Denna undersökning behandlar ämnet medarbetarinvolvering inomtjänsteinnovation och genomfördes på Selma Spa i Sunne. Vi har använt en kvalitativ metod där empirin är uppbyggd av djupgående intervjuer. Studien syftar till att undersöka huruvida frontpersonalen på SelmaSpa är delaktiga i tjänsteinnovationsprocesser på företaget. Fokus kommer att riktas mot huruvida den interna kommunikationen fungerar och påverkar innovationsklimatet på Selma Spa. Teorin i studien har inhämtats via vetenskapliga artiklar och litteratur inom området tjänsteinnovation. Av empiriska skäl så fick frågeställningarna under studiens gång utvidgas, då data visade att frontpersonalen var omedvetna om hur Selma Spas strategi och vision såg ut. Detta påverkar enligt teorin graden av involvering hos frontpersonalen i innovationsprocesser och är därav relevant för denna studie. Analysen visade att den interna kommunikationen på Selma Spa skulle kunna förbättras avsevärt. Kombinationen av bristerna i den interna kommunikationen och den strategiska omedvetenheten som förelåg hos frontpersonalen gjorde att författarna ansåg sig kunna påvisa att medarbetarinvolveringen på Selma Spa till viss del var av bristande karaktär. Vid slutdatumet av studien fanns dock indikationer på att Selma Spa skulle försöka att komma tillrätta med sina problem.

Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om rektorers syn på ett elevråds försättningar och funktion i skolan. Utifrån syftet vill vi undersöka rektorers syn på elevinflytande och elevråd samt möjligheter och hinder för realisering. Vi vill även undersöka rektorers syn på lärares roll samt sin egen roll i arbetet med elevinflytande. I studien använder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod av semi-strukturerad karaktär. Intervjuer med fyra rektorer, utgjorde underlag för studien. Studiens resultat visar att rektorerna har en positiv syn på elevinflytande och anser att elevråd innehar en viktig funktion i skolan. De hinder som rektorerna upplever finns är bland annat långsamma processer, eleverna själva och tiden. Möjligheterna anger de vara motivation för lärande, övning i demokrati samt goda relationer. Lärare är en förutsättning i arbetet med elevinflytande och även om rektorerna bär huvudansvaret, betonas samarbete i skolan för att aktivt elevinflytande ska gynnas och realiseras.

Sammanfattning På den förskola som jag arbetar och som också har varit min VFU-plats under min utbildning har det förekommit många diskussioner kring hur vi arbetar med demokrati, delaktighet och inflytande i förskolan. Förskolan vilar på demokratins grund, som innebär att vi inom förskolan bland annat ska ta till vara barnens tankar och idéer samt uppmuntra barnets förmåga till inflytande i vardagen. Tidigare forskning har visat på svårigheter kring arbetet med barns inflytande och delaktighet i förskolan. Med anledning av detta fann jag det intressant att undersöka de yngre barnens reella inflytande på några förskolor. Mitt arbete bygger på en enkätundersökning om några pedagogers syn på begreppen demokrati, delaktighet och inflytande samt vilka faktorer som kan påverka eller begränsar deras arbete med begreppen. Resultatet av min undersökning visar att tiden, förhållningssätt och barngruppens sammansättning är viktiga faktorer som oftast påverkar pedagogerna i deras arbete med barns inflytande, delaktighet och demokrati.

Studiens syfte är att undersöka de yngsta barnens demokratiska rättigheter och deras rätt till delaktighet och inflytande över sin vardag i förskolan. Syftet är även att studera vilka faktorer som kan inverka på detta. Forskningsfrågorna är ställda utifrån dessa syften och handlar även om lärarens syn på delaktigheten och hur kommunikation sker mellan lärare och barn utifrån delaktighet och inflytande.

Syftet med denna studie var att studera ungdomars upplevelse av delaktighet, ansvar och demokrati utifrån ett ungdomsperspektiv. I denna studie intervjuades sex informanter om sina upplevelser. Dessa intervjuer analyserades utifrån en hermeneutisk tradition och arbetades fram genom meningskategorisering. Denna studie bidrar till att spegla ungdomars förhållanden till delaktighet, ansvar och demokrati på 2000-talet. Resultaten visar på att vissa informanter upplevde delaktighet som diffus i denna kommun i en mellanstor stad i Sverige när det gäller ungdomsfrågor. Flera ungdomar upplevde ansvaret inom Ungdomens hus som ett låtsasansvar. Det viktigaste hos dessa informanter var att få ta eget ansvar i deras vardag. För att unga ska kunna påverka bör vuxna lyssna, i annat fall mists intresset. Överlag ses demokrati som otydlig, intresset för politik i denna studie ses både positivt och negativt. I en demokrati upplever informanterna nya sätt för sitt samhällsengagemang. Den största brist på delaktighet upplever de informanter som inte var aktiva i ungdomsrådet eftersom det saknades information. Dessa resultat stöds av Bourdieus teorier och begrepp.

