Syftet med studien är att få mer kunskap om hur skolor, på organisations- och gruppnivå, organiserar och genomför undervisning för att SUM-elever ska nå målen utifrån kunskapskraven i matematikämnet i slutet av årskurs 3. Studien presenterar tidigare forskning inom området specialpedagogik tillsammans med exempel på framgångsrika arbetssätt och undervisningsmetoder i mötet med elever i matematiksvårigheter. Studien utgår från en semistrukturerad kvalitativ intervju som genomförts med sex pedagoger och tre skolledare på tre olika skolor. Resultatet synliggör att skolor genomför specialundervisning på skilda sätt, vilket speglar deras specialpedagogiska perspektiv. Majoriteten av informanterna argumenterar för att specialundervisning ska ske både i klassrummet och utanför. Resultatet visar även att informanterna anser att en-till-en-undervisning är den mest framgångsrika metoden i mötet med SUM-elever. Slutsatsen blir att den inkluderande skolan inte är för alla, med anledning att delaktighet inte kopplas till var eleven befinner sig utan till en känsla hos eleven.

Ofta upplevs matematikämnet som svårt, då är det viktigt att eleverna har möjlighet till en god fysisk klassrumsmiljö där de får förutsättningar att utveckla sin matematiska förmåga. I en fysisk klassrumsmiljö får eleverna stöttning av kamrater och lärare och de får möjlighet att påverka sin utbildning. Viktiga delar i den fysiska klassrumsmiljön är att eleverna ska få möjlighet lugn och ro, få vara med och påverka sin undervisning samt att få stöttning av både lärare och kamrater.

Denna studie syftar till att se hur personer med en funktionsnedsättning framställs som delaktiga i svensk barnlitteratur som utgivits på 1990-talet samt på senare delen av 2010-talet. Detta har gjorts genom en kvalitativ innehållsanalys av sex stycken barnböcker. Forskningsfrågorna i studien har utgått från Honneths erkännandeteori, då erkännande kan ses som en förutsättning för delaktighet. Erkännandeteorin handlar om att som individ få erkännande på olika plan, för att då kunna ses som en fullvärdig samhällsmedborgare och därigenom ses som delaktig. I studien har vi analyserat materialet genom att plocka ut citat och placera dem i kategorier som bygger på erkännandets tre plan - erkännande i primära relationer, erkännande på ett universellt plan och erkännande i konkreta gemenskaper. I studien har även citat tagits ut som belyser när personen med en funktionsnedsättning inte får ett erkännande på dessa plan. Resultatet visar att den nyare och den äldre litteraturen skiljer sig åt. Personerna med en funktionsnedsättning framställs som mindre delaktiga i den äldre litteraturen gentemot den nyare litteraturen, då de erkänns på färre plan än vad de gör i böckerna från senare delen av 2010-talet. En slutsats som kan dras av studien är att lärare noggrant bör granska böcker som skildrar barn med funktionsnedsättningar innan de inkluderas i undervisningen.

