<p>Bakgrund: För att vården kring ett barn ska bli så bra som möjlig är föräldrarnas närvaro avgörande. Vårdpersonalen får arbeta mycket utifrån sin egen kunskap och erfarenhet i arbetet med familjer. Målsättningen inom barnsjukvården är att involvera familjen så mycket som möjligt och utgå från varje familjs behov runt den aktuella situationen.</p><p>Syftet: Studiens syfte var att utifrån ett familjeperspektiv belysa upplevelsen av att ha ett barn inlagt på sjukhus.</p><p>Metod: Denna litteraturstudie innehåller sammanlagt 14 studier inom det valda området och dessa har analyserats med en innehållsanalys.</p><p>Resultat: Föräldrarna upplevde att god kommunikation hade en positiv inverkan på relationen mellan familjen och vårdgivare under sjukhusvistelsen. Under sjukhusvistelsen uppstod psykiska, fysiska och sociala behov som familjen behövde få stöd med. Familjen upplevde många känslor och hela vardagen blev påverkad.</p><p>Slutsats: Denna litteraturstudie indikerar att det finns ett stort behov av en personlig relation mellan sjukvårdsgivare och familj. Familjen är även i behov av få stöd från sjuksköterskan för att motverka osäkerhet hos föräldrarna.</p><p>Nyckelord: Delaktighet, familj, litteraturstudie, omvårdnad, upplevelser</p>

<p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p><strong>Introduktion</strong>. Sjuksköterskan inom psykiatrin möter många närstående</p><p>till personer med psykisk ohälsa. I stödet till de närstående bör</p><p>livsvärldsperspektivet vara centralt. Syftet var att belysa en närståendes</p><p>erfarenheter av att leva tillsammans med en person med diagnosen</p><p>bipolär sjukdom. <strong>Metod. </strong>Kvalitativ innehållsanalys av en bok där ett par, varav en har diagnosen bipolär sjukdom, berättar om sitt gemensamma liv. <strong>Resultat</strong>. Analysen resulterade i ett övergripande tema; Balans på slak lina, och fem subteman; Brist på delaktighet och stöd/Delaktighet och stöd, Avstånd/Samhörighet, Oro/Lättnad, Ovisshet/Hopp och Sociala konsekvenser. Resultatet visade att sjukdomen i hög grad även påverkar närstående. Relationen till den drabbade förändras vilket även det sociala livet gör. För närstående är delaktighet i vården och stöd för egen del en av förutsättningarna för att känna trygghet. <strong>Diskussion</strong>. Bristen på delaktighet och stöd upplevs av många närstående som ett stort bekymmer. Informationsutbyte kan ibland vara problematiskt beroende på lagar och bestämmelser och även i hur hög grad den sjuke vill att närstående ska vara delaktiga. Kompetent personal som har en dialog med närstående upplevs stödjande. Fallstudien gav möjlighet till en analys på djupet. Trots mycket forskning kring närståendes situation återstår mycket att göra för att förbättra denna.</p><p> </p>

<p>Denna studie beskriver hur lärare arbetar för att uppnå delaktighet i bollspel samt undersöker hur elever i åk. 6 upplever delaktighet i förhållande till påverkande faktorer. Metoden är att kombinera vetenskaplig forskning med kvantitativ enkätundersökning och resultatet har analyserats utifrån de svar som fastställts.</p><p>Elevers förmåga att medverka i bollspel begränsas av fysiska och sociala faktorer vars innehåll påverkas i varierande omfattning. I anslutning till fysiska aspekter ska läraren primärt bedriva motoriska övningar som är underhållande och meningsskapande medan de sociala kretsar kring samarbetsövningar, motivationsskapande och kognitiv beteendeutveckling. I planeringen av genomförandet är det väsentligt att läraren arbetar efter delmål som repeteras regelbundet, vilket gör att motivation snabbare kan skapas.</p><p>Enkätundersöningens respondenter har ett högt intresse för Idrott & hälsa och de anser sig generellt vara delaktiga i bollspelen. Ett negativt inslag är dock att de själva inte får påverka lektionsinnehållet tillräckligt, men samtidigt hävdar de ändå att läraren anstränger sig för att uppnå delaktighet. Vidare är lärarens val av ledarstil centralt då det avgör elevernas möjligheter till inflytande. När tillåtande och demokratiska ledarstilar tillämpas får eleverna bestämma över valet av bollspel, regler samt bestraffningar.</p>

