Denna undersökning handlar om hur data för ett lagerhanteringssystem, inom oljebranschen, kan lagras på ett mer effektivt sätt. Med hjälp av en databasmodell bidrar den här rapporten genom att visa nya lagringsmöjligheter som finns för företaget Preem. Förutom det ger undersökningen, bland annat, svar på hur skillnader mellan uppgiven (enligt leverantören) och uppmätt drivmedelsvolym för utförda leveranser kan beräknas, med hjälp av att begära information från en databas. Genom en bättre utförd datalagring kommer det vara lättare att hantera ett lager och kunna upptäcka när ett fel uppstår, som gör att informationen om volymen i lagret ändras felaktigt. Ett vanligt existerande problem är att två källor anger två olika resultat som berör lagermängden. Rapporten innehåller två framtagna databasmodeller samt inkluderar de teoretiska fakta som krävs för att förstå sådana modeller, och att kunna få en uppfattning för hur en sådan modell implementeras som en databas. Exempel på sådan information är vad en databas är, hur modellering av en sådan går till, bland mycket annat. Samtidigt framhåller denna undersökning idéer på vad det finns för fortsatta utvecklingsmöjligheter för Preem. / The purpose of this research is to study how a stock management system within the oil industry can be stored in a more efficient way. With the use of a database model, this study will show new data storage possibilities for Preem (one of the largest fuel companies in Sweden). The research will determine the difference between the fuel volume stated (by the supplier) and the measured volume (in the tank), by requesting information from a new designed database. With more effective data storage it will be easier to manage stock and to detect errors, which can interfere with the information about the volume in stock. Having two different sources of information that can give two different results for the stock quantity, causes these errors. The report contains two developed database models as well as the theoretical facts that is necessary for understanding such models and their implementation as a database. For example gives a definition of a database, and a description of the modelling process. This research is concluded by some recommendations for Preem’s future progress for the system.

The City of Stockholm’s budget for sports is 1.6% of the total city budget in 2014. About 60,000, licensed (age 15 and up, about 50%) and younger actively played soccer in Stockholm in 2005. That is roughly 24% of the total number of participants in sports activities in Stockholm’s district. There is a need for a location-based application (commonly abbreviated "app") to help people spontaneously meet for different sports activities. The app developed and analyzed in this thesis will address this need and assist potential participants in organizing sports activities, deciding to participate in these activities, make friends, etc. Not only large team sports will be considered, but sports done in pairs such as tennis and other sports as well that you do with others. Consider a person who has moved to a new city and wants to play football (soccer), but does not know people in this city. This app can help this person find others who would like to play in a quick and easy way by looking at a map and seeing where others would like to participate in this sport, for example at a particular soccer field, using location information concerning the potential participants and this specific field. Apps that use location information have become very common with the widespread use of smartphones. Such an app provides a location-based service. This thesis describes the design and implementation of an Android app with a location-based service and how to set up this app, what technology is needed to get the needed location information, and the programming language used. In addition, the thesis considers users’ needs and how the app caters to those needs. An analysis will be done of how well this app communicates with a database server as the number of users increases, scales. Performance and load on both the server and app will be considered. The performance