Denna uppsats behandlar ägarledda småbolag och den problematik som kan uppstå vid utträde, så kallat exit. I uppsatsen definieras ägarledda småbolag som aktiebolag med minst två och högst tio aktieägare. Uppsatsen utgår från svensk rätt och utreder problematiken gällande exit i Sverige, dessutom görs en komparation mot Danmark för att se om det finns någon skillnad i hur Danmark löser exitproblematiken och om detta i så fall kan ge vägledning för den svenska problematiken.   Aktiebolagslagen är idag anpassad för större aktiebolag, vilket är en orsak till att exit blir ett problem i ägarledda småbolag. Lagen bygger på att aktieägarna inte har någon personlig koppling till varandra, vilket de oftast har i ett ägarlett småbolag. I ägarledda småbolag brukar man inte vilja släppa in vem som helst i ägarkretsen, vilket gör det svårt att avyttra aktier. Det uppkommer även en viss problematik för aktieägare vid utträde ur dessa bolag. Då det inte alltid finns någon marknad för aktierna, vilket gör att det kan vara svårt att hitta en köpare som vill erlägga lämplig ersättning för aktierna. Vidare kan problematiken försvåras genom att begränsningar i den fria överlåtbarheten av aktierna kan föreskrivas i både bolagsordning och aktieägaravtal.   En aktieägare kan bli inlåst i ägarledda småbolag om det inte finns någon köpare till aktierna. Idag är det dessutom svårt för minoritetsaktieägare att utträda ur sådana svenska bolag då de kan bli inlåsta i bolaget om majoritetsaktieägare inte vill eller kan tillåta exit.De bestämmelser som idag omfattar exit i lagstiftning, bolagsordning och aktieägaravtal är svåra att tillämpa, vilket gör att reglerna bör utvidgas och anpassas mer efter de ägarledda småbolagens behov. Vi anser således att en ökad reglering torde ske i Sverige avseende exit.

<p>Denna uppsats ämnar undersöka vilka kulturskillnader som finns i svensk-danska affärsrelationer och hur dessa kan hanteras. Ämnet är aktuellt av många orsaker, bland annat har företagssamheten över nationsgränsen ökat allt mer, inte minst på grund av Öresundsbron.</p><p>För att uppfylla syftet till uppsatsen har sju personer från både Sverige och Danmark intervjuats. Dessa personer har alla erfarenhet av svensk-danska affärsrelationer. För att lättare kunna urskilja och förstå skillnaderna mellan ländernas affärskulturer har Hofstedes fem kulturdimensioner använts. Den egna studien har kompletterats med en liknande studie gjord av Alvesson, Henriksson och Lind samt en nyligen utgiven rapport i ämnet från Svenska Exportrådet.</p><p>Resultatet av uppsatsens empiriska undersökning är att även om Sverige och Danmark har många likheter så finns vissa skillnader i affärskulturerna. Bland annat är graden av osäkerhetsundvikande olika i vissa situationer vilket får effekt på exempelvis förhandlingsstilen. Även beslutsprocessen skiljer sig, där danskar förespråkar snabbare beslut medan svenskarna tenderar att gärna utreda mer. Andra faktorer som skiljer ländernas affärskulturer åt och som får effekt på svensk-danska affärsrelationer är synen på avtalet, språket, sättet att visa känslor samt olika arbetsmarknadsregler.</p>