Blomqvist, Kristina (2007): Används elevers förkunskaper i undervisningen? – En enkätstudie av några avgångsklasser vid två gymnasieskolor. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2007. Sammanfattning Att lärare besitter kunskaper inom sitt ämne är självklart men hur mycket av elevernas kunskaper används i undervisningen? I dagens skola förespråkar läroplanen att öka elevernas inflytande i undervisningen, varför inte då uppmärksamma och använda deras kunskaper? Syftet med detta examensarbete var att undersöka om elever i några gymnasieskolor anser att de har kunskaper som skolan skulle kunna använda i undervisningen, om denna kunskap har använts och på vilket sätt eleverna tycker att den ska användas. 180 avgångselever ifrån två olika gymnasieskolor besvarade en enkät med frågor om sina förkunskaper, favoritämnen och allmänna förhållande till skolan. Frågorna utformades för att dels ge ett direkt svar på om eleverna anser att lärarna använder deras kunskap i undervisningen, men även för att uppmärksamma vilka intressen eleverna har och på vilket sätt eleverna anser att dessa kan tas till vara i didaktiska sammanhang. Elevernas förslag på hur deras förkunskap skulle kunna användas i skolan kunde delas in i fyra olika kategorier: 1. Elever som vill ha mer inflytande och bestämma mer om undervisningens utformning. 2. Elever som vill att läraren mer aktivt ska undersöka elevernas förkunskaper. 3. Elever som vill ha mer interaktiv undervisning, exempelvis frågor och diskussioner, eller mer variation. 4. Elever som vill ha en individuell arbetsplan. Eleverna fick möjlighet att ange sitt favoritämne under olika år i skolan, vilket gav svar på vilka ämnen som är mest populära under olika skolstadier. Populariteten av ett ämne kan återspegla en didaktisk karaktär inom ämnet, som laborationer, fysisk aktivitet eller verbal kommunikation. Enkätsvaren visar att de flesta eleverna är nöjda med skolan och att skolarbetet inte verkar vara alltför krävande. Idrott var det ämne som flest elever hade som favoritämne i alla stadier av sin utbildning. Ett flertal elever anser sig ha specialkunskaper och flera av dem är villiga att mera aktivt använda dessa i undervisningssammanhang. I ett framtida forskningsprojekt skulle det vara intressant att undersöka om elever, som i undervisningssituationer får dela med sig av sin kunskap till andra elever, också har en ökad motivation för skolarbetet. Vidare forskning kan också inriktas mot att besvara på vilka didaktiska grunder idrott är så populärt bland eleverna.

Bakgrund: För att vården kring ett barn ska bli så bra som möjlig är föräldrarnas närvaro avgörande. Vårdpersonalen får arbeta mycket utifrån sin egen kunskap och erfarenhet i arbetet med familjer. Målsättningen inom barnsjukvården är att involvera familjen så mycket som möjligt och utgå från varje familjs behov runt den aktuella situationen. Syftet: Studiens syfte var att utifrån ett familjeperspektiv belysa upplevelsen av att ha ett barn inlagt på sjukhus. Metod: Denna litteraturstudie innehåller sammanlagt 14 studier inom det valda området och dessa har analyserats med en innehållsanalys. Resultat: Föräldrarna upplevde att god kommunikation hade en positiv inverkan på relationen mellan familjen och vårdgivare under sjukhusvistelsen. Under sjukhusvistelsen uppstod psykiska, fysiska och sociala behov som familjen behövde få stöd med. Familjen upplevde många känslor och hela vardagen blev påverkad. Slutsats: Denna litteraturstudie indikerar att det finns ett stort behov av en personlig relation mellan sjukvårdsgivare och familj. Familjen är även i behov av få stöd från sjuksköterskan för att motverka osäkerhet hos föräldrarna. Nyckelord: Delaktighet, familj, litteraturstudie, omvårdnad, upplevelser