will be analyzed to see how well it matches the users’ expectations. The app developed in this thesis will be for the Android platform and Apple's iOS (but the focus in the thesis is on the Android-version). This app will communicate with a database server running a Linux OS, an Apache HTTP server, a MySQL database, and using a PHP programming web infrastructure (such a setup of services is commonly called by the acronym LAMP). The app will connect to Facebook and Twitter to exchange information (however, that is outside the scope of this thesis). / Stockholms stads budget för sport är 1,6% av den totala budgeten 2014. Ungefär 60 000 licensierade (15 år och uppåt, 50 %) och yngre aktiva fotbollsspelare fanns i Stockholm år 2005. Det motsvarar ungefär 24 % av dem som utövade sport det året i Stockholms distrikt. Det finns ett behov av en platsbaserad applikation (vanligen förkortat ”app”) som hjälper människor att spontant träffas för att utöva olika sporter man utför tillsammans. Appen som utvecklas och analyseras i detta examensarbete försöker tillgodose detta behov och hjälper potentiella deltagare att organisera sportaktiviteter, besluta att delta i dessa aktiviteter, skaffa nya vänner m.m. Inte bara stora lagsporter, men också sporter man utför i par som tennis och andra sporter man utför tillsammans med andra kommer beaktas. Betänk en person som nyss har flyttat till en ny stad och vill spela fotboll, men inte känner några i denna stad. Denna app kan hjälpa den här personen hitta andra som vill sporta på ett enkelt och snabbt sätt genom att titta på en karta och se var andra vill utöva denna sport, t.ex. på en viss fotbollsplan, med användning av platsinformation om potentiella deltagare och denna specifika plan. Appar som använder platsinformation har blivit väldigt vanliga med det utbredda användandet av smarta mobiltelefoner. En sådan här app erbjuder en platsbaserad tjänst. Denna rapport beskriver designen och implementationen av en Android app med en platsbaserad tjänst och hur man sätter upp en sådan här app, vilka teknologier som behövs för att få den platsinformation som behövs och det programmeringsspråk som används. Därutöver kommer rapporten överväga användares behov och hur appen tillgodoser dessa behov. En analys kommer genomföras av hur denna app kommunicerar med en databas server när antalet användare ökar, när den skalar. Prestanda och belastning av både appen och servern kommer tas med i beräkningen. Prestandan kommer analyseras för att se hur väl det motsvarar användares förväntningar. Appen som utvecklas i detta examensarbete kommer vara för Android och Apples iOS (men fokuset i detta examensarbete kommer vara på Android versionen). Denna app kommer kommunicera med en databas server som kör ett Linux OS, har en Apache http (webb) server, en MySQL databas och som använder en PHP programmerings-infrastrutur (en sådan uppsättning tjänster kallas vanligen LAMP, en akronym). Appen kommer ansluta till Facebook och Twitter för att utbyta information (men det ligger dock utanför ramen för detta examensarbete).

Ett antal kundföretag till Combitech upplever i nuläget suboptimala lösningar för arbete offline. I detta arbete kommer en potentiell Offline Viewer-klient att undersökas i förhållande till tidigare offline-lösningar som tillhandahållits av Combitech. En Offline Viewer-klient är tänkt att installeras på en digital enhet som fördelaktligen är bärbar. Klienten förväntas ha två huvudfördelar som detta arbete fokuserat på. Fördelarna är automatiskt uppdaterad information när klienten är uppkopplad till internet samt möjlighet till synkronisering av innehåll som användaren själv väljer för tillgänglighet offline. För att testa hur dessa fördelar skulle kunna implementeras i en framtida klient har ett iterativt prototyparbete genomförts tillsammans med användartester för varje prototyp. Studiens slutresultat indikerar att en Offline Viewer har potential att vara väsentligt mer användbar i jämförelse med tidigare lösningar. En del nackdelar och konsekvenser kunde till viss del identifieras men i det stora hela visade undersökningen att fördelarna väger upp för nackdelarna.

