Den här uppsatsen belyser hur svensk dagspress har uppmärksammat Internationella kvinnodagen den 8 mars åren 1978, 1988, 1998, 2008 och 2013 för att se om det går att utläsa någon skillnad i rapporteringen över tid. De dagstidningar som undersöks är Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan Snällposten och Västerbottens-Kuriren för ett rikstäckande perspektiv. I studien kombineras diskursteori och nyhetsvärderingsteori för att förstå utvecklingen av dagspressens rapportering den 8 mars. Resultatet av innehållsanalysen visar att Internationella kvinnodagen har fått en normaliserad ställning i dagspressens nyhetsvärdering den 8 mars. Vi kan konstatera att dagspressens förutsättningar för rapporteringen i samband med Internationella kvinnodagen har förändrats sedan år 1978. I vår samtid tycks det närmast omöjligt att inte uppmärksamma Internationella kvinnodagen den 8 mars, vilket inte var fallet år 1978. Detta sätter vi i sammanhang med dagordningsteorin om publikens antagna förväntningar på medierna, samt teorin om att diskurser utgör ramar om vad som är möjligt att säga eller inte säga i särskilda sammanhang. I studien ser vi hur Internationella kvinnodagen har fungerat som ett verktyg för dagspressen att lyfta jämställdhetsfrågor men också att Internationella kvinnodagen har blivit en dag då dagspressen väljer att lyfta fram kvinnor och kvinnors liv.

Författare: Louis Eberstål Titel: ”Från ett nationellt och samtida problem till ett globalt ochframtida hot” Nivå: KandidatuppsatsSpråk: SvenskaAntal sidor: 36 Syfte: Åtskilliga teorier bekräftar att medier har ett stort inflytandepå den allmänna opinionen, de avgör vad publiken sersom miljöproblem. Syftet med denna studie är därför attundersöka hur dagstidningar i Sverige gestaltar miljöfråganoch miljöproblem. Metod: Kvantitativ innehållsanalys samt en kvantifiering avkvalitativa variabler. Undersökningens material är tvåsvenska dagstidningar (Dagens Nyheter och Aftonbladet) under tre utvalda tidsperioder; 1994, 2004 samt 2014.Empirin analyseras med en teoriram bestående av följandeteorier; gestaltningsteorin, elitkällor, dagordningsteorin samtteorin om gatekeeping. Huvudresultat: Resultatet i denna studie visar att miljöjournalistiken har gått från att vara ett nationellt och samtida problem präglat av politik, till att bli ett globalt och framtida hot som är präglat av klimat- och hållbarhetsfrågor. Studien visar även vikten av relevanta elitaktörer som i viss mån får ta över rapporteringen genom debattartiklar när kunskapen hos journalisterna inte räcker till för att beskriva detta komplexa och abstrakta ämne. Program: Kandidatprogram i Medie- och kommunikationsvetenskapUniversitet: Linnéuniversitetet, VäxjöPeriod: Vårterminen 2015Handledare: Göran PalmExaminator: Helena Meldré

Denna studie undersöker ämnesvalet på Insidan i Dagens Nyheter och Idag i Svenska Dagbladet utifrån vilka ämnen som de båda redaktionerna skriver och har skrivit om, och huruvida det finns skillnader i ämnesvalen mellan de båda redaktionerna. Dessutom undersöks utvecklingen av ämnesvalen över tid. Studiens teoretiska ramverk består av dagordningsteorin, mediernas makt i samhället samt nyhetsvärdering. Ämnesvalet har undersökts genom en kvantitativ innehållsanalys av 677 artiklar som hämtats från januari, februari, september och oktober åren 1983, 1993, 2003 och 2013. En kvalitativ textanalys har också genomförts på åtta artiklar, en från respektive tidning och år, vilket ger en fördjupad bild av ämnesvalen. Resultatet visar att de båda redaktionerna följer en egen dagordning. De mest populära ämnena är närbesläktade och återkommer under åren, hos de båda redaktionerna. Samtidigt har de inte under något av de undersökta åren samma huvudfokus samtidigt. De populäraste ämnena utgörs av Psykologi och psykisk ohälsa, Kultur, filosofi, religion och andlighet, Barn, Hälsa och sjukvård samt Samliv och relationer. Den kvalitativa textanalysen visar också att en stor del av samtidens diskurs syns i de analyserade texterna.

