Syftet med studien var att ge kunskap om hur pedagoger i förskolan talar om begreppet inflytande och arbetet med barns inflytande över materialet i inomhusmiljön samt belysa maktförhållanden mellan pedagoger och barn i förskolan. Ett maktperspektiv har använts som teoretisk ram för att studera maktförhållanden och styrningar i förskolan. Synen på makt har handlat om hur makt skapas och används i förskolan. Sex pedagoger, både förskollärare och barnskötare har intervjuats till studien. Datamaterialet har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod för att hitta olika teman och mönster i materialet samt hitta underliggande uttryck som skulle kunna kopplas till ett maktperspektiv. Resultatet visar att pedagoger talar om barns inflytande över materialet som en möjlighet för barn att påverka, få en känsla av delaktighet, men att det också ska finnas ett begränsat inflytande för speciellt de yngre barnen. Det kan uppstå maktförhållanden mellan pedagoger och barn i förskolan genom att pedagoger använder tekniker, regler och rutiner i olika situationer som kan kopplas till barns inflytande. Den osäkerhet som tycks finnas hos pedagogerna kring de yngre barnens inflytande kan vara en orsak till att barns inflytande över materialet i miljön begränsas genom tekniker och styrning. Det behövs en tydlig balans mellan barns inflytande och pedagogers styrning för att kunna fullfölja förskolans uppdrag.

Studiens syfte var att undersöka hur åtta elever i inkluderande verksamheter med diagnosen lindrig utvecklingsstörning upplever sin skoltid med fokus på lärande och delaktighet. Genom elevernas berättelser ville vi få en bild av hur de upplever delaktighet på olika nivåer i undervisningen. Målsättningen var att utifrån ett inifrånperspektiv försöka ta reda på hur de insatser syftande till delaktighet och inkludering som de aktuella eleverna deltagit i haft inverkan på deras kunskapsutveckling - enligt eleverna själva - samt vilka didaktiska metoder och strategier som de anser gynnar det egna lärandet. Genom en fenomenologiskt inspirerad kvalitativ ansats undersökte vi respondenternas upplevelser och erfarenheter kring delaktighet och kunskapsutveckling. Som datainsamlingsmetod för detta ändamål valdes semistrukturerade intervjuer med karaktär av samtal. 14 samtal genomfördes och transkriberades. I centrum för samtalen låg respondenternas egna utsagor. Resultatet visade att de tillfrågade eleverna på det stora hela har bestämda uppfattningar om vad de anser vara viktigt att lära sig under sin skoltid för att få så bra förutsättningar som möjligt inför framtiden. De anser i mångt och mycket att de får möjlighet att lära sig just detta, men påtalar samtidigt att de utmaningar de ställs inför inte alltid är på rätt nivå. Eleverna kan ge många exempel på under vilka förutsättningar de lär sig bäst gällande sådant som anpassningar i miljö, material och vuxenstöd - men de framhåller inte inkludering som den viktigaste faktorn för utveckling av sina kunskaper. Snarare tyder resultatet på att delaktighet i grupper där elevernas stödbehov tillgodoses och där de kan uppleva gemenskap utan att skiljas ut anses vara de viktigaste förutsättningarna för trivsel och lärande.

Syftet med denna studie är att ta reda på om de institutionella förutsättningarna för självbestämmande är möjliggörande eller begränsande för målgruppen vuxna på en låg kommunikativ- och kognitiv utvecklingsnivå (måttlig till svår utvecklingsstörning). Genom en kvalitativ textanalys av styrdokument som Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Socialstyrelsens- och kommunala styrdokument samt kompletterande intervjuer fanns tanken att få en djupare förståelse för vilka faktorer som styr självbestämmandet för vuxna på en låg kommunikativ- och kognitiv utvecklingsnivå. De områden som vi valde att studera var daglig verksamhet och boende med särskild service, på grund av att de två insatserna tillsammans täcker in den enskildes hela liv. Resultatet visade att det finns en otydlighet i hur styrdokument som LSS, Socialstyrelsens- och kommunala riktlinjer beskriver självbestämmandet och hur det ska uppnås för den enskilde.  Däremot visar resultatet från intervjuerna med kommunernas utvecklingsenhet att det finns en tydlighet i hur personalen kan arbeta pedagogiskt med olika metoder för att möjliggöra den enskildes självbestämmande. Genom att använda oss av interaktionistisk- och nyinstitutionell teori ges resultaten en teoretisk förankring och kan bidra till kunskapen om hur de institutionella förutsättningarna är möjliggörande eller begränsande för självbestämmandet. Sammantaget visar resultatet att personalens kunskaper om funktionsnedsättningar, utbildningsnivå och olika specialpedagogiska metoder främjar självbestämmandet.

