<p>Fenomenet skadlig kod är ett problem som blir allt större i vårt moderna samhälle. Detta beror på att användandet av datorer och andra enheter som använder sig av operativsystem ökar hela tiden, samtidigt som skaparna av den skadliga koden i allt högre utsträckning kan slå</p><p>mynt av den. Det är de ekonomiska drivkrafterna som för utvecklingen av den skadliga koden framåt och utsätter användare av datorer och andra enheter som använder sig av operativsystem för säkerhetsrisker.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den skadliga kodens värld kan tänkas se ut ur ett antal olika synvinklar år 2013, dvs. fem år framåt i tiden efter att denna uppsats färdigställts. De viktigaste synvinklarna är de tänkbara skillnader som finns mellan dagens och framtidens skadliga kod samt de tänkbara trender och nyheter som förväntas dyka upp.</p><p>Dessa prognoser grundar sig på intervjuer av fyra i Sverige boende experter samt på litteratur.</p><p>De viktigaste slutsatserna som dras i denna uppsats är:</p><p>- Skadlig kod kommer att utgöra ett mycket större hot i framtiden än idag</p><p>- Skadlig kod kommer att bli mycket mer förekommande</p><p>- Kostnaden av dess skadeverkningar kommer att öka</p><p>- Ekonomisk vinning blir en ännu starkare drivkraft för skapandet av skadlig kod</p><p>- Skadlig kod kommer drabba andra enheter än datorer i högre utsträckning än idag</p><p>- Trojaner och Rootkits utgör framtidens största hot</p><p>- Den skadliga koden kommer att fortsätta att ligga steget före antivirustillverkarna</p>

Fenomenet skadlig kod är ett problem som blir allt större i vårt moderna samhälle. Detta beror på att användandet av datorer och andra enheter som använder sig av operativsystem ökar hela tiden, samtidigt som skaparna av den skadliga koden i allt högre utsträckning kan slå mynt av den. Det är de ekonomiska drivkrafterna som för utvecklingen av den skadliga koden framåt och utsätter användare av datorer och andra enheter som använder sig av operativsystem för säkerhetsrisker. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den skadliga kodens värld kan tänkas se ut ur ett antal olika synvinklar år 2013, dvs. fem år framåt i tiden efter att denna uppsats färdigställts. De viktigaste synvinklarna är de tänkbara skillnader som finns mellan dagens och framtidens skadliga kod samt de tänkbara trender och nyheter som förväntas dyka upp. Dessa prognoser grundar sig på intervjuer av fyra i Sverige boende experter samt på litteratur. De viktigaste slutsatserna som dras i denna uppsats är: - Skadlig kod kommer att utgöra ett mycket större hot i framtiden än idag - Skadlig kod kommer att bli mycket mer förekommande - Kostnaden av dess skadeverkningar kommer att öka - Ekonomisk vinning blir en ännu starkare drivkraft för skapandet av skadlig kod - Skadlig kod kommer drabba andra enheter än datorer i högre utsträckning än idag - Trojaner och Rootkits utgör framtidens största hot - Den skadliga koden kommer att fortsätta att ligga steget före antivirustillverkarna

For Siemens Industrial Turbomachinery to meet its business objectives a modular authentication concept has to be implemented. Such a mechanism must be cost- effective while providing a well-balanced level of security, easy maintenance and be as user-friendly as possible. Authenticating users securely involves the combination of two fields, theory of authentication mechanisms in information systems and human computer interaction. To construct a strong user authentication system the correlations of these fields has to be understood and provide guidance in the design. Strong user authentication mechanisms enforce the use of two-factor authentication or more. The combinations implemented rely on knowledge, possession and sometimes logical-location. A user authentication system has been implemented using leading industrial products as building blocks glued together with security analysis, programming and usability research. The thesis is divided into two parts, the first part giving the theoretical background of cryptography, authentication theory and protocols needed for the understanding of the second part, providing security analysis, blueprints, and detailed discussions on the implemented system. Conclusions have been drawn regarding the implemented system and its context as well as from strict theoretical reasoning regarding the authentication field in general. Conclusions include: · The unsuitability of remote authentication using biometrics · The critical importance of client security in remote authentication · The importance of a modular structure for the security of complex network-based systems

