<p>Denna magisteruppsats skrevs på uppdrag av planerings- och informationschefen vid USÖ. Uppsatsen handlar om Strategiarbetet 2010 som var en verksamhets-planeringsprocess som genomfördes på Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) med start från oktober 2006, till juni 2007, då verksamhetsplanen fastställdes. Utifrån medarbetarenkäten 2006 som visade att USÖ behövde förbättra delaktighet, ledarskap och målkvalitet inom organisationen, beslutade USÖs sjukhusledning att strategiarbetet 2010 skulle göras med bred förankring och delaktighet i organisationen. Strategiarbetets syfte var att få en väl förankrad verksamhetsplan genom hela organisationen.</p><p>Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka hur klinik- och avdelningschefer upplevt Strategiarbetet 2010 med avseende på perspektiven delaktighet, ledarskap och målkvalitet. Vidare syftar uppsatsen till att utifrån undersökningens resultat ge förslag till förbättringar inför kommande strategiarbeten.</p><p>Genom en deskriptiv kartläggning av strategiarbetet, två enkätundersökningar och fem intervjuer framkom det att delaktighet är att vara aktivt medverkande i något och för att en person ska välja att bli delaktig i organisationens mål krävs att ledningen skapar förutsättningar för delaktighet. Majoriteten av såväl klinikchefer som avdelningschefer har känt sig delaktiga i strategiarbetet, även om klinikcheferna över lag har känt sig mer delaktiga än avdelningscheferna. Båda chefsgrupperna anser att de har fått komma till tals och att deras åsikter har tagits på allvar. Cheferna anser även att de förstår målen som utformades, tror att USÖ har möjlighet att nå dem och önskar att organisationen ska nå dessa mål. I viss mån kan man påstå att strategiarbetets arbetsformer bidragit till att skapa en förutsättning för att klinikcheferna har utvecklat ett mer kommunikativt ledarskap efter strategiarbetet på USÖ. Vidare framkom det att majoriteten av klinikcheferna och avdelningscheferna anser att deras deltagande i strategiarbetet bidragit till en ökad förankring för USÖs mål hos dem. Utifrån resultatet av uppsatsens undersökning gavs det även förslag på förbättringar inför framtida strategiarbeten. Några av de förslag som gavs var att göra en ordentlig omvärlds- och invärldsanalys samt att marknadsföra strategiarbetet tydligt genom hela organisationen.</p>

<p>Syftet i föreliggande studie är att undersöka en grupp barns uppfattningar av delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av öppna intervjuer. Den information som intervjusvaren gav bearbetades enligt den fenomenografiska ansatsen. 13 intervjuer genomfördes med barn i åldern 7-11 år på ett fritidshem.</p><p>Resultatet visar att barnen har en tydlig uppfattning av vad de har delaktighet i och inflytande över i fritidshemmets verksamhet. Barnen beskriver den fria leken, stormötet och social samvaro som tillfällen där de har möjlighet att bestämma. De områden som de uppfattar att de inte har inflytande över men som de skulle vilja kunna bestämma mer över är verksamhetens innehåll, verksamhetens form och verksamhetens regler. När det gäller huruvida barnen uppfattar att det är vissa barn som bestämmer mer än andra inom fritidshemmets verksamhet så visar barnens svar dels på uppfattningen att alla barn bestämmer och dels på att vissa barn bestämmer mer.</p>

