elevperspektiv, där 12 elever intervjuades och tidigare hade gått på högstadiet i grundsärskolan, som får komma till tals. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera skolerfarenheter kring delaktighet hos före detta elever i grundsärskolans senare år och hur dessa kan förstås. Detta är en kvalitativ studie och för att försöka få en förståelse för elevernas erfarenheter kring delaktighet kring sitt eget lärande under tidigare skolgång, har en kvalitativ intervjumetod använts i studien. De intervjuade går i gymnasiesärskolan idag, men har tidigare gått på högstadiet i grundsärskolan. Resultatet i studien visar interaktionens betydelse mellan olika aktörer i skolan som ökar elevernas känsla av delaktiget. Vidare visar studien elevernas önskan om att få lyckas i det egna lärandet och känslan av att få utvecklas som individ, där lärararen har en betydelsefull roll. Alla elever visar sin delaktighet utifrån sin egen känsla av delaktighet och om några elever hade fått vara med och bestämma lite mera under tidigare skolgång, kanske deras lärande hade sett annorlunda ut. Till sist visar studien på att framgångsrikt lärande är att goda relationer skapar motivation och ett lärande hos eleven, samt hur skolan och samhället kan bemöta och skapa förståelse för individer med utvecklingsstörning.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare uppger att de arbetar med extra anpassningar i det ordinarie klassrummet. Studien ämnar behandla vilken typ av anpassningar lärare uppger att de utformar och i vilken utsträckning beskrivna anpassningar utformats för enskilda elever respektive hela elevgrupper, hur en ändring i skollagen enligt lärarna påverkat arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd samt lärarnas inställning till den egna förmågan att möta elevers olikheter. Studien utgår från befintliga perspektiv på specialpedagogik, inkludering och delaktighet. Undersökningen har skett genom en analys av sex intervjuer med lärare som arbetar i grundskolans årskurs ett till tre. Analysen visar att en tydlig majoritet av de anpassningar som lärarna beskriver är individuella. Vidare visar den att skilda utgångspunkter och perspektiv verkar påverka vilka typer av anpassningar som görs. Dessa perspektiv verkar också i viss mån påverka lärarnas inställning till den egna och skolans förmåga att möta elevers olikheter, och i förlängning även hur lärare upplever en ändring i skollagen.

Ett  sjukhus  rymmer  många  olika  personliga upplevelser kring samspelet  i organisationen. Mellanchefens roll fungerar som en koppling mellan personalen och verksamhetschefen där de ska förstå de olika funktionerna och  även  medla mellan dessa. Vår studie syftar till att finna beskrivningar av hur mellanchefer inom en sjukhusorganisation kan agera för att främja delaktighet hos sin underställda personal och vad det innebär för det kliniska arbetet. En systematisk litteraturstudie utfördes och i processen valdes artiklar ut som svarade mot de ställda kriterierna. De utvalda artiklarna granskades, jämfördes och redovisades sedan. Studiens resultat delades in i fem kategorier; arbetstillfredsställelse, delaktighet, medarbetarskap, arbetsmiljö och ledarskapsstil. Resultatet visade att som mellanchef bör man kunna hantera konflikter mellan personalen, underlätta personalens kompetensutveckling och främja kommunikation. För att få sin personal att känna sig delaktig i verksamheten rekommenderas regelbundna möten där man kan identifiera och lösa arbetsrelaterade problem och ett öppet kommunikationsklimat framförallt kring förändring och utveckling av sjukhusverksamheten. Utav de fem kategorierna läggs störst vikt vid delaktighet och arbetstillfredsställelse för att skapa engagemang och organisationstillhörighet.

