Måltiden på förskolan är ett intressant ämne eftersom det sker varje dag, dock nämns måltiden varken i läroplanen för förskolan eller under förskollärarutbildningen. I uppsatsen kommer mellanmålet vara i fokus. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka barns inflytande vid mellanmålet. Hur mycket får barnen egentligen vara delaktiga genom sina åsikter och tankar samt om detta leder detta till inflytande? I uppsatsen har kvalitativa studier med inriktning på observation används för att nå ett resultat. Två förskolor har observeras vid fyra olika tillfällen. Resultatet som framkom var följande att de äldre barnen ges mer inflytande än de yngre barnen då pedagogerna var väldigt snabba på att hjälpa de yngre medan de motiverade de äldre barnen att försöka själva. Slutsatsen av studien är att barnen ges inflytande via sin delaktighet vid mellanmålet på förskolan.

Bakgrund: I den nuvarande traditionella rapportering, som sker påsjuksköterskeexpeditionen, utesluts patient från att vara delaktig. Bedsiderapportering ärett tillvägagångsätt som erbjuder patienten att bli delaktig i sin vård.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter avbedsiderapportering inom slutenvården.Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa studiergenomfördes. En innehållsanalys utfördes på totalt åtta artiklar, där likheter ochskillnader påträffades.Resultat: Resultatet bestod av fyra kategorier: Att bli sedd som person, Att varadelaktig i sin vård, Integritet vid bedsiderapportering och Sociala relationer vidbedsiderapportering. Överlag kunde man se att patienters erfarenheter avbedsiderapportering var god inom dessa fyra kategorier. Patienter föredrog dennarapporteringsform eftersom de blev mer delaktiga jämfört med traditionell rapportering.Ett fåtal patienter ansåg att integriteten kunde äventyras vid bedsiderapportering ochvissa av informanterna föredrog en mer passiv roll där de inte blev delaktiga vid sinrapportering.Slutsats: Jämnfört med den traditionella rapporteringen ger bedsiderapporteringenpatienterna en ökad möjlighet att vara delaktiga i sin vård. För att säkert kunna övergåhelt till bedsiderapportering anser vi att fler studier måste genomföras utifrån patientensperspektiv, då det flesta idag är gjorda utifrån sjuksköterskans perspektiv. Vi ser ävenett behov av att genomföra forskning som berör bedsiderapportering ochspråkförbistringar då patienter med ett annat modersmål ökar inom vården.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Bakgrund: Stroke är den tredje största dödsorsaken i Sverige och det är omkring 30 000 svenskar som drabbas varje år. Patienter som drabbats av stroke är den sjukdomsgrupp som tar upp flest vårdplatser på sjukhus, då många av patienterna är i stort behov av omvårdnad och rehabilitering under en längre tid. Stroke kan ha stora konsekvenser på patientens livssituation men även påverka anhöriga. Den personcentrerade omvårdnaden kan hjälpa till med förbättring av hälsan, förbättra återhämtning av rörelsefunktioner och skapa kortare sjukhusvistelser. Personcentrad omvårdnad är en av sjuksköterskans kärnkompetenser och innebär i stora drag att sjuksköterskan inte ska se patienten som sin sjukdom utan se alla patienter som individer med unika behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att ge personcentrerad omvårdnad till patienter som drabbats av stroke. Metod: Studien är empirisk och har en kvalitativ design med intervjuer. Ett strategiskt urval med fem sjuksköterskor som arbetar med patienter som drabbats av stroke deltog i studien. De transkriberade intervjuerna analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskans upplevelse av att ge personcentrerad omvårdnad till patienter som drabbats av stroke omfattar flera centrala områden. Analysen ledde fram till tre kategorier och sex underkategorier. Kategorierna visade att det är viktigt att involvera patienterna, vara medveten om sjuksköterskans perspektiv och se till de organisatoriska förutsättningarna för personcentrerad omvårdnad. Slutsats: Sjuksköterskorna hade generellt en positiv inställning till personcentrerad omvårdnad och ansåg att det kunde förbättra kvaliteten av vården. De ansåg att vårdtiderna kunde förkortas och att arbetstiden kan användas effektivare med personcentrerad omvårdnad. Sjuksköterskorna upplevde att patientens delaktighet är en viktig del av vården och att patienter ska ha möjlighet att vara mer delaktiga i sin vård. Däremot var sjuksköterskorna skeptiska till om det var möjligt att införa personcentrerad omvårdnad så som vården ser ut idag.

Hur vi uppfattar och använder stadsrummet varierar från person till person. Utöver det finns grupper vilka kan uppfatta omgivningen helt annorlunda och samtidigt ha svårigheter att kommunicera sina upplevelser. I denna uppsats redovisas en undersökning om metoder för deltagande i stadsplaneringen för personer med neuropsykiska funktionsnedsättningar (NPF). Genom att studera regelverk, riktlinjer och program inom området, kombinerat med intervjuer och en överblick av metodologi för deltagande inom relaterbara områden undersöks befintliga metoder och deras potential. Resultatet tyder på att deltagande för personer med funktionshinder finns definierat i svensk lagstiftning, men att metoder för deltagande inte på ett fullgott sätt utvärderats för att möta den specifika gruppens behov. Dels finns inte tillräckligt riktade program eller riktlinjer för främjande av delaktighet i stadsplanering, dels inte heller kompetens eller resurser på lokal nivå för att kunna anpassa deltagandeprocesser vad gäller kommunikation och insamling av erfarenheter och synpunkter från gruppen. Inom strategisk planering verkar dock utrymme för utveckling finnas, där riktade insatser och fokusgrupper ses som alternativ för främjande av deltagande i planeringen av städer.