Examensarbetet går igenom vanliga säkerhetsrisker med publika API:er och ger information om IIS, Apache, Nginx, OAuth 2.0 och några av deras säkerhetsmoduler som kan implementeras. IIS och Apache har inbyggda hanteringsprocesser för att motverka ”Distributed-Denial-of-Service” (DDoS) attacker som jämförs med varandra utifrån analys av en befintlig rapport som testar två olika DDoS attacktyper. Säkerhetslösningarnas autentiseringsmoduler bryts ner i olika verifieringsprocesser, där det framkommer att verifieringsprocesserna har en gemensam svaghet mot ”Man-in-The-Middle” (MitM) attacker. Rapporten går in djupare hur man kan skydda sig mot MitM attacker med bra krypteringsprotokoll, ”Transport Layer Security” (TLS), samt undersöker den nyaste versionen TLS 1.3 / The thesis examines common security risks with public APIs and provides information about IIS, Apache, Nginx and OAuth 2.0 and some of the security modules they provide that can be implemented. IIS and Apache have builtin modules for handling Distributed-Denial-of-Service (DDoS) attacks that are compared against eachother through analyzing a existing report that tests two different DDoS attack types. The security solutions authentication modules are broken down into different types of verification processes, where it comes forth that the processes share a common security risk against Man-in-the-Middle (MitM) attacks. The report goes through how you can protect against MitM attacks with secure encryption protocols, Transport Layer Security (TLS), and analyzes the newest version TLS 1.3.

Molnbaserade affärssystem blir allt mer populära och fördelarna är många. Däremot är den mest återkommande utmaningen datasäkerheten eftersom företag lämnar över kontrollen av datalagring till molnleverantören. Det krävs därmed förtroende och trygghet mellan molnleverantören och företagen. Otrygghet kring datalagring och säkerhet är en av huvudanledningarna till att företag betvivlar att investera i molnbaserade affärssystem. Syftet med studien var därmed att identifiera betydelsefulla aspekter som frambringar trygghet för SME-företag med datalagring i molnbaserade affärssystem och besvara studiens frågeställning:“Vilka aspekter är betydelsefulla för att SME-företag ska känna trygghet med datalagring i molnbaserade affärssystem?”. En kvalitativ ansats har tillämpats i studien för att besvara forskningsfrågan. Genom semistrukturerade intervjuer undersöktes området på djupet och vid analys av resultatet framkom betydelsefulla teman som låg till grund för studiens diskussion och slutsats. Trygghetsaspekterna som identifierades var följande: logghantering, tvåfaktorsautentisering, segmentering, krypterad data, backuper, datalagring inom EU, avtal och standarder, etablerad molnleverantör och transparent molnleverantör. Studiens slutsatser kan vara till stöd för molnleverantörer och SME-företag om vilka aspekter som är betydelsefulla för att skapa ökad upplevd trygghet med extern datalagring. Det kan då generera i en tryggare och mer förtroendegivande relation mellan båda parter när SME-företag överlämnar ansvaret över data till molnleverantören. / Cloud-based enterprise resource planning system (ERP-system) is becoming increasingly popular and the benefits are many. The most recurrent challenge is data security because the enterprises left the control of data storage to the cloud supplier. For that reason, trust and safety are required between the cloud supplier and the enterprise. Data storage and security are one of the main reasons why enterprises are hesitant to invest in cloud-based ERP-systems. The purpose of the research was thus to identify significant aspects that create safety for SMEenterprises with data storage in cloud-based ERP-systems and answer the research question:“Which aspects are significant for SME-enterprises to feel safe with data storage in cloudbased ERP-systems?”. A qualitative approach has been applied to answer the research question. Semi-structured interviews have been used to investigate the area in depth. With analysis of the results, significant themes emerged which underlies this paper discussion and conclusion chapters. The safety aspects that was identified were the following: log management, two-factor authentication, segmentation, encrypted data, backups, data storage within the EU, agreements and standards, established cloud supplier and transparent cloud supplier. The conclusions of the research can support cloud suppliers and SME-enterprises about which aspects that are significant to create a perceived security with external data storage. It can generate in a more secure and trusting relationship between both parties when SME-enterprises hand over responsibility for data to the cloud supplier.

