Mikroplaster är svårnedbrytbara partiklar av syntetiska och icke-syntetiska polymerer i storleksspannet 1 nanometer till 5 millimeter och grupperas ofta som primära (producerade) och sekundära (fragmenterade). Upptäckten att dagvattnet kan vara en betydande källa till mikroplastutsläpp i akvatiska miljöer och konstgräsplaner och i synnerhet fyllnadsmaterialet (gummigranulat) har utpekats som en betydande bidragande orsak till mikroplastutsläpp. Fokusområdet för denna studie är därför att utarbeta åtgärdsförslag genom bland annat öppna dagvattenlösningar för att minska spridningen av gummigranulat och mikroplaster till akvatiska miljöer samt hur implementering av öppna dagvattenlösningar kan bidra till att uppnå de svenska miljökvalitetsmålen. Arbetet har utförts genom litteraturstudier, fältstudier med provtagningar samt genom e-postutskick och telefonsamtal med utvalda skånska kommuner. Detta arbete visar att tillfrågade kommuner vidtar åtgärder för minskat granulatsvinn och mikroplastutsläpp genom skötselrutiner, information och beteendepåverkan samt forskning och utveckling. Jord- och sedimentproverna från konstgräsplaner i Ängelholms kommun har i denna studie mindre partikelantal än tidigare studier, detta antas bero på felkällor såsom begränsad tillgång till analysutrustning. Provresultatet, framtaget genom densitetsseparation, påvisar en lägre risk för jordkontaminering av mikroplaster än väntat. Öppna dagvattenlösningar i anslutning till konstgräsplaner kan bidra till att uppnå några av miljökvalitetsmålen inom klimatpåverkan, giftfri miljö samt bevarande och skydd av akvatiska miljöer. Åtgärdsförslagen för minskad granulat-och mikroplastspridning som detta arbete resulterat i är tillämpbart för Sveriges alla kommuner och omfattar bland annat implementering av öppna dagvattenlösningar, protokollföring vid tömning av granulatfällor samt uppförande av handlingsplan för minskad granulat- och mikroplastspridning från konstgräsplaner.

Debatten kring klimatförändringar och människans negativa påverkan på miljön har blivitalltmer uppmärksammad. Högre dagvattenflöden, orsakade av klimatförändringarna,ställer till problem och skada i samhället, vilket ställer nya krav på planeringen ochhanteringen av dagvattnet. De negativa effekterna av dagvatten förstärks ytterligare avhögt exploaterade städer. På grund av detta är det viktigt att uppmärksamma effektiva ochhållbara dagvattenlösningar i den urbana miljön.Kandidatarbetet undersöker hur effektiv och hållbar dagvattenhantering kan utformas ochgestaltas i en urban miljö. Med hjälp av kvalitativ forskningsstrategi och fallstudie samtmetoderna kvalitativ dokumentstudie, bildanalys och platsanalys, har forskningsfrågornabesvarats. Av studiens resultat framgår i huvudsak sex huvudmål som ligger till grund förgestaltningsförslagen för att främja effektiva och hållbara dagvattenlösningar; förbättrabefintlig dagvattenhantering, fokusera på gröna lösningar, fokusera på multifunktionellaytor, förhindra risker för översvämningar, förhindra risker för spridning av föroreningaroch ta vara på dagvattnet. För att uppnå målen har strategier tagits fram och dessa harlegat till grund för gestaltningsförslagen.I detta kandidatarbete omgestaltas Västerbro i Lund från ett industriområde till en urbanmiljö med effektiva och hållbara dagvattenlösningar. Lösningarna karaktäriseras av blå ochgröna element som har tekniska, estetiska, rumsliga, pedagogiska, ekologiska och socialafunktioner, vilket ökar kvaliteten på platsen. I arbetet har två olika gestaltningsförslagutformats för att uppnå effektiv och hållbar dagvattenhantering i Västerbro. Förslagenhar utgått från platsens förutsättningar. Av studien framgår det att en effektiv ochhållbar dagvattenhantering kan utformas på många olika sätt beroende på de lokalaförutsättningarna.

