Syftet med undersökningen är tvådelat och avser för det första att bidra till och bredda den befintliga internationella kunskapsbas som finns på gestaltningen av diabetes, oavsett sjukdomstyp, i tryckta dagstidningar. För det andra syftar studien till att lyfta mediernas dagordnings- och gestaltningsmakt och reproduktion av uppfattningar i samhället gällande diabetes som ett samhällsproblem samt hur medierna därigenom påverkar den allmänna opinionen rörande politiska beslut. Undersökningen har utgått ifrån en kvantitativ innehållsanalys med en samlad empiri bestående av totalt 242 analysenheter från Sveriges fyra största morgonutgivna dagstidningar; Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. Materialet har sedan analyserats med hjälp av centrala medie- och kommunikationsvetenskapliga teorier om dagordning och gestaltning med ingående begrepp som orientering, prioritetsöverföring, attribut, objekt, olika dagordningar och perspektiv på gestaltning. Undersökningens resultat visar att det finns en generell otydlighet och spridning i hur diabetes sammantaget gestaltas i tre teman, uppdelat på sammanhang, diabetestyper och aktörer. Sjukdomen gestaltas huvudsakligen som en bisak i texten och det görs överlag ingen skillnad mellan olika diabetestyper, resultat som kan liknas vid tidigare forskning på samma tema. Trots att sjukdomen rimligen skulle utgöra ett relevant objekt, sett till sjukdomens utbredning i Sverige, framgår det i undersökningen att de utvalda tidningarna lyfter diabetes som en mindre betydelsefull och ospecificerad fråga på dagordningen. Tidningarnas oförmåga att gestalta sjukdomen som en betydelsefull fråga kan få långtgående konsekvenser för individ och samhälle, där medierna reproducerar felaktiga föreställningar, snarare än hjälper medborgarna att orientera sig i komplexa samhällsproblem.

Mitt syfte med uppsatsen är att studera hur ett blogginlägg på en blogg vid namn Klamydiabrevet, som uppmärksammades i samband med valet 2010, påverkade dagordningen i de traditionella medierna. Mina frågeställningar rör hur blogginlägget påverkade de traditionella mediernas agenda, hur och varför den uppmärksammades samt hur denna uppmärksamhet kan tolkas utifrån dagordningsteorin samt om det går att utläsa hur giltig är denna teori är idag? Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med representanter från olika medier samt med en mediestrateg som är insatt i sociala medier. Jag har haft min teoretiska utgångspunkt i “agenda setting”-teorin och “gatekeeping”-teorin samt i en utveckling av den senare som kallas “gatewatching”. Jag har även studerat blogginläggets uppmärksamhet kopplat till nyhetskriterier. Genom att intervjua de olika medierepresentanterna har jag kommit fram till att alla de medier som representeras i uppsatsen har valt att rapportera om blogginlägget och låtit det vara en del av deras agenda. En anledning till detta kan vara att detta fall var starkt knutet till en politisk kontext. Klamydiabrevet kan ses som ett exempel på hur de nya nätoffentligheterna kan påverka vad som sätter dagordningen i den stora medieoffentligheten. När det gäller mediernas dagordning har jag funnit tecken på att man kanske snarare bör tala om “intermedia agenda setting” då det kan vara svårt att urskilja vem det är som sätter agendan. Detta då nya och traditionella medier använder varandra som källor i en så kallad källcykel och på så sätt influerar varandras agenda.

Strategic communication is an important function for the Swedish Armed Forces to gain strategic effect and to achieve their goals. Well functional and proactive information is also addressed by the military as a means for protection against psychological warfare. This is pointed out as a serious threat against the Swedish defence will in times of peace and crises. In a democracy like Sweden it is however depending on medial power factors whether the communication will be effective or not. It is therefore useful to investigate how the Armed Forces strategic messages are presented when published in media. This essay will use media theories to investigate the outcome of the reporting of a specific case. The case is the decision that allows the Swedish Armed Forces to resume national service regarding refresher training of military units. This is an important tool for the Swedish Armed Forces, to be able to train in complete units, and also a chance to send strategic messages to its own population as well as neighbouring countries that the Swedish Armed Forces are increasing their ambitions. The investigation shows that the strategic messages were spread nationally both in press and on television. However, it could not be seen to have the impact enough to get people’s attention, in comparison to other news regarding the national defence. The reporting, in some cases, showed traces of what theories describe as undesirable “framing”, however the investigation cannot indicate any aggressive information campaign against the Armed Forces.