<p>Denna C-uppsats utgår i från den omfattande debatten i samhället om elevernas matematikkunskaper i dagens skola. Arbetet har i hög grad motiverats av Skolverkets kvalitetsgranskning ’Lusten att lära’ från 2003, som har visat att matematikundervisningen i Sverige många gånger domineras av läroboken och saknar variation, kreativitet, aktivitet och att appellera till flera sinnen. Arbetet har syftat till att beskriva det undersökande förhållningssättet i matematikundervisningen utifrån forskning och teori samt att undersöka hur detta tillämpas i läromedel för årskurs 6 i Sverige och i Danmark. Jag har i arbetet tagit del av teori om lärande och matematikdidaktik med fokus på det konstruktivistiska perspektivet. Utifrån denna teoriram har jag utvecklat en analysmodell. Åtta utvalda läromedel har undersökts utifrån denna analysmodell med fokus på kriterier kring uppgiftens karaktär, elevens agerande och olika inlärningsstilar. Analysens resultat är att de fyra svenska läromedlen utgör en relativt homogen grupp med en rätt begränsad tillämpning av det undersökande förhållningssättet. De fyra danska läromedlen visar jämförelsevis på större variation. I dessa läromedel tillämpas det undersökande förhållningssättet på olika sätt och läromedlen ger mer och kvalitativt bättre stöd till hur undervisningen kan se ut. I dessa läromedel uppmanas eleverna att vara aktiva och utmanas undersöka matematiska samband både på den konkreta nivån och på den abstrakta nivån. Analysen har ledt till diskussion och formuleringar av en mängd nya och intressanta frågeställningar som framtida forskning kan bygga vidare på.</p> / <p>This study is a survey of textbooks in mathematics regarding the concept of learning in an investigating environment. In the debate of today concern for students’ mathematical skills is often revealed. This fact together with the results of a quality research from 2003 of mathematical teaching in Sweden performed by Skolverket has motivated this study. In the quality research it is proven that students’ lack of motivation to learn mathematics partly is coursed by a lack of investigating activities in the teaching situations and the predominance of textbooks in mathematical teaching. How a sample of mathematical textbooks for school year six from Sweden and Denmark supports an investigating way of teaching is examined based on a model of analysis developed by the author. The results of the survey show that the sample of Swedish math books is relatively homogeneous and only supports an investigating way of teaching to a limited extent. The sample of Danish math books shows greater variation and provides support for this way of teaching and learning to a greater extent and of higher quality. The support for an investigating way of learning mathematics is in the Danish math books composed by challenging students to act in an investigating way to explore mathematical connexions at a concrete and abstract level of understanding. This study has led to numerous new questions and subjects for future research.</p>

<p>Denna uppsats behandlar arbetslöshetsförsäkringarna i Sverige respektive Danmark. Särskild fokus ligger på de krav som de båda försäkringarna ställer på de individer som söker arbetslöshetsersättning. Uppsatsen belyser även begreppet ”lämpligt arbete” som är förekommande i den svenska lagstiftningen inom det aktuella området, men syftar även till att söka finna en motsvarighet till detta i den danska arbetslöshetsförsäkringen.</p><p> </p><p>De båda ländernas arbetslöshetsförsäkringar ter sig lika i den bemärkelsen att de är frivilliga och till en del statsstödda. Det ställs upp jämförbara krav angående rätt till ersättning som förutsätter att de sökande står till arbetsmarknadens förfogande, det är fråga om aktiv jobbsökning och accepterande av erbjudna och anvisade arbeten. Liknande hänsyn tas till de sökandes personliga förhållanden och förutsättningar för att överta ett arbete.</p><p> </p><p>De främsta skillnaderna mellan de olika arbetslöshetsförsäkringarnas återfinns i form av ersättningens storlek och längd, men även i fråga om medlems- och arbetsvillkor finns olikheter att uppmärksamma.</p>

<p>Animal welfare during transport has for a long time been a problem around the world. Many animals are transported in stressful environments for slaughter. Even during Roman and Antiquity times wild animals were transported from Africa to the amusement parks in Rome. The aim of our work was to compare how well Sweden and Denmark are performing their inspections of transports of cattle and pigs for slaughter. Today, overloaded transports and poor treatment is not uncommon in Europe and every year 22 million animals are transported between countries. To ensure that animals are transported in a manner that leaves no unnecessary suffering, the EU has established a Council Regulation No 1 / 2005, which applies in all EU member countries. Each country will then supplement this with their own laws and regulations. Probably the best thing for the animals had been to use the so-called mobile slaughterhouses, so that the killing can be done on the farm. But so far the standard of the mobile slaughterhouses are inadequate. If this should work it would mean that the meat will be transported frozen and that the animals do not have to be stressed before slaughter.</p><p>Sweden and Denmark have two different systems for checking animal transports. In Sweden this is the responsibility of animal welfare inspectors at the county administration, whereas in Denmark the police are the responsible part. The number of inspections differs in the two countries and Denmark makes more inspections per year. A reason why Denmark performs more inspections is because of their geographic location, and many transports are just passing through while in Sweden there are more domestic transports. There is a lot that the two countries can learn from each other. Denmark has a much simpler checklist to follow during an inspection, but in Sweden, for example, they have a better education of animal welfare inspectors, who also judge harder during an inspection. However, it is better that less advanced checks are done than none at all. Sweden today has not as hard sanctions as Denmark; this means that Denmark can provide higher sanctions for infringements.</p><p>The conclusion is that Sweden has a better education while Denmark has a better statistic result of number of inspections per year.</p>