BakgrundBarns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan är något som ska genomsyra verksamheten. Begreppen förtydligas i olika styrdokument för förskolan som skollagen, förskolans läroplan och barnkonventionen. I litteratur och forskning vi läst är det tydligt att för att barn ska kunna utvecklas och förstå demokrati och dess värderingar behöver de ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Det var därför viktigt för oss att undersöka hur förskollärare arbetar och diskuterar kring begreppen inflytande och delaktighet.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppen inflytande och delaktighet och hur de i diskussion med andra förskollärare beskriver att de arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan.MetodVi beslutade oss för att använda kvalitativ metod, med fokusgruppssamtal som redskap. Vi genomförde två fokusgruppssamtal med sju förskollärare och en barnskötare totalt. Vi genomförde halvstrukturerade fokusgruppssamtal som utgick från några få, öppna frågor.ResultatResultatet visar att barns inflytande och delaktighet i förskolan är viktigt för förskollärare. Det visar dock att det finns vissa faktorer som rutiner, förhållningssätt och den pedagogiska miljön som påverkar barns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND: Samlingen på förskolan har funnits med sedan lång tid tillbaka. Det är en aktivitetsom verkar ha en självklar plats bland förskolans rutiner. Vi är intresserade av hur förskollärarnamenar att samlingen bidrar till barns lärande. I bakgrunden tar vi upp forskning som beskriversamlingen, med dess form, innehåll och syfte. Bakgrunden innehåller också en tolkning av detsociokulturella perspektivet, som vi använder i vår tolkning av resultatet.SYFTE: Att undersöka hur förskollärarna resonerar om syftet med den planerade samlingen irelation till form och innehåll, gruppens betydelse, barns lärande, barns inflytande och delaktighet ochläroplanens betydelse.METOD: Vi har i denna undersökning använt oss av en kvalitativ metod, som redskap använde viintervju och vi startade med en öppen fråga. Sex förskollärare från fem olika förskolor deltog, de flestahar lång erfarenhet av yrket.RESULTAT: I intervjuerna beskriver förskollärarna att ramen för samlingen ser för det mesta likadan ut varje dag, medan innehållet varierar. De menar att samlingen är viktig för gruppgemenskapenoch för barns lärande. De flesta förskollärarna menar att läroplanen tar upp sådant som de alltid hargjort i samlingen, men de har inte läroplanen som utgångspunkt i sin planering av samlingen. Någramenar dock att det krävs att de reflekterar över samlingens form och innehåll och ställer sig frågan:För vem har vi samling?

BakgrundFör att barn ska utvecklas till självständiga och demokratiska individer bör de få vara medbestämmande i situationer som rör deras vardag, exempelvis samling och tema. För att samling och tema ska bli meningsfullt för barnen bör deras intressen, tankar och åsikter synliggöras. Vygotskijs sociokulturella teori handlar om att barn lär i samspel med andra.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare och barn ser på medbestämmande i samling och tema på förskolan. Vi vill ta reda på vad medbestämmande innebär för förskollärarna och vilka förmågor förskollärarna anser att barn utvecklar genom att få vara medbestämmande.MetodUndersökningen grundar sig på en kvalitativ fallstudie där fyra förskollärare och tio barn har observerats och intervjuats.ResultatResultatet visar att medbestämmande för förskollärarna innebär att få göra sin röst hörd och få möjlighet att påverka olika situationer. Barnen lyssnas in i samling och tema genom att deras idéer och tankar synliggörs. Vissa beslut fattas genom demokratisk röstning där allas röst räknas. Enligt barnen får de vara medbestämmande i vad och var de ska leka. Förmågor som barnen utvecklar genom medbestämmande är bland andra självkänsla, empati och social kompetens. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundBarns inflytande är en rättighet som varje barn har. Detta betonas i förskolans styrdokument,och har tydliggjorts i den reviderade läroplanen, samt konventionen för barns rättigheter. Detfinns forskning som påvisar komplexiteten kring barns inflytande, pedagogernasframtidsuppdrag samt flertalet vinster i barnets lärande via inflytande. Både pedagoger ochbarn har, enligt forskning, många utmaningar och läranden av att arbeta med barns inflytande.SyfteUndersökningen syftar till att undersöka hur barns inflytande tolkas av sex pedagoger i deolika åldersgrupperna ett till tre år samt tre till fem år. Frågeställningarna syftar tillpedagogens egen roll och pedagogens arbete med barns inflytande.MetodVi har använt oss av kvalitativ metod, med redskapet intervju. Vi genomförde tresjälvständiga intervjuer var, på tre olika förskolor som var okända för intervjuaren.ResultatUndersökningen visade på många likheter mellan pedagogerna i de olika verksamheterna.Barns inflytande tolkades på likartat sätt, dock skiljde sig arbetsredskapen åt, när pedagogernaskulle ta reda på barnens intressen. Då sattes språket, verbalt som icke verbalt, och barnenssamspel med andra i fokus för pedagogerna. Intervjuer och observationer framkom somarbetsredskap för pedagogerna när de avsåg att ta reda på barnens intressen. Det var främst påett- till treårsavdelningen som trygghet poängterades och hur viktigt den är för att barnensenare ska kunna utöva inflytande. Ansvar betonades mer av pedagogerna på tre- tillfemårsavdelningarna, då i form av att barnen får hålla i aktiviteter eller moment. / Program: Lärarutbildningen