<p>Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om rektorers syn på ett elevråds försättningar och funktion i skolan. Utifrån syftet vill vi undersöka rektorers syn på elevinflytande och elevråd samt möjligheter och hinder för realisering. Vi vill även undersöka rektorers syn på lärares roll samt sin egen roll i arbetet med elevinflytande. I studien använder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod av semi-strukturerad karaktär. Intervjuer med fyra rektorer, utgjorde underlag för studien. Studiens resultat visar att rektorerna har en positiv syn på elevinflytande och anser att elevråd innehar en viktig funktion i skolan. De hinder som rektorerna upplever finns är bland annat långsamma processer, eleverna själva och tiden. Möjligheterna anger de vara motivation för lärande, övning i demokrati samt goda relationer. Lärare är en förutsättning i arbetet med elevinflytande och även om rektorerna bär huvudansvaret, betonas samarbete i skolan för att aktivt elevinflytande ska gynnas och realiseras.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>På den förskola som jag arbetar och som också har varit min VFU-plats under min utbildning har det förekommit många diskussioner kring hur vi arbetar med demokrati, delaktighet och inflytande i förskolan. Förskolan vilar på demokratins grund, som innebär att vi inom förskolan bland annat ska ta till vara barnens tankar och idéer samt uppmuntra barnets förmåga till inflytande i vardagen. Tidigare forskning har visat på svårigheter kring arbetet med barns inflytande och delaktighet i förskolan. Med anledning av detta fann jag det intressant att undersöka de yngre barnens reella inflytande på några förskolor. Mitt arbete bygger på en enkätundersökning om några pedagogers syn på begreppen demokrati, delaktighet och inflytande samt vilka faktorer som kan påverka eller begränsar deras arbete med begreppen. Resultatet av min undersökning visar att tiden, förhållningssätt och barngruppens sammansättning är viktiga faktorer som oftast påverkar pedagogerna i deras arbete med barns inflytande, delaktighet och demokrati.</p><p><strong> </strong></p><p> </p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Inom hälso- och sjukvården finns två viktiga budskap för en god och säker vård, det ena är att vård och behandling ska ske i samverkan mellan vårdare och patient och det andra är att sjuksköterskan ska utforma individuella vårdplaner. Studier visar att individuella vårdplaner i hälso- och sjukvård i princip är obefintliga och att sjuksköterskor istället utformar standardvårdplaner. <strong>Problem: </strong>Risken att arbeta med standardvårdplaner är att patienternas delaktighet i vården förbises eftersom standardvårdplaner utformas i förväg genom förväntade omvårdnadsproblem, till skillnad från individuella vårdplaner som utarbetas i samverkan med patienten. <strong>Syfte: </strong>Examensarbetets syfte var att beskriva på vilket vis patientens delaktighet framkom i omvårdnadsjournalen vid användning av standardvårdplaner, vid vård av patienter med instabil kranskärlssjukdom. <strong>Metod: </strong>En kvalitativ, beskrivande forskningsmetod användes för att undersöka sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation av tretton omvårdnadsjournaler. Text som innehöll någon form av dokumenterad delaktighet i sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation analyserades utifrån manifest innehållsanalys som till slut även analyserades genom latent innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>I omvårdnadsjournalerna, vid användning av standardvårdplaner framkommer patienternas delaktighet genom kategorier sjukdomsberättelsen, kroppsfunktion, självuppfattade problem, utanförskap och självbestämmande. Kategorierna visade mönster som urskilde tema passivt och aktivt deltagande där det passiva deltagandet i omvårdnadsjournalerna framträdde som starkast.</p>

No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda påhur fem elever och dess undervisande pedagoger har upplevt de extrastöd someleverna har fått i de tidiga årskurserna i ämnet matematik. Upplever elevernaatt dessa insatser har hjälpt dem i deras fortsatta matematikutveckling. Omeleven fortfarande är i behov av särskilt stöd samt om utformningen av stödinsatsernahar förändrats. För att ta reda på detta har jag genomfört kvalitativa semistruktureradeintervjuer av såväl pedagoger som elever. I likhet med flera forskare är det avstor vikt att rätt sorts stöd sätts in i de tidiga skolåren, samt att de låtereleverna vara delaktiga i de åtgärder som görs. Eleverna i denna studie kännerinte att de har fått varit delaktiga i de beslut som har fattats kring derasmatematikutveckling.