<p>The purpose of this thesis is to analyze equalities/inequalities between the Danish and Swe-dish immigration policy based on Habermas theory about openings/closures and analyze the reasons to the differences between Danish and Swedish immigrant policy. Therefore this study has two question formulations, the first one was "Is there any equalities/inequalities between the Danish and Swedish immigration policy based on Habermas theory of openings and closings?" and the second was "Why are there equalities/inequalities between the Danish and Swedish immigration policy?" The results show that based on Habermas theory there are equalities between the Danish and Swedish immigration policy. On the question why, the re-sults show us that the factors who give the difference are work, people’s attitude to immi-grants and party politics.</p><p>Keywords: Denmark, Sweden, Immigration policy, opening, closing.</p>

Denna C-uppsats utgår i från den omfattande debatten i samhället om elevernas matematikkunskaper i dagens skola. Arbetet har i hög grad motiverats av Skolverkets kvalitetsgranskning ’Lusten att lära’ från 2003, som har visat att matematikundervisningen i Sverige många gånger domineras av läroboken och saknar variation, kreativitet, aktivitet och att appellera till flera sinnen. Arbetet har syftat till att beskriva det undersökande förhållningssättet i matematikundervisningen utifrån forskning och teori samt att undersöka hur detta tillämpas i läromedel för årskurs 6 i Sverige och i Danmark. Jag har i arbetet tagit del av teori om lärande och matematikdidaktik med fokus på det konstruktivistiska perspektivet. Utifrån denna teoriram har jag utvecklat en analysmodell. Åtta utvalda läromedel har undersökts utifrån denna analysmodell med fokus på kriterier kring uppgiftens karaktär, elevens agerande och olika inlärningsstilar. Analysens resultat är att de fyra svenska läromedlen utgör en relativt homogen grupp med en rätt begränsad tillämpning av det undersökande förhållningssättet. De fyra danska läromedlen visar jämförelsevis på större variation. I dessa läromedel tillämpas det undersökande förhållningssättet på olika sätt och läromedlen ger mer och kvalitativt bättre stöd till hur undervisningen kan se ut. I dessa läromedel uppmanas eleverna att vara aktiva och utmanas undersöka matematiska samband både på den konkreta nivån och på den abstrakta nivån. Analysen har ledt till diskussion och formuleringar av en mängd nya och intressanta frågeställningar som framtida forskning kan bygga vidare på. / This study is a survey of textbooks in mathematics regarding the concept of learning in an investigating environment. In the debate of today concern for students’ mathematical skills is often revealed. This fact together with the results of a quality research from 2003 of mathematical teaching in Sweden performed by Skolverket has motivated this study. In the quality research it is proven that students’ lack of motivation to learn mathematics partly is coursed by a lack of investigating activities in the teaching situations and the predominance of textbooks in mathematical teaching. How a sample of mathematical textbooks for school year six from Sweden and Denmark supports an investigating way of teaching is examined based on a model of analysis developed by the author. The results of the survey show that the sample of Swedish math books is relatively homogeneous and only supports an investigating way of teaching to a limited extent. The sample of Danish math books shows greater variation and provides support for this way of teaching and learning to a greater extent and of higher quality. The support for an investigating way of learning mathematics is in the Danish math books composed by challenging students to act in an investigating way to explore mathematical connexions at a concrete and abstract level of understanding. This study has led to numerous new questions and subjects for future research.