<p>Det har skett stora förändringar inom den svenska äldreomsorgen, där bl.a. arbetsuppgifterna inom hemtjänsten har gått från social service till mer omvårdande arbetsuppgifter. Det är idag också allt vanligare att verksamheter drivs genom självstyrande arbetsgrupper där mer ansvar har lagts på arbetsgruppen. Syftet med denna studie är att förstå hur hemtjänstpersonal på en utvald arbetsplats upplever sin arbetssituation. Genom intervjuer av hemtjänstpersonal framkom att de anser att arbetet har förbättrats när det gäller den fysiska arbetssituationen men den psykiska arbetssituationen kan upplevas som stressig genom förändrade arbetsuppgifter i form av administrativa arbetsuppgifter som har lagts på arbetsgrupperna. Detta kan i viss mån påverka deras hälsa. Respondenterna upplever en viss delaktighet och inflytande i sitt arbete där framförallt arbetstider och planering av arbetet görs av arbetsgruppen själv.</p>

<p>Blomqvist, Kristina (2007): Används elevers förkunskaper i undervisningen? – En enkätstudie av några avgångsklasser vid två gymnasieskolor.</p><p>Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2007.</p><p>Sammanfattning</p><p>Att lärare besitter kunskaper inom sitt ämne är självklart men hur mycket av elevernas kunskaper används i undervisningen? I dagens skola förespråkar läroplanen att öka elevernas inflytande i undervisningen, varför inte då uppmärksamma och använda deras kunskaper? Syftet med detta examensarbete var att undersöka om elever i några gymnasieskolor anser att de har kunskaper som skolan skulle kunna använda i undervisningen, om denna kunskap har använts och på vilket sätt eleverna tycker att den ska användas. 180 avgångselever ifrån två olika gymnasieskolor besvarade en enkät med frågor om sina förkunskaper, favoritämnen och allmänna förhållande till skolan. Frågorna utformades för att dels ge ett direkt svar på om eleverna anser att lärarna använder deras kunskap i undervisningen, men även för att uppmärksamma vilka intressen eleverna har och på vilket sätt eleverna anser att dessa kan tas till vara i didaktiska sammanhang. Elevernas förslag på hur deras förkunskap skulle kunna användas i skolan kunde delas in i fyra olika kategorier: 1. Elever som vill ha mer inflytande och bestämma mer om undervisningens utformning. 2. Elever som vill att läraren mer aktivt ska undersöka elevernas förkunskaper. 3. Elever som vill ha mer interaktiv undervisning, exempelvis frågor och diskussioner, eller mer variation. 4. Elever som vill ha en individuell arbetsplan. Eleverna fick möjlighet att ange sitt favoritämne under olika år i skolan, vilket gav svar på vilka ämnen som är mest populära under olika skolstadier. Populariteten av ett ämne kan återspegla en didaktisk karaktär inom ämnet, som laborationer, fysisk aktivitet eller verbal kommunikation. Enkätsvaren visar att de flesta eleverna är nöjda med skolan och att skolarbetet inte verkar vara alltför krävande. Idrott var det ämne som flest elever hade som favoritämne i alla stadier av sin utbildning. Ett flertal elever anser sig ha specialkunskaper och flera av dem är villiga att mera aktivt använda dessa i undervisningssammanhang. I ett framtida forskningsprojekt skulle det vara intressant att undersöka om elever, som i undervisningssituationer får dela med sig av sin kunskap till andra elever, också har en ökad motivation för skolarbetet. Vidare forskning kan också inriktas mot att besvara på vilka didaktiska grunder idrott är så populärt bland eleverna.</p>

<p>Syftet med denna studie har främst varit att belysa medarbetares upplevelser av ledarskap och dess inverkan på sjukfrånvaro. Studien har utförts på två olika arbetsplatser där man arbetar med personer med psykiska funktionsnedsättningar. Båda arbetsplatserna har relativt nyligen fått nya chefer/ledare tillsatta. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie där vi intervjuat sex stycken medarbetare, fyra kvinnor och två män i åldrarna 40-60 år. Intervjuerna genomfördes med ett narrativt angreppssätt, vi ville att samtalet skulle vara öppet med karaktär av dialog. Analysen eftersträvade att genom ett symbolisk interaktionistiskt angreppssätt förstå och tolka de olika upplevelser som informanterna delgivit oss. Det som framkommit i studien är att medarbetarna upplever att en chef/ledare som skapar trygghet också skapar arbetsglädje och motivation. Det är också chefens/ledarens personliga egenskaper som präglar ett bra ledarskap där sjukfrånvaron är låg samt medarbetarnas grad av acceptans av ledarstil. Viktiga aspekter som medarbetarna lyfter fram är att de vill känna sig betydelsefulla, ansvarstagande, hörda samt att chefen tar tag i problem och visar engagemang.</p>