Introduktion: Sveriges befolkning blir allt äldre och med stigande ålder uppkommer ofta komplexa hälsoproblem. Kortare vårdtider ställer krav på en väl genomförd vårdplanering, så att patientens behov kan tillgodoses efter utskrivning. För att göra patienten delaktig i sin vårdplanering krävs kunskap, kommunikation, värdighet samt att de äldre interagerar med personal. Dessa begrepp härstammade från en definition av delaktighet och låg till grund för studiens teoretiska referensram. Syfte: Studiens syfte var att undersöka de äldres uppfattning av sin delaktighet vid samordnad vårdplanering. Metod: Studien ingick i projektet ”Äldre och samordnad vårdplanering” och hade en kvalitativ design med deduktiv ansats. Intervjuer genomfördes med 20 personer som var 80 år eller äldre. Materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier, Kunskaper om sin förändrade livssituation, Kunskaper för att återfå hälsa och Interagera med personal. Resultatet visade att det var viktigt för de äldre att de fick interagera med personalen, genom att både få berätta om sin situation och få förklaringar om sitt hälsotillstånd. Detta främjade de äldres uppfattning om delaktighet i sin vårdplan och målet att förbli så självständiga som möjligt efter utskrivning. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån studiens huvudkategorier och vad som fick de äldre att känna sig delaktiga respektive icke delaktiga i sin vårdplaneringsprocess. Forskarna kom även fram till att definitionen om delaktighet bör utvidgas för att bättre stämma in på äldre och deras åldersprocess.

Introduktion: Personer med stroke behöver få bättre tillgång till en jämlik och personcentrerad rehabilitering i kommunerna. Ett förbättringsarbete initierades i Luleå kommun för att förbättra rehabiliteringen för personer med stroke. Ett förbättringsteam med arbetsterapeuter och fysioterapeuter från olika verksamheter tillsattes tillsammans med enhetschef tillika förbättringsledare.   Syfte med förbättringsarbetet var att förbättra rehabiliteringen så att strokepatienter inom ordinärt boende erbjuds och påbörjar rehabiliteringsperioder med personcentrerade rehabiliteringsmål.   Syfte med studien var att beskriva stödjande och hindrande faktorer för att starta förbättring av en jämlik och personcentrerad strokerehabilitering.   Metod: Förbättringsarbetet utvärderades kvantitativt med mätningar per vecka av processmått för rehabplaner och personcentrerade mål. Fallstudien genomfördes med induktiv ansats med fokusgrupper. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Förbättringsarbetet resulterade i en ICF-baserad rehabplan och ett nytt instrument, Canadian Occupational Perfomance Measure (COPM), som stöd för personcentrerat arbetssätt. Studiens analys visade sammanlagt 13 faktorer.  Stödjande var erfarenhetsutbyte, förändringsvilja, ledning och samverkan, lärande, strukturerat arbetssätt och tid medan hindrande var att komma igång, kommunikation, målformulering, samarbete och dialog, resurser, tillräcklig kompetens och uppdrag.     Slutsats: Fortsatt testning behövs för att utvärdera om förändringsförslagen leder mot jämlik och personcentrerad strokerehabilitering.  De i studien identifierade stödjande faktorerna kan användas för att överbrygga hinder i starten av förbättringsarbetet.

Syftet med studien är att skildra yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation. Fokus är möjligheter och svårigheter förskollärarna beskriver med arbetsmetoden pedagogisk dokumentation i förhållande till yngre barns delaktighet och inflytande. Våra frågeställningar som studien utgår ifrån är, vilka uppfattningar har förskollärarna om yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? På vilka sätt beskriver förskollärarna de yngre barnens delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? Samt vilka svårigheter och möjlighetet beskriver förskollärarna i arbetet med de yngre barnens delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? Vi har använt oss av kvalitativ undersökning i studien. Genomförandet skedde genom att vi intervjuade fyra förskollärare som arbetar med pedagogisk dokumentation på förskolorna. Studiens resultat visade att pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som gör barnen delaktiga och ger dem inflytande. Förskollärarna använder sig av pedagogisk dokumentation för att synligöra innehållet i verksamheten. Förskollärarna vill att barnen är delaktiga och har inflytande på förskolan, i resultatet synliggjordes att barnen mestadels gjordes delaktiga genom bilder. Förskollärarna såg främst pedagogisk dokumentation som en möjlighet för barnen och för sig själva i sitt arbete. De nämnde tiden, etiken, att avgränsa sin dokumentation och att tolka barnen som en svårighet.