Turnouts are an important part of railway infrastructure for two reasons: infrastructure andmaintenance. For the infrastructure they provide the flexibility to allow the formulation and branchingof railway network and for maintenance they consume a large part of maintenance budget and have aprominent place in maintenance planning policy and activities. This is because as a “mechanical object”,a turnout often experiences malfunctions. The problem becomes even more complicated, since a turnoutis composed of many different parts and each of them fails for very different reasons (e.g. switch bladesvs crossing part). This is reflected in the different needs for maintenance activities, as railways areforced to pour in excessive amounts of resources to carry out emergency repairs, or to carry outunnecessary scheduled maintenance works in turnouts, which do not need to be inspected or repaired.Therefore, it is difficult to plan and organize maintenance activities in turnouts in an efficient manner.This raises the question of whether malfunctions in turnouts can be predicted and used as informationfor the maintenance planning process in order to optimize it and develop it into a more reliablepreventive maintenance planning.The aim of this analysis is to attempt to model the probability of various malfunctions in turnouts asa function of their main geometric and operational characteristics by using logistic regression modelsand then input these results into the maintenance planning process in order to optimize it. First, it wasimportant to objectify the railway track system and the turnout components, both in terms of parts andinterrelationships. Furthermore, the process and basic elements of railway maintenance planning weredefined, as well as arguments that motivate a turn towards preventive maintenance planningmethodologies. This was done through a comprehensive literature study.The basis of this research was case studies, which described the relationship between geometricaland operational characteristics of turnouts and their wear, as well as risk-based modelling methods inrailway maintenance planning. To create the analysis model, data from turnouts in eastern regionprovided by the Swedish Transport Administration were used, both from the point of view of describingthe underlying causes of turnout malfunctions and to formulate an object-oriented database suitable forusing in logistic regression models. The goal was a logit model that calculated the malfunctionprobability of a turnout, which could be used directly into a maintenance planning framework, whichranked maintenance activities in turnouts.The results obtained showed that although the model suffers from low correlation, differentrelationships between input variables and different functional errors were established. Furthermore, thepotential of these analytical models and modeling structures was shown to be able to developpreventive, predictive railway maintenance plans, but further analysis of the data structure is required,especially regarding data quality. Finally, further possible research areas are presented. / Spårväxlar är viktiga delar av järnvägens infrastruktur av två orsaker: infrastruktur och underhåll.För infrastrukturen ger de möjlighet till flexibla tillåter de formulering och grenning av järnvägsnät ochför underhållet konsumerar de en stor del av underhållsbudgeten och de har en framträdande plats iunderhållsplaneringspolitiken och aktiviteterna. Detta beror på att som ett ”maskinellt objekt”, harspårväxeln ofta fel. Problemet blir ännu mer komplicerat, eftersom en spårväxel består av många olikadelar och var och en av dem bryts ner av mycket olika skäl (t.ex. tunganordning vs korsningsdel). Dettaåterspeglas i olika behov av underhållsaktiviteter. Eftersom järnvägarna tvingas hålla alltför storamängder resurser för att utföra akuta reparationer eller för att utföra onödiga schemalagdaunderhållsarbeten i spårväxlar, som inte behöver inspekteras eller repareras. Därför är det svårt attplanera och organisera underhållsaktiviteter för spårväxlarna på ett effektivt sätt. Detta ställer fråganom funktionsfel i spårväxlar kan förutsägas och användas som information till  underhållsplaneringsprocessen för att optimera den och utveckla den till en pålitligare förebyggandeunderhållsplanering.Syftet med denna analys är att försöka modellera sannolikheten för olika funktionsfel i spårväxlarsom en funktion av deras huvudsakliga geometriska och operativa egenskaper med användning avlogistiska regressionsmodeller och sedan mata dessa resultat in i underhållsplaneringsprocessen för attoptimera den. För det första var det viktigt att objektifiera järnvägsspårsystemet ochspårväxlarkomponenterna, både vad gäller delar och inbördes förhållanden. Dessutom definieradesprocessen och grundelementen i järnvägsunderhållsplaneringen, samt att argument som motiverarförändring till förebyggande underhållsplaneringsmetoder. Detta gjordes genom en omfattandelitteraturstudie.Grunden i denna analys var fallstudier, som beskrev förhållandet mellan geometriska ochoperationella egenskaper hos spårväxlar och deras förslitning samt riskbaserade modelleringsmetoder ijärnvägsunderhållsplanering. För att skapa analysmodellen användes data från spårväxlar i östraregionen som tillhandahölls av Trafikverket, både ur synpunkten att beskriva de underliggandeorsakerna till spårväxlarsfel och för att formulera en objektorienterad databas lämplig för användning ilogistiska regressionsmodeller. Målet var en logitmodell som beräknade sannolikheten för fel i enspårväxel, som kunde användas direkt i en underhållsplaneringsram, som rangordnar lämpigaunderhållsaktiviteter i spårväxlar.Erhållna resultat visade att även om modellen lider av låg korrelation, konstaterades olika sambandmellan ingående variabler och olika funktionsfel. Vidare visades potentialen hos dessa analysmodelleroch modelleringsstrukturer för att kunna utveckla förebyggande, förutsägbarajärnvägsunderhållsplaner, men det krävs troligtvis ytterligare analys av datastrukturen, specielltangående datakvaliteten. Slutligen presenteras ytterligare möjliga forskningsområden.