Problemformulering & Syfte: Tensta klassas som ett särskilt utsatt förortsområde och medieforskare har länge pekat på att kommunikationen om förorten i media genomsyras av stereotypisering genom gestaltningsprocesser. För många människor är medier den viktigaste källan till information. Det media kommunicerar bidrar till skapandet av föreställningar som påverkar både allmänhetens uppfattning om verkligheten i förorten och de som bor i dessa områdens syn på sig själva och sin hemort. Att kommunicera är att gestalta, varje gång vi kommunicerar med någon gestaltar vi verkligheten på något särskilt sätt och eftersom människan alltid strävar efter att skapa mening i tillvaron är gestaltningsprocesser ofrånkomliga. Med detta i åtanke har studien i syfte att undersöka hur förorten Tensta gestaltas i de svenska nyhetstidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2019.

Politicization and depoliticization are expressed in many different social areas and especially concerning sustainable consumption. Many claim that a shift in responsibility has arisen in political matters where more and more responsibility has been placed on individuals and companies. This essay examines whether this is expressed in the media arena regarding the responsibility for sustainable consumption from a gender perspective. This is done by examining how sustainable consumption is presented in three newspapers between 2015 and 2020. The purpose is to examine the extent to which sustainable consumption has been raised on the media agenda, which actor is assigned responsibility and whether there are any differences in the perception of responsibility between men and women. The empirical work in this essay consists of 38 articles from Aftonbladet, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The method used in the analysis is a combination of a quantitative and qualitative approach. The results show that sustainable consumption has been given a relatively small amount of space on the media agenda between 2015 and 2020. The actor described as mainly responsible for sustainable consumption during the period under review is the policy. There is an even distribution behind the writing of the published articles between men and women and relatively small differences in the perception of responsibility. The conclusion shows that there are tendencies towards a politicization from both men and women in the media area in the reporting on sustainable consumption.

I de senaste decennierna har medierna haft stor inflyttande i den politiska processen. Synnerligen när det gäller att granska och kritisera en del politiker mer än andra, Samt att ta upp de frågor som de tycker är viktigast. Detta gör att medborgarna för det mesta tar del av de frågor som kommer upp i medierna m.m. Syftet med detta arbete är att undersöka vad relationen/samarbetet mellan politiker och journalister bygger på i lokalsamhället, samt veta vad aktörerna har för syn på det egna och motpartens roll/uppgift i lokalsamhället, samt vilka är det som har makten över att sätta dagordningen. Undersökningen visar att relationen mellan aktörerna är bra och baserat på att samarbeta genom att utbytta informationer, samtala, debattera, granska och bli granskat. Politiker tyckte att journalisterna gör ett bra jobb, fast tar inte alltid upp de frågor som politikerna vill. Journalisterna ansåg att politikerna är samarbetsvilliga och tillgängliga när man vill kontakta de om information, debatter osv. Båda aktörerna ansåg att det är journalisterna som sätter dagordningen, men inte när det gäller den politiska dagordningen.