With the digitization of healthcare, there has been an increase in self-tracking technologies for health. One group of self-tracking technologies is FMTs, fertility- and menstruation technologies. By gathering information on users’ menstruation and fertility, these technologies have access to intimate and sensitive data that requires secure protection. Previous research has criticized FMTs for lacking in data security and several risks with this data being shared have been identified. Risks of lacking data security include discrimination against the user in the workplace, and being targeted by cyber-criminals. This thesis explores how users perceive trust and data privacy in fertility- and menstruation technologies by conducting a user study. Participants (n=18) were interviewed in pairs about their experiences of FMTs, data privacy, and trust. Based on the interview findings, seven design guidelines were created to enhance user trust and ensure data privacy. Additionally, an Android application was developed as a high-fidelity prototype to visualize and discuss the guidelines. The research contributes to the field by identifying design aspects that can be used by creators of FMTs to improve their privacy practices and generate trust among their users. / Med digitalisering har det skett en ökning av självspårande teknologier inom hälsa. En typ av självspårande teknologier är FMT:er, fertilitet- och menstruationsteknologier. Genom att samla information om användares menstruation och fertilitet har de här teknologierna tillgång till intim och känslig data som kräver ordentligt skydd. Risker med bristande datasäkerhet inkluderar att användaren diskrimineras på sin arbetsplats, blir offer för cyberbrottslingar, och blir kontrollerad av en familjemedlem eller partner. Tidigare forskning har kritiserat FMT:er för bristande datasäkerhet och har identifierat flera risker med detta. Den här uppsatsen utforskar hur användare uppfattar tillit och datasäkerhet till fertilitet- och menstruationsteknologier genom en användarstudie. Deltagare (n=18) intervjuades parvis om deras erfarenhet av FMT:er, datasäkerhet och tillit. Utifrån intervjuresultaten har sju riktlinjer för design av FMT:er för ökad tillit och datasäkerhet tagits fram. Dessutom utvecklades en Android applikation som prototyp för att visualisera riktlinjerna. Denna uppsats bidrar till forskningsområdet genom att identifiera designaspekter som kan användas av FMT utvecklare för att förbättra deras sekretesspraxis och påverka deras användares tillit till deras produkt.

Safe whistleblowing within companies could give a more transparent and open society, and keeping the whistleblower safe is key, this has led to a new EU Whistleblowing Directive requiring each organization with more than 249 employees to provide an internal channel for whistleblowing before 17 July 2022. A whistleblowing service within an entity should provide secure communication for the organization and its employees. One way to make whistleblowing more accessible is by providing a service for verbal reporting, for example by recording and sending voice messages. However, ensuring that the speaker is secure and can feel anonymous can be difficult since speech varies between individuals - different accents, pitch, or the speed of the voice are examples of factors that a speaker can be identified by. Common ways of voice anonymization, that you hear on the news for example, can often be backtracked or in other ways be deanonymized such that the speaker’s identity is revealed, especially for people who know the speaker. Today we have many developing technologies, such as machine learning, which could be used to greatly improve anonymity or deanonymization. However, greater anonymity is often costly with regard to the intelligibility and sometimes the naturalness of the voice content. Therefore, we studied and evaluated a number of anonymization methods with respect to anonymity, intelligibility, and overall user-friendliness. The aim of this was to map what anonymization methods are suitable for whistleblowing and implement proof of concepts of such an anonymizer. The results show differences between anonymization methods and that some perform better than others, but in different ways. Different methods should be selected depending on the perceived threat. We designed working proof of concepts that can be used in a whistleblowing service and present when respective solutions could be used. Our work shows ways for securer whistleblowing and will be a basis for future work and implementation for the host company Nebulr. / Säker visselblåsning inom företag skulle kunna ge ett mer transparent och öppet samhälle, och att hålla visselblåsaren säker är fundamentalt viktigt, varpå ett nytt EU-direktiv för visselblåsning har formats. Detta direktiv kräver att varje verksamhet med fler än 249 anställda tillhandahåller en intern kanal för visselblåsning före den 17 juli 2022. En tjänst för visselblåsning inom en verksamhet bör tillhandahålla trygg kommunikation för organisationen och dess anställda. Ett sätt att göra visselblåsning mer tillgängligt är genom att tillhandahålla en tjänst för muntligt rapportering, till exempel genom att spela in och skicka röstmeddelanden. Att se till att talaren kan känna sig anonym och trygg kan dock vara svårt eftersom tal skiljer sig mellan individer – olika dialekter, tonhöjd eller tempo är exempel på faktorer som man kan identifieras genom. Vanliga sätt att anonymisera rösten, som man till exempel hör på nyheterna, kan ofta spåras tillbaka eller på andra sätt deanonymiseras så att identiteten avslöjas, särskilt för personer som känner talaren. Idag har vi många teknologier som fortfarande utvecklas och förbättras i det växande området information och kommunikationsteknik, exempelvis maskininlärning, som kan användas för att förbättra anonymiteten. Men mer anonymitet kommer ofta på bekostnad av förståeligheten och ibland röstens naturlighet. Därför studerade och utvärderade vi olika anonymiseringsmetoder utifrån anonymitet, förståelighet och användarvänlighet överlag. Syftet med detta var att kartlägga vilka anonymiseringsmetoder som är lämpliga för visselblåsning och implementera proof of concepts av anonymiserare. Vårt resultat visar på skillnader mellan olika anonymiseringsmetoder och att vissa metoder presterar bättre än andra, men på olika sätt. Olika metoder bör användas beroende på den upplevda hotbilden och vad man eftersträvar. Vi skapade proof-of-concepts för de metoder vi undersökt och beskriver när och för vilka situationer som respektive metod skulle kunna användas. Vårt arbete visar hur man kan uppnå säkrare visselblåsning och kommer att ligga till grund för framtida utveckling och implementering för företaget Nebulr.