Denna uppsats ämnar undersöka vilka kulturskillnader som finns i svensk-danska affärsrelationer och hur dessa kan hanteras. Ämnet är aktuellt av många orsaker, bland annat har företagssamheten över nationsgränsen ökat allt mer, inte minst på grund av Öresundsbron. För att uppfylla syftet till uppsatsen har sju personer från både Sverige och Danmark intervjuats. Dessa personer har alla erfarenhet av svensk-danska affärsrelationer. För att lättare kunna urskilja och förstå skillnaderna mellan ländernas affärskulturer har Hofstedes fem kulturdimensioner använts. Den egna studien har kompletterats med en liknande studie gjord av Alvesson, Henriksson och Lind samt en nyligen utgiven rapport i ämnet från Svenska Exportrådet. Resultatet av uppsatsens empiriska undersökning är att även om Sverige och Danmark har många likheter så finns vissa skillnader i affärskulturerna. Bland annat är graden av osäkerhetsundvikande olika i vissa situationer vilket får effekt på exempelvis förhandlingsstilen. Även beslutsprocessen skiljer sig, där danskar förespråkar snabbare beslut medan svenskarna tenderar att gärna utreda mer. Andra faktorer som skiljer ländernas affärskulturer åt och som får effekt på svensk-danska affärsrelationer är synen på avtalet, språket, sättet att visa känslor samt olika arbetsmarknadsregler.

Syftet med denna studie var att göra en komparativ undersökning mellan Sverige och Norge respektive Sverige och Danmark om hur hälsobegreppet används i kursplanerna i idrott och hälsa. Studien utgår från två frågeställningar: Vilka olika synsätt kring hälsobegreppet kan urskiljas? Vilka likheter och skillnader finns det mellan kursplanerna? Studien utgår från en kvalitativ textanalys där kursplaner från Sverige, Norge och Danmark har analyserats. Kursplanerna har analyserats utifrån en framtagen analysmodell.   Den teoretiska utgångspunkten i studien är Aaron Antonovskys teori kring KASAM, känslan av sammanhang. Resultatet visar att den fysiska hälsan är dominerande i samtliga kursplaner och att den psykiska hälsan har större utrymme i den norska och den danska kursplanen jämfört med den svenska kursplanen.

Denne ph.d.-afhandling rummer resultaterne af et panel-studie i virkelig tid af sprogforandringen hos 23 informanter fra tre velkendte steder i den danske dialektologi og sociolingvistik: Odder i Østjylland, Vinderup i Vestjylland og Tinglev i Sønderjylland. Informanterne blev interviewet første gang som unge i perioden 1978-1989 og indgår i tidligere dialektundersøgelser. I 2005-2010 blev de geninterviewet af medarbejdere fra Danmarks Grundforskningsfonds Center for Sociolingvistiske Sprogforandringsstudier og Institut for Grænseregionsforskning ved Syddansk Universitet. Ved hjælp af kvantitative analyser af udvalgte morfologiske og fonologiske træk har jeg undersøgt sprogforandringen i virkelig tid hos én kvinde og én mand fra hvert sted, der har været geografisk og socialt mobil mellem de to optagelser. Disse informanters sprogforandring sammenlignes med sprogforandringen hos 17 bofaste informanter. Analyserne viser, at de mobile informanter allerede som børn markerede sig sprogligt anderledes og benyttede markant færre lokale varianter af de undersøgte variable, end de bofaste informanter. Endvidere viser analyserne, at der er store forskelle mellem sprogforandringen hos de bofaste informanter i de tre kommuner: i Odder forandres sprogbrugen en smule i retning af standarddansk, i Vinderup sker der (især blandt kvinderne) en forholdsvis drastisk dialektnivellering, og i Tinglev er sprogbrugen stabil hos de undersøgte informanter. For at forklare de forskellige sprogforandringsmønstre har jeg foretaget en række kvalitative analyser - dels på individniveau og dels af de tre sprogsamfund. Det viser sig, at der er sammenhænge mellem informanternes sprogforandring og en række sprogeksterne forhold (fx deres mentale orientering i barndommen) samt deres fremstilling af hjembyen/hjemegnen som 'place' i humangeografisk betydning. Desuden er der klare sammenhænge mellem graden af dialektnivellering de tre steder og en række historiske, demografiske og socio-økonomiske faktorer knyttet til det enkelte sted.