I januari 2014 startade Dagens ETC som en ny dagstidning med rödgrön profil.                  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en rödgrön journalistik ser ut och hur den skiljer sig från en borgerlig tidning. I uppsatsen undersöks om och i så fall hur Dagens ETC skiljer sig från Dagens Nyheter i nyhetsvärdering, perspektiv och gestaltning. Uppsatsen består av tre undersökningar. Genom en kvantitativ innehållsanalys av nyhetsartiklar från Dagens ETC och Dagens Nyheter undersöks om och hur nyhetsvärderingen i Dagens ETC skiljer sig från nyhetsvärderingen i Dagens Nyheter. Tidningarnas ledare undersöks med en egenutvecklad metod som är både kvantitativ och kvalitativ. Därefter görs en kvalitativ innehållsanalys av utvalda artiklar med det kvantitativa resultatet som utgångspunkt. Syftet med de två sistnämnda undersökningarna är att undersöka ur vilka perspektiv tidningar skildrar samma ämne, samt om tidningarnas ideologiska utgångspunkt syns i ledarna och i nyhetsrapporteringen.  Teorier som har använts är dagordningsteorin, framingteorin och teorier om nyhetsvärdering. Resultatet av denna undersökning visar att tidningarna skiljer sig åt både vad det gäller nyhetsvärdering, perspektiv och gestaltning. Deras ideologiska profil präglar både ledarsidorna och nyhetstexterna. Framförallt syns skillnaden i rapporteringen av ekonomi, miljö, arbete, val och jämställdhet.

I januari 2017 kom den parlamentariska landsbygdskommittén med ett förslag om att flytta 10 000 statliga arbetstillfällen från Stockholmsregionen till glesbygd. Denna uppsats undersöker delar av upptakten till denna utredning. Den fokuserar särskilt på om Skatteverkets planerade nedläggningar 2015 kan ha varit ett startskott till att lokalisering av statliga jobb åter kom på dagordningen. Anledningen till nedläggningarna var från början att Skatteverket antagit en ny policy som syftade till att myndigheten skulle centraliseras till större orter där företag, tillväxt och rätt kompetens fanns. Ett av skattekontoren som berördes av den tänkta nedläggningen fanns i Lycksele och opinionen lät inte vänta på sig. Utifrån en övergripande teori om sociala skiljelinjer mellan stad och landsbygd samt teori kring hur en fråga kommer upp på dagordningen i vissa tider kommer uppsatsen att undersöka fallet i Lycksele.

Den här uppsatsen har en dagordningsteoretisk samt gestaltningsteoretisk ansats på hur Ryssland tillåts framträda och framställas i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Sydsvenskan. Uppsatsen tar vara på det nyhetsläge som varit det senaste halvåret 2019, för att skönja hur bilden av Ryssland framstår frånkopplat större mediala händelser och uppskruvade nyhetslägen. Som kriget mellan Ryssland och Georgien 2008, ubåtsjakten i Stockholms skärgård 2014 eller Krimkriget mellan Ryssland och Ukraina senare samma år.  Ansatsen blir således att skåda den mer generella bild som tillåts få ta plats i svensk media.  Uppsatsen landar i att Ryssland framställs som oroligt och att landet frekvent befinner sig i väpnade konflikter.  Sällan tillåts upphovsmännen till konflikterna, exempelvis ryska politiker, få komma till tals.  En intressant, signifikant diskrepans, skådas mellan tidningarna som skriver om Ryssland inifrån och tidningarna som rapporterar utifrån.  Det korrespondentförfattade materialet ger en mer djuplodande, mer närgången och mer personlig bild av landet via reportage och analyser. Ryssland genom korrespondenter, blir mer levandegjort. När landet rapporteras om utifrån, framkommer i stor utsträckning raka nyhetsartiklar samt i huvudsak opersonliga vinklingar.