Sammanfattning I den här forskningsöversikten studeras befintlig forskning för att ta reda på hur social isolering beskrivs bland barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd (AST), vilka or-saker som beskrivs till fenomenet, samt hur barns och ungdomars egna upplevelser hanteras i forskningen. Litteratursökningar genomfördes för att samla in data, vilken därefter analy-serades utifrån olika vanligt förekommande teman som återkopplas till teorin. Det framkom i empirin att barn och ungdomar med AST oftare är ensamma, är mindre delaktiga och oftare upplever social isolering. Orsaker till fenomenet beskrevs som olika, där majoriteten av datan benämnde barn och ungdomar med ASTs försämrade kommunikationsförmåga som en av dem. Endast några få studier benämnde andra faktorer, som exempelvis samhälleliga. Ett fåtal av studierna benämnde vikten av att lyfta barn och ungdomar med ASTs egna uppfattningar av sin sociala situation, och det går att härleda att det finns ett behov av att lyfta barnen och ungdomarna mer i forskningen.

De ensamkommande flyktingbarnen som kommer till mottagarlandet hamnar oftast på HVB-hem, inspektionen för vård och omsorg, där de får bo tills de är självständiga nog att flytta därifrån till ett eget boende. Studiens syfte är att studera hur personal på HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn arbetar med barnens fritid. Främst för att se hur personalen arbetar  i relation till frågor som rör barns delaktighet i samband med strukturerade aktiviteter jämfört med barnens egna val av sysselsättningar. Vi har genomfört tio semistrukturerade intervjuer med personal som arbetar på HVB-hem. Utifrån personalens utsagor  så kan vi konstatera att grunden till barnens delaktighet är att personalen ska utgå ifrån varje barns enskilda behov.

The purpose of this thesis is to illustrate the various approaches librarian's may have toward children's reading and toward storytime programmes, and also to discuss if and how these different approaches can influence their planning, execution and follow-up of the storytime programme. Eight qualitative interviews were conducted with nine librarian's who work with storytime programmes at public libraries. A model of three approaches toward reading and storytime was used to analyze the results of the interviews. The study found no indications that the librarian's approaches toward reading and storytime affect how they plan, execute or follow-up the storytime programmes. The results indicate that practical factors, such as staffing shortage or lack of time, are far more influential, as well as the personal view of the storytime-giver.

Studien lyfter fram förskollärares arbete med att stärka barns demokratiska kompetens med fokus på barns delaktighet och inflytande. Förskolan är en mötesplats, där demokrati skapas såväl här och nu som inför framtiden, tillsammans mellan människor. Förskollärarna är ansvariga för och har flera styrdokument att förhålla sig till när det gäller demokratiuppdraget, ett komplext uppdrag med flera utmaningar. Arbetet med delaktighet och inflytande ska löpa som en röd tråd i hela verksamheten och inte komma i skymundan till förmån för andra läroplansmål. Tidigare forskning består av vetenskapliga artiklar, vilka belyser demokrati och värdegrundsarbete i förskolan. I denna forskning har det tagits fasta på hur arbetet sker med delaktighet och inflytande. Barndomssociologisk teori används för att få en djupare förståelse för vår studies resultat. Som ett led i förskolans arbete med att främja barns demokratiska kompetens är syftet att öka kunskapen om vad barns delaktighet och inflytande kan innebära för studiens medverkande förskollärare i deras dagliga arbete. Undersökningen är en kvalitativ studie eftersom syftet är att ta reda på förskollärares egna tankar kring deras arbete med delaktighet och inflytande i förskolan. Valet föll på self report som datainsamlingsmetod. Studien redovisar ett perspektiv på arbetet med att stärka barns demokratiska kompetens sett utifrån tio förskollärares resonemang, därav ger det ingen generell syn vad gäller hela yrkesgruppen. Resultatet visar hur förskollärarna definierar begreppen delaktighet och inflytande medan begreppen i de flesta fall används synonymt i arbetet. Förskollärarna har intentionen att arbeta med delaktighet och inflytande under hela dagen samtidigt nämns att hinder och utmaningar finns. Vidare beskrivs flera arbetssätt vilka tillämpas i arbetet för att främja barns demokratiska kompetens. Framträdande resultat är att demokratisk kompetens stärks genom pedagogers inlyssnande och tillåtande förhållningssätt, en förutsättning för barns delaktighet och inflytande i förskolan.