Bakgrund: I bakgrundsavsnittet redogörs för relevanta aspekter och perspektiv i förhållande till ämnet regler utifrån både forskning och annan litteratur. Följande huvudrubriker används: regler i förskolan; delaktighet och inflytande; barnsyn och styrdokumenten. Vår teoretiska utgångspunkt är Moira von Wrights teori om det punktuella samt det relationella perspektivet.Syfte: Syftet är att undersöka förskollärares uppfattningar om hur gemensamma regler mellan barn och vuxna uppkommer i förskolan samt reglers betydelse och vilka regler som förekommer. Syftet kompletteras med frågeställningarna: Vem/vilka utformar enligt förskollärarna de gemensamma regler som existerar i barngruppen? Vilka faktorer påverkar regelsättningen enligt förskollärarna?Metod: Vår studie är av kvalitativ karaktär och redskapet som har används är kvalitativ intervju. Sju stycken förskollärare från olika förskolor har medverkat i studien. De medverkande förskollärarna arbetar på avdelningar med små (1-3 år) respektive stora barn (3-6 år).Resultat: I resultatet framkommer förskollärares olika tankar och beskrivningar kring begreppet regel, vilka regler som förekommer i förskolan samt deras betydelse. När det handlar om regelprocessen ställer sig de flesta förskollärarna frågande till om den verkligen involverar barnen. Det vill dock att barnen ska få vara mer delaktiga och ha mer inflytande över de reglerna som ska existera. De framhäver att det finns olika faktorer som kan påverka barnens delaktighet och inflytande i regelprocessen. / Program: Lärarutbildningen

Studien syftar till att undersöka om och i så fall hur skapande aktiviteter bidrar till barns delaktighet och inflytande. Genom systematiska observationer har jag fått ta del av hur man arbetar med skapande på en förskolas olika avdelningar. Vid observation och analysering av den empiriska data som samlats in användes det relationella perspektivet, samt den didaktiska triangeln för att sätta det i perspektiv och försöka förstå vad det är som sker och varför. Resultaten presenterar tre olika former av aktiviteter, dessa benämns som styrda-, semi-strukturerade- och fria aktiviteter. Dessa tre olika former av skapande aktiviteter möjliggjorde i väldigt olika mån för barns inflytande och delaktighet. Inom de styrda aktiviteterna uppfattades det vara svårare att möjliggöra för delaktighet och inflytande, medan det i semi-strukturerade aktiviteter fanns möjlighet till både inflytande och delaktighet. I de fria aktiviteterna var dessa möjligheter ännu större.

Arbetstagares närmsta chef har en specifik roll som innebär att leda och fördela arbetet men även att vara en förebild och ansvara för vilket klimat som finns inom arbetsgruppen. På arbetsmarknaden återfinns människor från olika generationer, dessa tenderar att uppleva och förstå världen på olika sätt. Detta gör chefens ansvarsroll mer komplex eftersom dennes ledarskap ska motivera människor som förstår världen på olika sätt. Syftet med denna studie är att undersöka två generationer av arbetstagares uppfattningar om vad ett motiverande ledarskap innebär. För att uppfylla syftet används två forskningsfrågor: Vilka uppfattningar har de två generationerna om ledarskapstyperna: Auktoritärt, demokratiskt och låt-gå-ledare? Vilka likheter och skillnader finns mellan de två generationernas uppfattningar kring motiverande ledarskap? Metoden är kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex intervjupersoner tillhörande två olika generationer, 1960- och 1990-talister. Det teoretiska ramverk som använts för att analysera det empiriska materialet består av Lennéer Axelson och Thylefors (2005) teori om de tre ledartyperna: auktoritärt, demokratiskt samt låt-gå-ledare och Giddens (2008) självet och självidentitet. Resultatet tyder på att det inte finns någon direkt skillnad mellan de två generationernas uppfattningar om vad ett motiverande ledarskap innebär. Generationerna hade liknande uppfattningar gällande hur en chef ska agera för att dennes ledarskap ska uppfattas som motiverande. Det handlar om att skapa en delaktighet bland medarbetarna där dessa känner sig sedda och bekräftade samt att chefen behöver vara närvarande för att kunna skapa en relation till medarbetarna.