Syftet med den här undersökningen var att studera hur bred gestaltning kvinnliga idrottare i jämförelse med manliga idrottare hade fått av media under vinter-OS som ägde rum år 2018 i Pyeongchang. Bakgrundsproblemet till studien är att män fortfarande får ta störst plats inom medias sportrapportering och kvinnorna får ett fortsatt litet utrymme inom gestaltningen. Det teoretiska ramverket och den tidigare forskning som har inkluderats till undersökningen är teorier och forskning som säger något om hur media väljer att gestalta och porträttera sina nyheter samt inkluderar genus och jämställdhet. Metoden som användes var en kvantitativ innehållsanalys av printade artiklar i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter mellan den 9 februari 2018 och 26 februari då OS-mästerskapet ägde rum.  Undersökningen resulterade i att rapporteringen från SvD gestaltades som mer jämställd, medans idrottsmännen i Dagens Nyheter dominerade och fick fler artiklar och en större gestaltning än idrottskvinnorna. Dessutom visade resultatet på att några likheter fanns i tidningarnas respektive rapportering under mästerskapet. Bland annat att kvinnorna fick uttala sig mindre än männen fast artiklarna handlade om dem.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur Svininfluensan framställdes i två tidningar år 2009, det år då den var som mest omskriven. Undersökningen utgår ifrån teorin om risksamhället och dagordningsteorin. Den frågeställning jag utgått ifrån är: Hur ser rapporteringen av Svininfluensan ut i Dagens nyheter och Expressen under november 2009? Undersökningen fokuserar på vilka som har fått komma till tals i tidningarna och vad de fått uttala sig om. På så vis studerar jag vad läsarna fick veta om influensan. Jag har använt mig av kvantitativmetod i form av ett kodschema där jag gått igenom 71 artiklar från Dagens Nyheter (DN) och Expressen. Uppsatsens syfte har inte varit att jämföra tidningarna, även om en viss jämförelse förekommer, utan att få en så bred bild av rapporteringen som möjligt. Resultatet har analyserats utifrån teorin om risksamhället och dagordningsteorin. Resultatet visade att allmänheten främst fick information kring hur människor ska undvika att smittan, vilka grupper som har störst risk att smittas, hur processen för vaccineringen ser ut, argument till varför man bör eller inte bör vaccinera sig och hur många som avlidit. Det framgick inte tydligt i de analyserade texterna att Svininfluensan var en pandemi, trots att WHO tidigt bedömde influensan som sådan. Tidningarna informerade inte omfattningen av de bieffekter som orsakades av vaccinet.

Abstract   Essay in political science, C-level, by Patrik Larsson, autumn semester 2007. Tutor: Susan Marton   The battle over the agenda- Can media be regarded as an individual political actor?   The purpose of this essay is to study to what extent media can be regarded to function as an individual political actor. In other words, do the media have more power over the political agenda than the politicians and do the media influence how the politicians make their decisions.   This research is a case study and to be able to complete the intention of this study I have used Maxwell McCombs and Donald Shaws theory, the agenda-setting theory. From this theory I have used four aspects to analyse my material which has consisted of editorials from a Swedish newspaper, interpellations and debates that belong to the interpellations. The aspect I have worked with are, how the problem is defined, who is responsible for the problem, what values and which solutions are expressed.  I have used a qualitative text analysis as my methodological approach which means that the results of my study are my interpretation of the material.   My conclusions are that the media in this case shouldn’t be regarded as an individual political actor because there is no tendency that shows that the media has influenced the government in their decisions concerning the real-estate tax. This means that the media doesn’t have more power over the political agenda. There are tendencies that show a connection between the media and the opposition, so there is possibility that the media can influence the political agenda by making the questions appear on the political agenda which means that the media have the power to influence the political agenda rather than the power over it.

No description available.