Bakgrund: Många barn har övervikt vilket ofta medför övervikt även senare i livet. Det är viktigt att tidigt etablera goda levnadsvanor och barnhälsovården har en viktig roll i detta. Grunda Sunda Vanor vill med hjälp av ett bildmaterial hjälpa sjuksköterskorna att främja goda levnadsvanor och möjliggöra att familjen blir mer delaktig i hälsobesöket. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med ett hälsofrämjande pedagogiskt bildmaterial inom barnhälsovården. Metod: Studien utformades som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. I studien medverkade 15 sjuksköterskor och analysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades; materialet ger struktur då det är ett stöd i sjuksköterskorna hälsofrämjande arbete, materialet fungerar som ett kommunikations-hjälpmedel då bilderna leder till ökad förståelse samt stimulerar ett neutralt förhållningssätt i relation till familjerna och materialet gör familjen delaktig i samtalen kring levnadsvanor genom att skapa en dialog. Slutsats: Materialet fungerade som en checklista och sjuksköterskorna kunde rikta information efter familjens egna behov. Bilderna väckte intresse och involverade familjen i samtalet vilket medförde att samtalet blev enklare. Relationen mellan profession och familj blev mer jämställd, vilket ökade möjligheten att uppnå empowerment. / Background: Children who are overweight are more likely to become overweight or obese as adults. It's therefore important to establish good eating habits early, and the child health care has a significant role to play. Grunda Sunda Vanor is an image based tool which helps nurses encourage healthier lifestyles and interaction between families and health professionals. Aim: The objective of the study is to showcase the experience of working with imagery to promote health and manage child obesity within children’s health. Methodology:  The study was based on qualitative interviews with semi-structured questions. 15 nurses were interviewed and the results were analysed through Graneheim and Lundman’s analysis of content. Results: Identified categories within the results were; structure as the tool helps nurses to promote health, communication since it increases understanding and promotes a neutral approach and involvement of the family. Conclusion:  The material served as checklist and helped the nurses tailor the information to the needs of individual families. The imagery created curiosity and made the family feel involved. The relationship between the family and the health professionals became more neutral, which increased the opportunity to achieve empowered

Bakgrund: Det finns många olika sorters beroende där alkoholberoendet är ett av det mest förekommande i Sverige. När alkoholen går ur kroppen hos personer som druckit stora mängder under lång tid kan alkoholabstinens uppstå. Tillståndet kan bli livsfarlig och kräva heldygnsvård. Behandlingsmålen är symptomlindring och prevention av abstinenskomplikationer. Studier indikerar hur betydelsefullt det är för patienter att skapa en god vårdrelation med de som vårdar och att vara delaktiga i sin vård samtidigt som sjuksköterskor i studier uppger svårigheter med att uppmana denna patientgrupp till delaktighet. Syfte: Att belysa sjuksköterskors uppfattningar och upplevelser av hur de arbetar med patientdelaktighet under abstinensbehandling vid alkoholberoende. Metod: En kvalitativ intervjustudie som baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor inom vuxenpsykiatriska kliniker. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna uppfattade att vissa patienter inte var redo för behandling av alkoholberoendet, vilket innebar konsekvenser för delaktigheten. Detta upplevdes stärka ett behov av att skapa goda vårdrelationer som kan motivera till vård och delaktighet. Det framkommer att sjuksköterskor i sitt dagliga arbete använder sig av sin professionskunskap i omvårdnad för att undervisa patienten i aktuellt tillstånd och belysa vad patienten kan bidra med i behandlingen kontra vad som kan åstadkommas tillsammans. Slutsats: För att som sjuksköterska kunna verka för patientdelaktighet under abstinensbehandling vid alkoholberoende är det nödvändigt att först och främst arbeta för att etablera tillit och öppenhet i vårdrelationen. Relationen mellan sjuksköterskan och patienten är central och ansvaret för att en god vårdrelation uppstår vilar alltid på sjuksköterskan.

The aim of this research is to better understand children´s participation in the circle-time. The data has been collected through five observation periods at a preschool with children between the age 3-5. The collected data has been analyzed with Shier (2009) pathways to participations. The pathway consists of five levels. The results in the research showed that the preschool teachers reached three levels of Shier´s pathways to participation. It also showed that the preschool teacher´s often made the children participants of the circle-time and used the children´s initiatives when it was possible.