The researcher takes a user-centric empirical approach to estimate different consumer group participant views on the personalization technology adoption within the skincare industry. In addition, the study aims to highlight the main identified opportunities and concerns that users associate with the personalized technology solutions within the industry, such as skincare and product quizzes, in-depth questionnaires, smart skin analysis tools, and others. The empirical study sample consists of 17 subjects who represent three different generation groups (Generations X, Y, and Z). For data analysis purposes, the author has performed content and discourse analysis, sentiment assessment, and word cloud visualizations using the Python word cloud library. The conducted sentiment analysis shows that the Gen X group’s users overall have a negative attitude towards personalization technology adoption for the skincare (average sentiment: 0.294) in comparison to Gen Y and Gen Z consumers whose sentiment analysis results showed neutral and positive tendencies. The content analysis showed that Gen Y and Gen Z consumers are more concerned about the data governance and its associated risks than Gen X consumers for whom the results and skin health-related improvements were indicated as having higher importance. According to the gathered data, the majority of Gen Y and Gen Z consumer group participants see personalization technology as the future of the skincare industry; nevertheless, Gen X consumers believe that personalization within the skincare will not be attached to one brand and will be more focussed on addressing specific skin conditions and concerns as well as will be more evidence-based. / Forskaren använder sig av en användarcentrerad empirisk metod för att uppskatta olika konsumentgruppers åsikter om hur tekniken för att ge personliga hudvårdsråd används inom hudvårdsbranschen. Dessutom syftar studien till att belysa de viktigaste identifierade möjligheterna och farhågorna som användarna förknippar med dessa tekniska lösningar inom branschen, såsom hudvårds- och produkttester, djupgående frågeformulär, smarta hudanalysverktyg och andra. Den empiriska studiens urval består av 17 personer som representerar tre olika generationsgrupper (generationerna X, Y och Z). Författaren har för analysen av datan genomfört en innehålls- och diskursanalys, en känsloutvärdering samt en ordmolnsanalys med hjälp av Pythons ordmolnsbibliotek. Den genomförda känslighetsanalysen visar att användare i gruppen Gen X överlag har en negativ inställning till att införa teknik för att erhålla personliga hudvårdsråd (genomsnittlig känsla: 0,294) i jämförelse med konsumenter i generationerna Y och Z, vars känslighetsanalysresultat visade neutrala och positiva tendenser. Innehållsanalysen visade att Gen Y- och Gen Z-konsumenterna är mer oroade över datastyrningen och de därmed förknippade riskerna än Gen X-konsumenterna, för vilka resultaten och förbättringarna av hudhälsan angavs ha större betydelse. Resultaten av studien visar att en majoritet av Gen Y- och Gen Z-konsumentgruppens deltagare ser att utvecklandet och användandet av teknik för att ge personliga hudvårdsråd är framtiden för hudvårdsbranschen. Gen Xkonsumenterna tror dock att tekniken för personliga hudvårdsråd inte kommer att vara knuten till ett märke och att den kommer att vara mer inriktad på att hantera specifika hudtillstånd och problem samt vara mer evidensbaserad.