Denna magisteruppsats skrevs på uppdrag av planerings- och informationschefen vid USÖ. Uppsatsen handlar om Strategiarbetet 2010 som var en verksamhets-planeringsprocess som genomfördes på Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) med start från oktober 2006, till juni 2007, då verksamhetsplanen fastställdes. Utifrån medarbetarenkäten 2006 som visade att USÖ behövde förbättra delaktighet, ledarskap och målkvalitet inom organisationen, beslutade USÖs sjukhusledning att strategiarbetet 2010 skulle göras med bred förankring och delaktighet i organisationen. Strategiarbetets syfte var att få en väl förankrad verksamhetsplan genom hela organisationen. Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka hur klinik- och avdelningschefer upplevt Strategiarbetet 2010 med avseende på perspektiven delaktighet, ledarskap och målkvalitet. Vidare syftar uppsatsen till att utifrån undersökningens resultat ge förslag till förbättringar inför kommande strategiarbeten. Genom en deskriptiv kartläggning av strategiarbetet, två enkätundersökningar och fem intervjuer framkom det att delaktighet är att vara aktivt medverkande i något och för att en person ska välja att bli delaktig i organisationens mål krävs att ledningen skapar förutsättningar för delaktighet. Majoriteten av såväl klinikchefer som avdelningschefer har känt sig delaktiga i strategiarbetet, även om klinikcheferna över lag har känt sig mer delaktiga än avdelningscheferna. Båda chefsgrupperna anser att de har fått komma till tals och att deras åsikter har tagits på allvar. Cheferna anser även att de förstår målen som utformades, tror att USÖ har möjlighet att nå dem och önskar att organisationen ska nå dessa mål. I viss mån kan man påstå att strategiarbetets arbetsformer bidragit till att skapa en förutsättning för att klinikcheferna har utvecklat ett mer kommunikativt ledarskap efter strategiarbetet på USÖ. Vidare framkom det att majoriteten av klinikcheferna och avdelningscheferna anser att deras deltagande i strategiarbetet bidragit till en ökad förankring för USÖs mål hos dem. Utifrån resultatet av uppsatsens undersökning gavs det även förslag på förbättringar inför framtida strategiarbeten. Några av de förslag som gavs var att göra en ordentlig omvärlds- och invärldsanalys samt att marknadsföra strategiarbetet tydligt genom hela organisationen.

Den första januari 2006 trädde en ny lagändring i grundskoleförordningen i kraft. I och med den ska lärarna dokumentera elevernas utveckling i en individuell utvecklingsplan (IUP). Ändringen i grundskoleförordningen är ett politiskt beslut som lärarna ska genomföra tillsammans med eleverna praktiskt i skolan. Syftet med fallstudien är att undersöka tre lärares arbete med de individuella utvecklingsplanerna i årskurs fem på samma skola, samt se hur de gör eleverna delaktiga i arbetet, enligt dem själva. Men även undersöka hur delaktiga och medvetna deras elever är enligt dem själva i arbetet med de individuella utvecklingsplanerna.

I denna uppsats redovisas en studie av några lärares uppfattning och resonemang kring sitt arbete med att motivera elever. Studiens syfte är att ta reda på hur fem idrottslärare anser att de motiverar elever i grundskolans högre åldrar till ökad delaktighet i ämnet idrott och hälsa. Som datainsamlingsmetod har kvalitativa intervjuer utförts med fem utbildade lärare inom ämnet idrott och hälsa. För att nå studiens syfte har det enbart varit av intresse att veta hur lärarna resonerar kring arbetet med att motivera elever. Övriga faktorer såsom ålder, kön och arbetslivserfarenhet har inte beaktats. Därmed utarbetades lämpliga frågor för att finna svar på studiens frågeställning. Intervjuerna spelades in varefter de transkriberades. Därmed kunde datamaterialet analyseras och återspeglas i de teoretiska utgångspunkter som använts som grund för studien. Resultatet av studien visar på att det finns olika sätt att resonera kring arbetssättet att motivera elever. De intervjuade lärarna resonerar kring motivation som något positivt. I resultatet kan ses att det finns både likheter och olikheter i hur lärarna resonerar kring hur de arbetar med att motivera elever i de högre åldrarna till delaktighet i ämnet idrott och hälsa. Det som kan utläsas är att lärarna samtalar mycket med eleverna, de försöker att på ett positivt och uppmuntrande sätt prata med eleven, i vardagsspråk kallat att peppa. De tar också upp att skapa ett klimat i klassen som blir en tillåtande miljö som i sin tur leder till att eleverna vågar försöka och därmed ökar sina chanser att lära sig. Övriga svar som getts är att skapa en välkomnande miljö till lektionerna och även berätta för eleverna att det inte är exempelvis bäst på fotboll som ger högst betyg utan i stället motivera vad som förväntas av dem.