Att kommunicera är ett mänskligt grundbehov och en mänsklig rättighet. Att barn inte kan göra sig förstådda påverkar deras delaktighet och inflytande i förskolan. Denna studie tar därmed sin utgångspunkt i förskollärares sagda ord i samtal, och syftet med studien är därmed att undersöka hur förskollärare samtalar om förutsättningar för barns delaktighet och inflytande när den verbala kommunikationen är begränsad. Studien tar sin utgångspunkt i det socialkonstruktionistiska perspektivet med diskuspsykologi som analysverktyg. Studien är genomförd i Sverige och studiens empiri har samlats in via ljudinspelning av två fokusgrupper med fyra deltagare i den ena och tre i den andra. Resultatet visar vilka diskurser som framträder när förskollärare berättar och framställer delaktighet och inflytande när kommunikationen är begränsad. I det empiriska materialet som har analyserats synliggjordes diskurser om arbetssätt samt språket i förskolan, har för betydelse för delaktighet och inflytande när kommunikationen är begränsad. Vidare dras slutsatsen att kommunikation, delaktighet och inflytande är alla beroende av varandra.

Syftet med studien är att undersöka hur barn upplever sitt inflytande i förskolans verksamhet. Det här framkommer genom två frågeställningar som inriktar sig på vilka situationer och begränsningar det finns för barns inflytande i förskolan. Studien är kvalitativ och utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Datainsamlingen utförs med hjälp av par-intervju med 12 barn. Resultatet påvisade att barns inflytande påverkas av pedagogers förhållningsätt och verksamhetens rutiner.   Engelsk titel Children´s influence in preschool. A qualitative study on how children experiencing their influence in preschool.

Introduktion: Stroke är en sjukdom som kan komma plötsligt och innebära svåra förändringar i det vardagliga livet till följd av funktionsnedsättningar fysiskt, psykiskt och socialt. Inte sällan har det konsekvenser för hur det går att klara av att hantera vardagen och arbetslivet. Genom adekvata omvårdnadsinterventioner kan sjuksköterskan genom sitt kunnande förbättra utfallet för patienter som drabbats av stroke, avseende hälsa och livskvalité. Omvårdnadens primära målsättning är att för den enskilde individen skapa förutsättningar för att denne ska bibehålla autonomi, oberoende och hälsa samt delaktighet. Syfte: Att identifiera omvårdnadsinterventioners betydelse för strokedrabbade patienters autonomi och delaktighet. Metod: Litteraturstudie baserad på Polit och Beck’s (2012) niostegsmodell. Databaser som använts för sökning efter vetenskaplig forskning rörande syftet är CINAHL och PubMed. Antalet artiklar som svarade mot syftet var 14. Resultat: Genom granskning av 14 artiklar skapades två huvudteman Effekter på det dagliga livet och Patientundervisning förstärker egenvårdsförmågan. Båda huvudtemana är av betydelse för strokepatienternas återhämtning fysisk, psykiskt och socialt. Slutsats: Sjuksköterskan har en viktig roll i vården av strokedrabbade patienter, både i den akuta fasen och i eftervården. Oberoende och självkänsla hos strokedrabbade patienter är nedsatt i relation till att de har en försämrad autonomi och möjlighet till delaktighet. Genom olika omvårdnadsinterventioner ökar deras autonomi och möjlighet till delaktighet.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolepedagoger i samtal med varandraframställer dokumentationen som görs i verksamheten och barns delaktighet idokumentationsarbetet. Två fokusgruppsamtal genomfördes tillsammans med pedagoger fråntvå förskolor, där ljudupptagning användes för att samla in det empiriska materialet. Studienutgår från det socialkonstruktionistiska perspektivet och diskurspsykologi används för attanalysera kommunikationen. Detta med avsikt att få en djupgående analys kring vilkaförhållningssätt som verkar ligga till grund för pedagogernas resonemang i samtalen, och vaddessa kan innebära för barns delaktighet i dokumentationsarbetet. Resultatet visar att detgenomgående uttrycks varierande förhållningssätt till dokumentation och barns delaktighet iden. Beroende på pedagogernas barnsyn och hur de förhåller sig till dokumentation,konstrueras dokumentationsarbetet på olika sätt. Dokumentation som framställs som ettverktyg för att utveckla verksamheten, möjliggör barns delaktighet betydligt mer, än i de falldär dokumentation görs för att man måste. Tid och intresse uttrycks vara aspekter sompåverkar barns delaktighet i dokumentationsarbetet och pedagogerna uttrycker varierandeförhållningssätt och strategier för att hantera dessa aspekter Det framställs en smal syn på vadbarns delaktighet i dokumentationsarbetet innebär, där delaktigheten karaktäriseras av attvälja och samtala kring bilder. Delaktighet framställs även som något som är beroende av vilka förmågor barnet har.

This study examines how preschool teachers are working together with the children, and how much the children actually influence the work. In order to examine this, a qualitative study has been made, examining four preschool teachers thought and attitudes towards children's influence in some of the most important parts of their daily work. The study examines how preschool teachers are working with the children's influence in early childhood education. This is also the main purpose of the study. The questions made in the study to answer the main purpose are: What does the preschool teacher think of the term democracy in general? What do preschool teachers think about children's influence and how do they work practically with this in their daily work? How does the preschool curriculum define children's influence? To what extent does children's influence get limited in the daily work? The study has used previous research about children's influence in preschool andalso uses the preschool curriculum and the CRC. It shows that the participating preschool teachers working with children's influence within the various parts of preschool activities do so by taking advantage of the children's interests and opinions. At the same time, there may be situations where the children are not given as much influence. The study also shows that teachers assume the perspective of children and child perspective.