<p>Denna undersökning behandlar ett ämne som i samhället är väldigt aktuellt. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur omsorgspersonal kan uppleva arbetsrelaterade förändringar och med fokus på hur dessa upplevelser relaterar till personalens arbetsglädje. Undersökningen utgörs av en kvalitativ studie i form av intervjuer. I undersökningen ingår fyra informanter, alla arbetar inom äldreomsorgen som omsorgspersonal. Informanterna arbetar på två olika arbetsplatser där dessa nyligen har genomfört större organisatoriska förändringar.</p><p> </p><p>Resultatet visar att arbetsglädje för personalen är att ”vara glad på arbetet”, att tycka arbetet är ”roligt”, samt att känna att man gör någonting meningsfullt. Men också att få vara ”delaktig”, att få ”stöttning” och ”uppskattning” av arbetskamrater och chef. Informanterna upplevde att arbetsglädjen påverkades negativt under förändringsprocessen men efter att förändringen genomförts upplever man arbetsglädje i större utsträckning än tidigare. Den främsta anledningen till att arbetsglädjen minskade under förändringsprocessen var att personalen inte kände sig delaktig i beslutet om förändring.</p>

<p>Studiens syfte är att undersöka de yngsta barnens demokratiska rättigheter och deras rätt till delaktighet och inflytande över sin vardag i förskolan. Syftet är även att studera vilka faktorer som kan inverka på detta. Forskningsfrågorna är ställda utifrån dessa syften och handlar även om lärarens syn på delaktigheten och hur kommunikation sker mellan lärare och barn utifrån delaktighet och inflytande.</p>

<p>Syfte</p><p>Syftet med intervjuundersökningen var att ta reda på om eleverna medverkar i planeringen i ämnet Idrott och Hälsa och vad de kan påverka. Delaktighet har olika innebörder i olika sammanhang, delaktighet i yrkeslivet kan handla om arbetsmoral och delaktighet i skolan om integrering eller elevinflytande.</p><p>Metod</p><p>6 elever i åk 4-6 intervjuades i en ostrukturerad intervjuundersökning där de först deltog i en gruppdiskussion. Från dessa sex elever gjordes ett urval där tre elever fick medverka i en personlig intervjuundersökning för att ta reda på hur väl eleverna kände sig delaktiga och vilket inflytande de hade i skolan i planeringen inom ämnet Idrott och Hälsa . Vid intervjutillfället användes papper och penna.</p><p>Resultat</p><p>Eleverna ansåg att läraren bestämmer det mesta i innehållet i ämnet Idrott och Hälsa. De aktiviteter eleverna hade varit med och planerat med läraren var olika lekar och bollsporter. Eleverna ansåg det var viktigt att de fick vara delaktiga på hur gruppindelningen skulle se ut. Uppvärmningen var en aktivitet som eleverna tyckte att de kunde utföra och planera själva varje lektion. Bollsporter var ett måste om eleverna själva skulle skriva om kursplanen.</p>

<p>The purpose was to describe the significance of participation concerning leisure time and household duties for persons with mild intellectual disability living in a group home with some support from caretakers. Interviews were performed with five persons, two men and three women, living in such a group home. The questions in the interview guide had an open character and were divided into four different areas, leisure time, economy, cooking, cleaning and laundry. The results indicate that all informants felt they participated in all four areas. Further on, the results show there was participation of three different kinds. Firstly, there was full participation concerning leisure time. Secondly, there was “participation with help”. The informants felt they had full participation, though they received support to manage dealing with their own money. Thirdly, there was less participation concerning cooking, cleaning and laundry. The informants did not have to do such things. The caretakers did it for them. The informants had the opportunity, they also had the capacity, but they seemed to be influenced by caretakers not to want, or need, to do it. It was a so-called constructed helplessness.</p>