We live in a world where we increasingly depend on information technology, as much of our work and education occurs online, often from home. An average user has an increasing amount of accounts for all kinds of online services, making authentication more and more important. As people authenticate several times a day, it is important that everyone is able to use online services and authenticate themselves, including minorities such as individuals with neurodevelopmental disorders. This thesis explores the challenges people with neurodevelopmental disorders have with authentication as well as authentication methods that can help them. This was achieved by doing a systematic literature review on collected bibliography with the help of thematic analysis. 18 studies were analyzed and helped us answer the research questions and give us an overview of the research field. The analysis showed that text-based authentication was a big issue for individuals with neurodevelopmental disorders, where passwords were often highlighted as the culprit. Alternative authentication methods were identified but showed us that there was no easy fix to the issue at hand, and that more had to be done to make authentication more accessible. / Vi lever i en värld där vi är alltmer beroende av informationsteknologi, eftersom mycket av vårt arbete och utbildning nu istället sker online, ofta även hemifrån. En genomsnittlig användare har ett ökande antal konton för alla sorters onlinetjänster, vilket gör autentisering allt viktigare. Då människor autentiserar flera gånger om dagen är det viktigt att alla kan använda onlinetjänster och auntentisera sig, inklusive minoriteter som individer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Detta examensarbete utforskar de utmaningar som personer medneuropsykiatriska funktionsnedsättningar har med autentisering samt autentiseringsmetoder som kan hjälpa dem. Detta uppnåddes genom att göra en systematisk litteraturöversikt med insamlad bibliografi med hjälp av tematisk analys. 18 studier analyserades och hjälpte oss att svara på forskningsfrågorna samt ge oss en överblick över forskningsfältet. Analysen visade att textbaserad autentisering var ett stort problem för individer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, där lösenord ofta lyfts fram som boven. Alternativa autentiseringsmetoder som identifierades visade oss att det inte fanns någon enkel lösning på problemet och att mer behöver göras för att göra autentisering tillgänglig för alla.

Blockchain-based cryptocurrencies is a fairly new concept with a worldwide spread, and there is a massive amount of currencies. Several of them involve so-called currency mining, a feature of Proof-of-Work based blockchains. One problem with currency mining is that it can be performed when visiting websites in the user's browser, exploiting the user's resources and consuming energy. This has spawned a wide variety of crypto mining detection algorithms in the research. A particular issue that can make detection difficult is if the code of the miner has been obfuscated. Because of the limited research on detecting obfuscated miners, this thesis selects a state-of-the-art detection algorithm and uses it to analyze crypto miners obfuscated with various obfuscation techniques. A dataset of Wasm binaries is constructed by filtering out miners with the help of the detection algorithm. The result indicates that multiple obfuscation techniques, all trivial to implement with basic find-and-replacement, are highly effective at hindering the miner detector. Some techniques lower the detection rate by 100% on the dataset. The effectiveness seems to depend primarily on how many lines are modified in the program, and secondly on what modifications exactly are performed. Also, the obfuscated samples do not take a longer time to analyze, on the contrary, the mean execution time of the detection algorithm becomes primarily shorter. The conclusion is that more research must be done in constructing detection algorithms robust towards code obfuscation, and that the detection rate of today's algorithms might be misleading if there is a large amount of obfuscated miners on the web. / Blockkedjebaserade kryptovalutor är ett relativt nytt koncept som spridit sig globalt, och det finns en uppsjö med kryptovalutor. Flera av dem involverar mining (”valutagrävning”), en företeelse hos Proof-of-work-baserade blockkedjor. Ett problem med mining är att det kan genomföras när en användare besöker webbsidor i webbläsaren, och därmed utnyttja användarens resurser och förbruka onödig energi. Detta har lett till forskning på flera olika typer av detektorer för mining. Ett särskilt problem som kan försvåra detektering är om miner-koden har obfuskerats. På grund av den begränsade forskningen på att detektera obfuskerade miner-program väljs i detta examensarbete en state-of-the-art-algoritm för detektering, och denna används för att analysera miner-program obfuskerade med olika obfuskeringstekniker. Ett dataset av Wasm-binärer konstrueras genom att filtrera ut miner-program med hjälp av detekteringsalgoritmen. Resultatet indikerar att flera obfuskeringstekniker, samtliga triviala att implementera med grundläggande hitta-och-ersätt-operationer, är mycket effektiva för att hindra detektorn. Vissa tekniker minskar detekteringsgraden med 100% på det dataset som används. Effektiviteten verkar primärt bero på hur många rader som är modifierade i programmet, och sekundärt på exakt vad för slags modifikation som genomförs. Dessutom tar de obfuskerade programmen inte längre tid att analysera, i själva verket är genomsnittstiden för detekteringsalgoritmen i huvudsak kortare jämfört med de ej obfuskerade. Slutsatsen är att mer forskning måste genomföras för att konstruera detekteringsalgoritmer som är robusta mot kodobfuskering, och detekteringsgraden hos dagens detekteringsalgoritmer kan vara vilseledande om det finns en stor mängd obfuskerade miner-program på webben.