Syftet med studien är att genom en kvalitativ metod studera hur biståndshandläggare inom ramen för lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) använder sig av barnkonventionen och begreppet barnets bästa i utredningar som gäller stöd och insatser till barn. Studien svarar på två frågeställningar: Hur tillgodoses barns rätt till delaktighet i utredningar enligt LSS? och I vilken utsträckning tas hänsyn till barnets vilja? För att svara på dessa frågeställningar har vi studerat 20 LSS-utredningar som rör barn från en stor kommun i mellersta Sverige. Dessa utredningar har sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys utifrån studiens teoretiska utgångspunkt barndomssociologi, Harts delaktighetsstege samt Sundhalls delaktighetsbegrepp. I analysen har vi med hjälp av Sundhalls delaktighetsbegrepp objekt utan röst, objekt med röst, inkompetent subjekt samt kompetent subjekt kunnat se i vilken grad barn med funktionsnedsättningar tillåts vara delaktiga i LSS-utredningarna. Resultatet visar att barns delaktighet varierade i utredningarna. 10 av 20 barn har fått vara delaktiga och komma till tals i stor utsträckning medan en fjärdedel av barnen inte har fått komma till tals överhuvudtaget. Barns rätt till delaktighet tillgodoses av biståndshandläggarna genom att de har ett möte där barnen deltar. Detta innebär dock inte alltid att barnet getts möjlighet att vara faktiskt delaktig. I cirka två tredjedelar av de 20 utredningar vi studerat har hänsyn inte tagits till barnens vilja. Således anser vi, i enlighet med tidigare forskning, att det finns ett fortsatt behov av att arbeta med dessa frågor för att barns rätt till delaktighet ska anses vara tillgodosett.

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

Abstract How do pupils with intellectual disabilities experience participation and involvement in school work? It was a question I had in mind when I was formulating the thesis statement. I wanted to catch pupils’ experiences and analyze them from the sociology of childhood. Do pupils want more involvement and what obstacles and opportunities do pupils find to exert participation and involvement? The study is based on six interviews conducted with pupils enrolled in the compulsory school for pupils with intellectual disabilities. The pupils were aged between 12 to16. The informants were three girls and three boys, and represented three schools in two municipalities. The interviews were sound recorded and soon after the interviews were completed, they were transcribed. In the analysis I used the sociology of childhood (James &amp; Prout, 1997) with a participatory model (Elvstrand, 2009) as an analytical tool. The results show that pupils’ experiences of participation and involvement can be interpreted as limited. The pupils report that they rarely are informed about the teaching content, methods and how to present their knowledge. They describe that they mostly have experience of participation and being involved in how to work with school work. The pupils report lack of time, teaching materials, group size, teachers and the relationship to classmates as barriers to participation. As for the pupils’ views on how opportunities should be provided for increased participation and involvement, they describe the teacher as a central factor. The pupils want more involvement, but show some uncertainty in their own ability to exert it. A conclusion to be drawn from the result of the study is the teacher’s important role in creating conditions for pupils’ participation and involvement. Teachers should be more explicit when informing pupils about school work, invite them for discussions and listen to them. Another conclusion is that the pupils who are integrated in ordinary school exert more participation and involvement than pupils whose entire school day is in special-schools. The result of this study may help teachers and other staff working with special education to gain a better understanding of how pupils with learning disabilities experience participation and involvement. This can hopefully contribute to the fact that special education and pupils´ learning are improved. / Sammanfattning Vilken syn har elever i grundsärskolan på delaktighet och inflytande? Det var en fråga som fanns i bakgrunden vid formuleringen av studiens syfte. Jag ville fånga elevernas erfarenheter av delaktighet och inflytande i skolarbetet och analysera dem utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv. Önskar eleverna mer inflytande och vilka hinder och möjligheter anser eleverna finns för att utöva delaktighet och inflytande? Studien bygger på sex intervjuer gjorda med elever inskrivna i grundsärskolans årskurs 6 till 9. Informanterna var tre flickor och tre pojkar och representerade tre skolor i två kommuner. Vid intervjuerna gjordes ljudupptagning, som snart efter intervjutillfället transkriberades. I analysarbetet använde jag mig av ett barndomssociologiskt perspektiv (James &amp; Prout, 1997) med en delaktighetsmodell (Elvstrand, 2009) i fokus. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av delaktighet och inflytande kan tolkas som begränsat. Eleverna berättar att de sällan blir informerade om undervisningens innehåll, metoder och hur de ska redovisa sina kunskaper. De har främst erfarenhet av delaktighet och inflytande i hur de ska arbeta. Eleverna beskriver tidsbrist, läromedel, gruppstorlek, lärarna och relationen till klasskamrater som hinder för delaktighet. Vad gäller elevernas syn på hur möjligheter ska ges för ökad delaktighet och inflytande beskrivs läraren som en central faktor. Eleverna önskar mer inflytande, men visar en viss osäkerhet till sin egen förmåga att utöva det. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat är lärarens viktiga roll för att skapa förutsättningar för elevers delaktighet och inflytande. Lärare behöver bli tydligare på att informera om skolarbetet, bjuda in elever till diskussioner och lyssna till dem. En annan slutsats är att de elever som integreras i grundskolan utövar mer delaktighet och inflytande, än elever vars hela skoldag är i grundsärskoleklassen. Resultatet av studien kan bidra till att speciallärare och övrig personal i grundsärskolan får en ökad förståelse kring hur elever med utvecklingsstörning ser på delaktighet och inflytande. Det kan leda till att verksamheter förbättras och att elevernas lärande gynnas.

No description available.