Storm water management in residential areas is facing tough challenges. Climate change, with its altered precipitation patterns, in combination with an increasing development rate, results in higher risk of flooding with its complications. EU-Water Framework Directive (WFD) and its environmental quality standards, set to achieve good chemical and biological status in all waters, got a more strict interpretation after the implementation of the ruling of Weserdomen. This means that no activity is allowed that cannot prove not to endanger prevailing environmental quality standards. This complicates the planning process and infrastructure development since some form of WFD assessment needs to be performed.   This master´s thesis is of importance since it identifies common occurring problems within the planning- and construction process and highlights ways to achieve a more sustainable storm water management, where environmental quality standards are not jeopardized, in the future. An evaluation is performed in terms of interviews, a literature review and by using a storm water model called StormTac applied on two case studies. Results of this thesis show that lack of communication, vague directives, inadequate design and maintenance of storm water facilities are reasons that a sustainable storm water management is not achieved.   Results from modeling the storm water situation prior to construction of the residential areas were set as benchmarks, which were not to be exceeded by results from modeling areas after construction. The purpose of this was to not endanger the current storm water state and thereby not risk violating prevailing environmental quality standards. The result from modeling the storm water situation after construction shows that both case studies exceed the flow and pollution load benchmarks. Because of this, solutions to the current storm water situation was created and modeled to achieve the study aim.   StormTac can be applied as a tool for comparison of flow and pollution load prior to and after construction, given that the same land uses are used in both cases. Land use choices should be evaluated and the degree of uncertainty should be considered when interpreting the results. / Dagvattenhantering på kvartersmark står inför stora utmaningar. Klimatförändringar medför ändrade nederbördsmönster med intensivare skyfall som i kombination med en allt högre exploateringsgrad ökar risken för översvämningar och dess negativa konsekvenser. EU:s ramdirektiv för vatten och beslutade miljökvalitetsnormer anger att god status ska uppnås i samtliga vattenförekomster. Införande av Weserdomen resulterar i en strängare tolkning av försämringsförbudet, som råder vid statusklassificeringen, vilket i sin tur gör att befintlig dagvattensituation inte får försämras. Detta gör att planeringsskede, anläggning och faktisk funktion hos implementerade dagvattenlösningar fått ett allt mer hållbart fokus.   Detta examensarbete är av vikt då det identifierar problem i plan- och byggprocessen samt belyser hur dessa kan undvikas för att uppnå en mer hållbar dagvattenhantering i framtiden. En utvärdering är utförd i form av intervjuer och litteraturstudie samt dagvattenmodellering i modelleringsverktyget StormTac av två fallstudier. Resultat visar att kommunikation, otydliga direktiv, bristfällig utformning och skötsel av dagvattenanläggningar är orsaker till att dagvattenhanteringen inte uppnår rening- och flödesutjämningsbehov enligt miljömål och – krav.   Resultat från modellering av dagvattensituationen före exploatering sattes som referensvärden som inte får överskridas vid modellering av området efter exploatering, för att befintlig dagvattensituation skulle säkerställas att inte försämras. Resultat av modellering efter exploatering överskred referensvärden i båda fallstudierna och därmed modellerades scenarier med dagvattenhanteringsförslag för att uppnå målsättning.   StormTac fungerar som ett verktyg för att jämföra flödes- och föroreningsbelastning före och efter exploatering, förutsatt att samma markanvändningstyper används. Val av markanvändning bör ses över och osäkerheter hos resulterande flödes- och föroreningsmängder bör tas hänsyn till.

Syfte: I många städer finns områden som ligger lägre än omgivande terräng (lågstråk). I dessa lågstråk finns det stor risk att dagvatten ansamlas vid skyfall och medför över-svämningar och skador på byggnader och anläggningar. I denna studie har det genom-förts en undersökning av olika teorier, metoder och tillämpningar som kan ligga till grund för en teknisk lösning för att lösa problematiken med översvämningsrisken i en urban miljö (dvs stadsmiljö) med lågstråk. Metod: Först genomfördes en litteraturstudie i syfte att bland annat fördjupa kunskapen om ämnet. Därefter gjordes fyra intervjuer där målet var att tillgodogöra den kunskap som sakkunniga har om bland annat vilka tekniska lösningar som är lämpliga i urban miljö och vilka kostnader som olika dagvattenanläggningar har. Det sista steget var att utföra en fallstudie i Växjö stad där en utvald lösning studerades med målet att under-söka lämpligheten i att anlägga just den lösningen. Resultat: Av intervjuerna framgick det att det är många parametrar att ta hänsyn till när man ska projektera och bygga dagvattenanläggningar som är effektiva vid skyfall. Öppna lösningar såsom översvämningsytor och diken/kanaler föredrogs då de dels var mer effektiva, dels att de oftast var billigare att konstruera. Även litteraturstudien gav liknande resultat men det var större variation på vilka lösningar som var lämpliga. Fall-studien visade att den föreslagna lösningen kunde svälja upp till 60% av nederbörden vid ett 30-årsregn men endast i värsta fall 16% av ett 100-årsregn. Konsekvenser: Av resultatet att döma var den föreslagna lösningen inte tillräcklig för att lösa översvämningsproblematiken vid ett 100-årsregn, vilket var den återkomsttid som Växjö kommun har störst problem vid. För att hantera den stora nederbördsmäng-den måste det till mycket stora magasinsvolymer eller många små lösningar för att en accepterad nivå kan uppnås, vilket den lösning som testades inte klarade av. I intervju-erna framgick detta också att det ofta var detta som var problemet vilket i grunden beror på för liten tillgänglig yta och för mycket hårdgjord yta. Rekommendationen blir att komplettera med flera andra lösningar alternativt anlägga så kallade kassetter under gatan för att öka magasineringskapaciteten. Begränsningar: Resultatet begränsas av att det är platsspecifikt och därmed svårare att applicera på andra platser. Eftersom det har genomförts intervjuer på flera olika kom-muner så har dock denna aspekt minskat något eftersom många olika åsikter har note-rats och presenterats. De beräkningar som utfördes var inte genom en datamodellering vilket möjligtvis kan påverka tillförlitligheten något även om det enligt litteraturen an-sågs hålla en tillräcklig nivå för att kunna användas på mindre arealer. / Purpose: In many cities there are areas that are lower than the surrounding terrain (low-lying areas). In these low-lying areas, there is a great risk that stormwater will accumu-late in the event of heavy rainfall and cause floods and damage to buildings and facili-ties. In this study, a review has been carried out of various theories, methods and appli-cations that can form the basis for a technical solution to solve the problem of flood risk in an urban environment with low-lying areas. Method: First, a literature study was conducted to, among other things, deepen the knowledge of the subject. Subsequently, four interviews were conducted where the goal was to utilize the knowledge that experts have about which technical solutions are suit-able in an urban environment and what costs different stormwater facilities have. The last step was to carry out a case study where a selected solution was studied with the aim of investigating the suitability of constructing that solution. Findings: The interviews showed that there are many parameters to take into account when designing and building stormwater facilities that are effective in the event of a downpour. Open solutions such as flood surfaces and ditches / canals were preferred as they were partly more efficient and partly because they were often cheaper to construct. The literature study also gave similar results, but there was greater variation in which solutions were suitable. The case study showed that the proposed solution could swal-low up to 60% of the precipitation in a 30-year rain but in the worst case only 16% of a 100-year rain. Implications: Judging by the results, the proposed solution was not sufficient to solve the flood problem in the event of a 100-year rain, which was the return time that Växjö municipality has the biggest problem with. To handle the large amount of precipitation, very large magazine volumes or many small solutions are needed in order for an ac-cepted level to be achieved, which the solution that was tested could not achieve. In the interviews, it also emerged that this was often the problem, which is basically due to too little available space and too much hardened surface. The recommendation will be to supplement with several other solutions or to install so-called cassettes under the street to increase storage capacity. Limitations: The result is limited by the fact that it is site-specific and thus more diffi-cult to apply in other locations. Since interviews have been conducted in several differ-ent municipalities, however, this aspect has diminished somewhat as many different opinions have been noted and presented. The calculations performed were not through a data modelling, which could possibly affect the reliability somewhat, even though according to the literature it was considered to maintain a sufficient level to be able to be used on smaller areas.

Med ett förändrat klimat förväntas nederbörd och kraftiga skyfall öka i framtiden. Detta i kombination med en ökad urbanisering och allt fler hårdgjorda ytor i städerna leder till att befintliga dagvattensystem kommer bli överbelastade. Nederbörden förväntas öka med 10-20 procent och avrinningen med 5-25 procent under det närmaste seklet. I många städer har de naturliga avrinningsområdena försvunnit i samband med urbaniseringen och bostäder byggs på olämpliga platser med stor översvämningsrisk. Behovet av en hållbar dagvattenhantering är betydande för att undvika negativa konsekvenser i städerna framöver. Den traditionella dagvattenhantering med rörsystem blir alltmer kritiserad för att vara ohållbar. I Malmö är dagvattenfrågan högst aktuell då staden nyligen blivit drabbad av översvämningar. Studiens fokus ligger på vilken syn större fastighetsägare och VA-huvudmannen har på dagvattenhantering i ett förändrat klimat. Studien är av både kvalitativ och kvantitativ karaktär och består av två intervjuer samt en kompletterande enkätundersökning. De slutsatser som framkommit av studien är följande: Det behövs ett ökat samarbete med skyfallsproblematiken i Malmö, förändring av lagstiftningen för tydligare ansvarsförhållanden, fastställa finansieringen av åtgärder, arbeta mer mot öppna lösningar och minska fokus på ledningsnätet, öka kunskapen hos stadsplanerare och fastighetsägare, lyfta dagvattenfrågan tidigt i planprocessen samt våga arbeta mot en långsiktigt hållbar stadsplanering som inte fokuserar på kortsiktiga vinstintressen. / As a result of the changing climate precipitation and intensified rainfalls is expected to increase. This combined with an increased urbanisation and more of hard surfaces in cities causes greater pressure on exsisting storm water systems. The precipitation over Sweden is expected to increase with 10-20 percent and the run-off with 5-25 percent over the next century. Due to the urbanisation the natural drainage areas have disappeared and areas with high flood risk have been exploitated. To avoid negative consequenses in the future, sustainable storm water management is needed. Conventional storm water systems is more and more criticized of being unsustainable. The storm water issue is a highly disscused topic in Malmö as the city flooded during 2014. The focus of the study is property owner and the public water suppliers view on storm water management in a changing climate. The study uses both quantitative and qualitative methods and consists of two interviews and a supplementary questionnaire. The study’s conclusions are as followed: the need for increased cooperation with torrential rain problems in Malmö, change in legislation in terms of clarify responsibilities, determine the financing of measures, work more towards open solutions and reduce the focus on pipe-based storm water system, increase knowledge among city planners and property owners, bring up the stormwater issue early in the planning process and a determenation to work towards long-term sustainable planning rather than focusing on short- term profits.