For the last ten years Internet has become more popular and is now used by most Swedes every day.  Internet has made it possible for many people to access a great deal of information about news all day long. Internet has also made it possible for people to create their own news and comment on happenings as they are taking place. One way to do this is to start your own blog, which is a kind of diary where you can publish your own thoughts about politics and news. In Sweden the media is often referred to as the third governmental power since the media is examining the government and people in power positions and bringing the people as consumers of news closer to the government. There is a theory called agenda setting that says that the media is an actor that shapes the political issues discussed by the people and politicians. In this essay I have used the agenda setting theory and linked it together with the Medias references to blogs in their news. This I have done to see if the media might be influenced by blogs. I have chosen to conduct my study at two different times, spring 2006 and spring 2010 since this is dates pre-existing an election and the political discussion is more active in media.  The purpose of this essay is to examine if there are any references to blogs in four of Sweden’s biggest newspapers. The empirical material has been divided into four categories which are political elite, the establishment, the newspapers own journalists and others. This I have done to see if there are any specific changes over time regarding the different categories. The questions I have answered in this essay are: Are there any references to blogs in the four newspapers? If yes, witch categories of blogs are the references too? If yes, how often are there references over a two-month period? How does the change regarding references to blogs look over time? After conducting this study I saw that there has been an increase in Media’s references to blogs over time. In 2006 there were 22 references and in 2010 there were 93 references. This result points to the fact that media have come closer to the blogs and is using them more frequently when the construct their news.

The purpose of this essay is to examine selected parts of established Swedish media and discover different attitudes towards refugees and asylum-seekers. The question that I want to answer is how different attitudes towards refugees are represented and if external events can change media’s approach in a drastic way. The theoretical framework consists of agenda theory, framing, and cognitive psychology. The material consists of articles published by four mainstream newspapers during two specific time-periods: January 2015 and January 2016. The contents of all the articles were examined using qualitative text analysis applying interpretation and receiver strategies. They were divided into three different attitude-based groups: positive, neutral, and negative. I use seven parameters to determine and describe the distinctions between each of the three different attitudes. I find that the articles examined over both periods are mostly characterized with positive and neutral attitudes. While negative attitudes are the least represented, they are also the only ones that grow in percentage from 2015 to 2016. The overall number of articles also greatly increases in January of 2016 compared to the same month in 2015, which could hint that the interest of this topic was boosted during time between the two selected time-periods.

Problembakgrund och syfte: Sociala medier breder i allt större omfattning ut sig i samhälletoch skapar därmed nya kommunikativa spelregler vilka den vetenskapliga sfären behöver förhålla sig till. Mot bakgrund av denna utveckling är det intressant att ur ett samhälls- ochmedieperspektiv studera hur universitet och högskolor arbetar med tredje uppgiften nämligen att föra ut forskning till en publik utanför den vetenskapliga sfären. Syftet med denna studie var således att undersöka hur forskningskommunikatörer och forskare arbetar med och resonerar kring att synliggöra forskning externt genom sociala medier.Metod och material: Studien är genomförd med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 12 respondenter varav fyra är kommunikatörer och åtta är forskare inom Malmö universitet.Resultat: Studiens resultat visar på att forskare och forskningskommunikatörers grundsyn iarbetet med att sprida forskning till det omgivande samhället består av två delar; att kommunicera forskning till berörda grupper samt att forskare och forskning bör synliggöras i samhällsdebatten. I arbetet med att nå de uttalande målen har två framträdande strategier identifierats. Sociala medier används som ett verktyg för att nätverka och bygga relationer med definierade primära målgrupper samt används för att lyfta fram forskning och ge den medialt utrymme i de traditionella nyhetsmedierna och därmed nå ut med forskning brett till det omgivande samhället. Resultatet visar också att forskningskommunikation genom sociala medier omges av olika personliga och organisatoriska incitament. Slutligen visar resultatet på att sociala medier bedöms vara av särskild betydelse när det kommer till att synliggöra formella vetenskapliga publikationer till en bredare publik. Sociala medier används därmed som ett komplement och som en del av övrig forskningskommunikation och forskningskommunikativa aktiviteter. / Background and objective of study: In a contemporary era of a progressive mediadevelopment, an increasing number of people are accessing information through social mediaand therefore its interesting, from both a societal and media perspective, to study how research communication is changing, and in what way the science outreach is adapting to this new media landscape. The purpose of this study was thus to investigate how research communicators and researchers make research visible externally through social media.Methods: The study was conducted using semi-structured qualitative interviews with 12respondents, four communicators and eight researchers from Malmö University.Results: The study's findings show that researchers' and research communicators' basic beliefs in the dissemination of research to the surrounding community consist of two parts; tocommunicate research to relevant groups and to make researchers and research visible in thepublic debate. In the process of reaching the statement goals, two prominent strategies have been identified. Social media is used as a tool for networking and building relationships with defined primary target groups and is used to highlight research and provide media space in the traditional news media and thus reach out to the surrounding community with scientific research.The result also shows that research communication through social media is surrounded by different personal and organizational incentives. Finally, the result shows that social media is considered of particular importance to make formal scientific publications visible to a broader audience. Social media are thus used as a complement and as part of other research communication activities.