When creating a map, the amount of data and which geographical information chosen to bepresented are decided based on the purpose of the map. Trafikverket is responsible for theNational Road Database that is a reference road network with a large amount of dataconnected to it. The database is built at a carriageway level where several links can be usedto represent a single road. In this thesis the database has been studied as well as thepossibilities to create an automatic workflow that creates a generalisation to road level. Someapplications and analyses that use this database are requesting input data of a higher level ofdetail. It is also found important from a cartographic point of view. Possibilities to create alinear referencing for the data between the different levels was studied as well, to make theupdates between the levels easier and not having the need to maintain two differentdatabases. It would make it possible to inherit attributes and the generic features connectedto the network.The first fully automated workflow for a generalisation of an entire map was developed in theNetherlands in 2014. Several other agencies in Sweden and Norway are currently working ongeneralisations as well and using different approaches. Statens Vegvesen, which is theNational Road Agency in Norway, has already implemented the different levels of detail intheir road database. Lantmäteriet currently has a project where their goal is to create a fullyautomated map to easily change to a larger scale.After studying the programs used in other generalisations and which programs Trafikverketnormally use, FME and ArcGIS were chosen to be used in this thesis. A small study area waschosen, and the proper data was collected from the National Road Database. The study wasconducted by a set of experiments and trying different parameter values in order to obtain asatisfactory result.Three different areas where studied, where the goal was to find a sequence of functions thatsuccessfully generalised all the areas. The areas were parallel roads, complex intersectionsand roundabouts. The result consists of a suggested workflow, but alterations hade to bemade manually since it was not possible to find a fully automated generalisation for the areachosen. Therefore, a set of functions and tools that could be developed were collected as wellin the end to make a more automated workflow possible.The result found in this thesis show that if the cartographic generalisations are more studiedand examined it should be possible to get a more automated workflow to create ageneralisation between the different level of detail. However, it might be difficult to get theworkflow fully automated due to the complexity of the intersections. / När en karta skapas baseras mängden data och vilken geografisk information som skaförmedlas beroende på syftet med kartan. Trafikverket ansvarar för den NationellaVägdatabasen som är ett referensvägnät med en stor mäng data kopplad till vägnätet.Referensvägnätet är byggt på en körbanenivå. I det här arbetet har databasen studerats ochvilka möjligheter som finns för att skapa en automatisk generalisering till vägnivå. Det finnsett behov att representera data på en annan detaljnivå för vissa applikationer och analysersom använder sig av vägdatabasen. Det är även viktigt utifrån ett kartografiskt synsätt.Möjligheterna att skapa en linjär referering mellan de olika detaljnivåerna har undersökts, föratt förenkla uppdateringar mellan nivåerna samt att inte behöva ajourhålla två olikadatabaser. Det skulle även göra det möjligt att attribut och företeelser kan ärvas mellan deolika nivåerna.Det fösta helt automatiserade arbetsflödet för en generalisering av en karta utformades 2014i Nederländerna. Flera andra myndigheter i Sverige och Norge arbetar just nu med den härtypen av generaliseringar och har använt sig av olika tillvägagångssätt. Statens Vegvesen,vilket är den statliga myndighet som ansvarar för vägar i Norge, har redan implementerat olikadetaljnivåer i deras vägdatabas. Lantmäteriet har ett projekt med målet att skapa en fulltautomatisk generalisering för olika skalor.Efter att ha studerat de olika program som vanligtvis används vid generaliseringar samt vilkaprogram som Trafikverket använder sig av så valdes FME och ArcGIS i det här arbetet. Ettmindre studieområde valdes ut och relevant data hämtades från den NationellaVägdatabasen. Studien bestod av olika experiment och tester av olika parametervärden föratt få ett acceptabelt resultat.Tre olika områden studerades, där målet var att hitta en följd operationer som skapade enlämplig generalisering för alla områden. De tre olika områdena var parallella vägar,trafikplatser och cirkulationsplatser. Resultatet består av förslag på ett arbetsflöde, men delarhar behövt göras manuellt då det inte var möjligt att hitta en helt automatiseradgeneralisering för det valda området. Förslag på olika funktioner och verktyg som kanutvecklas har sammanställts, för att kunna utvecklade ett mer automatiserat arbetssätt.Resultatet av det här arbetet visar att om kartografiska generaliseringar studeras och testasmer skulle det kunna vara möjligt att skapa ett mer automatiserat arbetssätt med syfte attmöjliggöra generaliseringar mellan olika detaljnivåer. Det kan däremot vara svårt att få dettahelt automatiserat på grund av de olika komplexa trafikplatserna.