Syftet med aktionsforskningsstudien är att utveckla kunskap om vad som händer när elever görs delaktiga i implementeringen av alternativa verktyg i undervisningen. Forskning inom området visar att elever med hjälp av alternativa verktyg har möjlighet att kringgå sina svårigheter och arbeta på en högre kognitiv nivå. Trots detta visar studierna att elever inte använder sig av alternativa verktyg i den utsträckning som de skulle behöva. På min skola är eleverna inte delaktiga i implementeringen av de alternativa verktygen. Genom att utse fyra elever i årskurs 4 och 5 till ambassadörer för de alternativa verktygen och göra dem delaktiga i implementeringen allt från planering till genomförande av undervisning ville jag få syn på hur deras deltagande visade sig. Data har samlats in med hjälp av videoinspelning och loggboksanteckningar. Studiens resultat visar att elever deltog på olika sätt i implementeringen beroende på vilket stöd den pedagogiska miljön erbjöd. Studiens centrala slutsats är att det var ambassadörernas grad av delaktighet som hade avgörande betydelse för ambassadörernas möjligheter att delta i implementeringen. Didaktiska implikationer är att pedagoger har en avgörande roll att tillsammans med elever utveckla lärmiljöer som skapar förutsättningar för elevers delaktighet i undervisningen och i deras sociala sammanhang.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om barns inflytande i förskolans verksamhet, sett ur pedagogers perspektiv. I fokus står möjligheter såväl som hinder. Avsikten med studien är att bidra med ett diskussionsunderlag om hur förskolans demokratiuppdrag gällande barns inflytande kommer till uttryck i verksamheten. För att nå syftet används följande frågeställningar: - I vilka sammanhang upplever pedagogerna att barn får möjlighet till inflytande? - Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna finns med att ge barn inflytande? - Vilka pedagogiska förmågor beskrivs vara av värde för att barns inflytande ska kunna komma till uttryck? Studien har en kvalitativ metodansats i form av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare på fyra olika förskolor. Teorier som använts för att analysera resultatet är Vygotskijs sociokulturella perspektiv och det centrala begreppet den proximala utvecklingszonen samt Bubers relationsteori och begreppen omfattning, acceptans och konfirmering. Resultatet pekar på att barn ges inflytande i förskolan i olika sammanhang, så som i projektarbete, lek och utformandet av den fysiska miljön. Resultatet visar också att pedagogers olika förhållningssätt och barngruppens storlek kan upplevas som hinder för att kunna ge barn inflytande. Möjligheter med barns inflytande som framkommer i resultatet är att barns lärande gynnas och att deras självkänsla ökar, samt att pedagogers arbetsglädje ökar. I resultatet framträder även olika pedagogiska förmågor som är av värde i sammanhanget, så som att lyssna, observera och vara trygg i sin ledarroll.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring barns delaktighet i förskolan. Tre frågeställningar ligger till grund för studien: Hur ser förskollärare på sitt förhållningssätt för att främja barns delaktighet? Hur tänker förskollärare om att samlingen i förskolan kan användas i relation till barns delaktighet? Hur tänker förskollärare om att leken i förskolan kan användas i relation till barns delaktighet? Forskningsmetoden var kvalitativ och undersökningsinstrumentet var semistrukturerade intervjuer där resultatet analyserades för att sedan kategoriseras. Urvalet bestod av sex förskollärare. Det framkom i studien att samtliga respondenter anser att barns delaktighet är av stor vikt i förskolan och att den ofta främjas genom samtal. Det är genom samtal som respondenterna blir medvetna om vad barnen finner intressant. Barnens intressen används sedan för att utveckla verksamheten. Studien visar att det är förskollärarens förhållningsätt som till största del påverkar om barnen blir delaktiga i verksamheten. Ett gott förhållningssätt är enligt respondenterna lyhördhet, flexibilitet samt att kunna närma sig barnets perspektiv. Det synliggjordes även att mycket av barnens delaktighet är styrd till förutbestämda alternativ till exempel att placeringen är styrd till att välja plats på samlingsmattan. I leken styrs barnens delaktighet ofta utifrån förskolans och förskollärarens regler, exempelvis valet av material och att alla barn måste få vara med i leken.