I denna studie studeras dagordningsteorin, intermedial dagordning och vilken skillnad som underhållningsmedia, i detta fallet dokumentärer och tv-serier, kan ha för hur media rapporterar om olika ämnen och sporter. Syftet i den här studien är att se hur underhållningsmedium potentiellt kan göra intryck på medias dagordning genom intermedial dagordning. Vi använder oss av tv-serien Formula 1: Drive to survive som ett case för att se skillnaden på medias rapportering mellan två olika tidsperioder. För att göra detta använder sig studien av en kvantitativ innehållsanalys där vi analyser artiklar, framtagna från mediearkivet retriever, med hjälp av SPSS. Vi analyserar 200 olika artiklar där 100 stycken är tagna från tidsperioden 2015-2018 och de resterande 100 artiklarna är från 2019-2022. Studiens teoretiska ramverk är dagordningsteorin, intermedial dagordning och gestaltningsteorin. Resultaten från studien visar på ökningar av bland annat mängden pressutskick och artiklar som hanterar ämnet ekonomi. I studien analyserades det även ifall förekomsten av rykten och spekulationer var hög i rapporteringen men det visade den sig inte vara. Vi har sett att fler länder rapporterade om Formel 1 i den andra tidsperioden. Analysen visade en minskning av antalet notiser i den andra tidsperioden och även en ökning av antalet pressutskick i samma tidsperiod. De enda märkvärdiga skillnaderna vad gäller omfång var att standardavvikelsen var lägre i den andra tidsperioden. Framställandet av Formel 1 tycks inte ha förändrats på något markant sätt efter Formula 1: Drive to Survive. Utifrån vår studie så finns det få markanta skillnader mellan tidsperioderna. I denna studie och i detta case så ser vi inte att det skett något markant intermedial dagordning även ifall allmänheten möjligtvis har fått ett större intresse för Formel 1 efter Formula 1: Drive to Survive. / In this paper we are studying the agenda setting theory, intermedial agenda setting and what differences entertainment, in this case documentaries and tv-series, can make on how the media are reporting on different subjects and sports. The purpose of this study is to see how entertainment media can potentially make an imprint on the media’s agenda setting through intermedial agenda setting. We are using the tv-series Formula 1: Drive to survive as a case to see the differences in how the media are reporting on the sport between two different time periods. To accomplish this we are using a quantitative content analysis where we analyze articles, collected with mediearkivet retriever, with the help of SPSS. We analyzed 200 articles with 100 articles taken from the time period of 2015-2018 and the remaining 100 articles taken from the period 2019-2022. The theoretical framework of the study is the agenda setting theory, intermedial agenda setting and framing theory. The results of the study show increases in, among other things, the amount of press releases and articles dealing with economics as a subject. In the study, it was also analyzed if the occurrence of rumors and speculation was high in the reporting, but it turned out not to be. We have seen more countries reporting on Formula 1 in the second time period. The analysis showed a decrease in the number of notices in the second time period and also an increase in the number of press releases in the same time period. The only significant differences in scope of the articles were that the standard deviation was markedly lower in the second time period. The representation of Formula 1 does not seem to have changed in any significant way after Formula 1: Drive to Survive. Based on our study, there are few differences between the time periods. In this study and in this case, we do not see that there has been any significant intermedial agenda setting, even if the public has possibly gained a greater interest in Formula 1 after Formula 1: Drive to Survive.