Denna rapport behandlar skapandet av en webbapplikation för filtreraring och visualisering av data i Pythonramverket Dash. Rapporten ger en översikt av gruppens arbetsmetodik och projektets utveckling. Webbapplikationen utvecklades inom kursen TDDD96 Kandidatprojekt i programvaruutveckling av nio studenter som studerar civilingenjör Datateknik och civilingenjör Mjukvaruteknik. Detta uppdrag fick projektgruppen av företaget Ericsson. Projektets resultat blev en fungerade webbapplikation efterfrågad funktionalitet. Resultatet och arbetsmetodiken, bland annat testdriven utveckling, diskuteras i rapporten med fokus på hur utvecklingsprocessen förbättrades. Rapportens slutsatser är att ramverket Dash lämpar sig för webbutveckling i ett mindre projekt, särskilt för datavisualisering, och att produkten skapar värde för kunden.

Thermo-Calc software AB develops high quality thermodynamic and kinetic databases to predict and simulate accurately multi-component phase behaviour in complex systems. One problem with their Ni-based alloys and superalloy solutions database (TCNI8) is poor description of tungsten partitioning for multi-component nickel based alloys. This work investigates the thermodynamic description of some lower-order systems i.e., Ni-W, Al-Ni-W and Cr-Ni-W by performing key experiments on three binary Ni-W alloys, and two ternary alloys (Al-Ni-W and Cr-Ni-W). Experiments at four different temperatures were carried out in which alloys were homogenized, equilibrated, quenched and investigated to determine the equilibrium solid/liquid compositions. Experimental results are used to validate the thermodynamic descriptions of the liquid and the fcc phase. Unlike ternary Al-Ni-W and Cr-Ni-W, binary Ni-W reproduced the experimental information in a satisfactory way. Ternary parameters for fcc are changed to fit the experimental results of this work. The findings of this work highlight that ternary parameters for the fcc of Al-Ni-W and Cr-Ni-W systems significantly effect the tungsten partitioning values in higher order systems. / Thermo-Calc Software AB utvecklar termodynamiska och kinetiska databaser av hög kvalitet för att korrekt kunna förutsäga och simulera jämvikter och fasomvandlingar i komplexa flerkomponentsystem. Ett problem med deras databas för Ni-baslegeringar och superlegeringar (TCNI8) är att beskrivning av volframpartitionering stämmer dåligt för nickelbaslegeringar. I detta arbete undersöktes den termodynamiska beskrivningen av vissa lägre system, dvs Ni-W, Al-Ni-W och Cr-Ni-W genom att utföra nyckelförsök på tre binära Ni-W-legeringar och två ternära legeringar (Al-Ni-W och Cr-Ni-W). Experimentvid fyra temperaturer utfördes i vilka legeringarna homogeniserades,jämviktsbehandlades, släcktes och undersöktes för att bestämma sammansättning för jämvikt fast fas/smälta. De erhållna experimentella resultaten användes för att validera den termodynamiska beskrivningen av smältan och fcc-fasen. Till skillnad från ternära Al-Ni-W ochCr-Ni-W, reproducerade den experimentella informationen den binära Ni-W-beskrivningen tillfredsställande. Ternära parametrar för fcc justerades efter de experimentella resultaten från detta arbete. Resultaten visar att de ternära parametrarna för fcc i Al-Ni-W och Cr-Ni-W systemen signifikant påverkar volframs fördelning mellan fast fas och smälta i nickelbaslegeringar.

Unik objektmärkning är ett ord som uppstått i samband med projekteringen av Nya Karolinska Solna (NKS) och var det första projektet i Sverige där unika objektmärkningar var ett krav vid projekteringen. Syftet med rapporten är att undersöka vad en unik objektmärkning är och vad den genererar för information till förvaltaren. Vidare är syftet att undersöka vad en unik objektmärkning bidrar med under förvaltningen och mer specifikt vad den bidrar med i förvaltningen av NKS.För att undersöka detta hölls intervjuer med respondenter som var med och objektmärkte 2500 ritningar av Nya Karolinska Solna (NKS). För att undersöka effekten av de unika objektmärkningarna i förvaltningsskedet intervjuades en respondent från Coor som förvaltar NKS i dagsläget. Utöver intervjuer utfördes en omfattande litteraturstudie om hur arbetet med märkning av ritningar går till.Objektmärkningen av NKS resulterade i 600 000 stycken unika objektmärkningar varav 150 000 stycken av dessa förvaltas av fastighetsbolaget Coor idag. Informationen om objekten överlämnades i form av en databas som har gjort det möjligt för Coor att koppla informationen till underhållssystemet Maximo och plattformen Forge Viewer.Unika objektmärkningar definierades som en märksträng som särskiljer varje objekt från varandra i ett projekt. Märksträngen innehåller information om exempelvis rumsplacering, vilket system objektet tillhör och grupp och redovisas som koder i märksträngen. Under arbetets gång kunde det konstateras att den unika objektmärkningen resulterade i ett kvalitetssäkrat förvaltningsarbete på NKS. / Unique asset codes is a word that emerged in the development of Nya Karolinska Solna (NKS). The purpose of the thesis is to investigate what a unique asset code is and what kind of information it generates to the facility manager. Furthermore, the purpose is to investigate what a unique asset code contributes to during the facility management and, more specifically, what it contributes to the management of NKS. To investigate this, interviews were held with respondents who took part of the development of unique asset codes at New Karolinska Solna (NKS). In order to investigate the effect of the unique asset codes in the facility management phase, a respondent from Coor, the company which is responsible for the facility management at NKS, was interviewed. In addition to interviews, a comprehensive literature study was conducted on how regular asset codes are made. The NKS project resulted in 600,000 unique asset codes, of which 150,000 of these are managed by the facility management company Coor. The information about the assets was transmitted in the form of a database that enabled Coor to link the information to the Maximo facility management software and the Forge Viewer platform. Unique asset codes were defined as a tag string that distinguishes each asset from each other in a project. The tag string contains information about, for example, placement, which system it belongs to and group. The information is reported as codes in the tag string. During the course of the work it was noted that the unique asset codes resulted in quality assured facility management work at NKS.

Inom revisionsbranschen tenderar arbetsbelastningen att vara extra hög, framför allt under de två första kvartalen vilket bidrar till hög stress och långa arbetsdagar. I dagens samhälle spelar den teknologiska utvecklingen en stor roll. Det historiska perspektivet visar att teknisk utveckling ur ett företagsekonomiskt perspektiv är en avgörande faktor för att bedriva en väl fungerande verksamhet. I början av 2000-talet introducerades blockchain, främst i samband med kryptovalutor. Tekniken väckte ett intresse hos de stora revisions- och redovisningsbyråerna som såg vilka implikationer detta skulle kunna ha på branscherna. I studien ämnar vi att identifiera tidskrävande arbetsuppgifter en revisor stöter på i sitt praktiska arbete för att sedan undersöka om dessa kan effektiviseras med hjälp av blockchain. Undersökningen har utförts genom intervjuer med revisorer av olika befattningar och erfarenheter på byråer av olika storlekar. Semistrukturerade frågor har använts för att erhålla uttömmande redogörelser kring revisorns praktiska arbete. Studien bidrar med kunskap om tidskrävande arbetsuppgifter och om blockchain har potentialen att effektivisera dessa. Med utgångspunkt i revisorns praktiska arbete har tidskrävande arbetsuppgifter och potentiella effektiviseringsåtgärder identifierats. Sedan gjordes kopplingar till blockchain. I undersökningen framgår det att vissa blockchainapplikationer har potentialen att effektivisera tidskrävande arbetsuppgifter medan andra inte besitter den potentialen / In the audit industry, workloads tend to be particularly high, especially during the first two quarters, leading to elevated levels of stress and long working hours. In today's society, technological advancements play a crucial role, and historical perspectives demonstrate that technological development from a business administration perspective is a critical factor in conducting well-functioning operations. In the early 2000s, blockchain was introduced, primarily in connection with cryptocurrencies. The technology sparked interest among major audit and accounting firms, which recognized the potential implications it could have on the industries. The purpose of this study is to identify time-consuming tasks encountered by auditors in their practical work and investigate whether these tasks can be streamlined using blockchain technology. The study was conducted through interviews with auditors of various positions and experiences in firms of varied sizes. Semi-structured questions were employed to obtain comprehensive insights into the auditors' practical work. The study contributes knowledge about time-consuming tasks and the potential of blockchain to streamline these tasks. Based on the auditors' practical work, time-consuming tasks and potential streamlining measures were identified. Subsequently, connections were made to technological features of blockchain. The findings of the study indicate that certain blockchain features have the potential to streamline time-consuming tasks, while other features do not possess such potential.

Finding the source of events in a network is a critical problem in network security, and this process is called network attribution. This thesis develops a system to attribute alerts from the cyber range of the Ethical Hacking Course at KTH to students. The cyber range is an essential component of the Ethical Hacking course. It provides a platform for students to practice their hacking knowledge and skills while recording their actions for research or course purposes. To use the alerts generated by the cyber range to study student behavior, it is necessary to find which student triggered the alert. In this thesis, the system uses a method based on a graph database to attribute alerts to students. The system designed in this thesis use the log data recorded by the cyber range to create nodes and relationships and use the data related to the traffic between hosts to attribute the traffic. After the attribution is complete, the system uses the attributed student traffic to reconstruct the path from the student to the host that captured the alert. If the path from the student to the host is successfully constructed, the attribution of the alert is considered successful. In the end, the system was able to attribute 94% of the student traffic. Using the student traffic that is successfully attributed, the system can attribute 79.75% of the bad-samba alerts to students and build the path from the student to the host. The system designed in this thesis is helpful for understanding and managing the students’ hacking behavior in the cyber range of the Ethical Hacking course. / Att hitta källan till händelser i ett nätverk är ett kritiskt problem inom nätverkssäkerhet och denna process kallas för nätverksattribuering. Denna avhandling utvecklar ett system för att attribuera varningar från cyberrummet i kursen Etisk Hacking på KTH till studenter. Cyberrummet är en viktig komponent i Etisk Hacking-kursen och det ger en plattform för studenter att öva på sina hackningskunskaper och färdigheter samtidigt som deras handlingar spelas in för forsknings- eller kursändamål. För att använda de varningar som genereras av cyberrummet för att studera studenters beteende är det nödvändigt att hitta vilken student som utlöste varningen. I denna avhandling använder systemet en metod baserad på en grafisk databas för att attribuera varningar till studenter. Vi använder loggdata som registreras av cyberrummet för att skapa noder och relationer och använder data relaterade till trafiken mellan värdar för att attribuera trafiken. Efter att attribueringen är klar använder systemet den attribuerade studenttrafiken för att återkonstruera vägen från studenten till värdet som fångade varningen. Om vägen från studenten till värdet framgångsrikt konstrueras anses attribueringen av varningen vara lyckad. I slutändan kunde systemet attribuera 94% av studenttrafiken. Genom att använda den studenttrafik som framgångsrikt attribueras kan systemet attribuera 79,75% av de dåliga-samba varningarna till studenter och bygga vägen från studenten till värdet. Systemet som designats i denna avhandling är till hjälp för att förstå och hantera studenters hackningsbeteende i cyberrummet i kursen Etisk Hacking.