Varje år drabbas ungefär 30000 kvinnor av cancer i Sverige. Till år 2040 beräknas antalet kvinnor som drabbas, öka med 90 procent, en snabbt växande patientgrupp. Cytostatikabehandling är en ofta använd behandlingsmetod vid cancer. En vanlig biverkning till följd av behandlingen är håravfall. Kvinnans hår är nära kopplat till hennes identitet och är av social och kulturell innebörd. Att tappa håret är den biverkning som skrämmer kvinnor mest inför cancerbehandling. I rollen som sjuksköterska behöver vi förståelse för hur kvinnor upplever håravfall för att kunna ge god vård och stöd. Med det ökade antalet kvinnor som drabbas krävs beredskap. Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors upplevelse av att tappa sitt hår som följd av cytostatikabehandling. Studien är gjord med narrativ ansats genom analys av bloggar, skrivna av kvinnor som genomgår eller har genomgått cytostatikabehandling och tappat hår som följd av detta. Resultatet är tydligt; kvinnor upplever det som ett mycket hårt slag mot självkänsla och kroppsuppfattning. Håravfallet skapar starka känslor som ångest, sorg, utanförskap och tankar om döden. För att kunna möta dessa känslor behövs stöd i form av någon som lyssnar förutsättningslöst, utan att lägga egna tankar och värderingar i samtalet. Det är viktigt för kvinnor att själva kunna ta beslut och ha strategier för håravfallet. Detta upplevs positivt och ökar hennes känsla av kontroll över sjukdomen. Sjuksköterskans nyckelroll blir att stötta den drabbade kvinnan genom att lyssna och göra henne delaktig i vården för att kunna uppleva känslan av kontroll.

This paper aims to examine a profession´s experiences of participation in change and engagement in work. How do the employees experience their participation in organizational changes and if, and if so, how, they think it affects their engagement at work? Our questions we started from were these: -How does the employees experience that participation in a change affects their engagement at work? - Is this experience different from the employees who have not participated as much in a change? A qualitative study in the form of eight individual interviews have been conducted, half of employees who have been directly involved in the change-project and half by employees who have been indirectly involved in the change-project. This is to see if there were any difference in the experienced engagement, depending on whether they participated or not. The qualitative results indicated that the respondents felt that the engagement of the work was greater if they got the chance to participate. The results also revealed that the concepts are related to each other, they often go hand in hand, and often work in harmony with each other.

Vad vilja ungdomen? undersöker hur ungdomar ser på inflytande och delaktighet inom samhällsfrågor, om demokratiutredningens förslag följer detta synsätt samt försöker förklara varför det ser ut på detta sätt. Detta görs genom en enkätundersökning som besvarats av 140 ungdomar mellan 15-18 år. Ungdomarnas svar har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod där fyra framstående tema utkristalliserades. Dessa teman analyserades med hjälp av individualiseringsteorier som byggts upp av Roland Inglehart (1997) och Robert D. Putnam (1995, 2006). Dessa teorier utökas med hjälp av Robert A. Dahls (1996) teori angående demokrati. Undersökningen visar att ungdomar har en vilja att påverka sin omgivning och sitt samhälle. De gör detta på ett mindre kollektivistiskt sätt än tidigare generationer och det leder till att påverkansformerna tenderar att bli, att gilla och dela saker på sociala medier och att bojkotta vissa varor. Detta är en förlängning av den individualiseringstrend som varit stark i västvärlden under de senaste decennierna. Detta kan leda till att inflytelserika eliter får mer makt och tillåts få mer makt inom de former för representativ demokrati som arbetas efter i Sverige. Vi kan också se att vuxenvärlden har ett ansvar att låta ungdomar ta plats och utnyttja deras kompetens och vilja till förändring. Ungdomar vill påverka samhället, det gäller för vuxenvärlden att ta vara på denna energi. Resultaten verifierar det mesta av den tidigare forskningen på området gällande inflytande och påverkan, men de ger oss möjligheter att förstå ungdomars syn på demokratiutredningens förslag där det står klart att ungdomarna vill ha tydliga påverkansmöjligheter genom exempelvis ungdomsråd, folkmotioner och sänkt rösträttsålder.

Vårt utvecklingsinriktade arbete inspireras av aktionsforskning med syftet att genom en podcast få ta del av barns perspektiv på hur de upplever sin fria tid. Arbetet syftar också till att studera vad som sker när IKT införs i fritidshemmets verksamhet samt att låta barnen vara delaktiga genom processen. Tidigare forskning visar att digitala verktyg kan bidra till att utveckla barns berättelser. För oss har IKT varit centralt för att kunna ta del av barns tankar och upplevelser på ett sätt som tillåter barnen att komma till uttryck utifrån sitt eget perspektiv. Vi genomförde aktionen på två olika fritidshem vilket har gett oss en bredare bild av hur och vad barn väljer att samtala om, men också varför. Då vi själva har redigerat varje inspelat avsnitt har vi reflekterat och analyserat såväl barnens sätt att samtala som vårt eget. Vi har fått en större medvetenhet om hur ordval och tonfall påverkar en berättelse. Resultatet visar också att flertalet barn känner sig mer trygga inför att samtala i grupp efter att ha deltagit i podcasten. Den genomförande processen har fått oss att lyckas fånga barns tankar och samtidigt väckt nya frågor för att kunna utveckla användandet av podcast på fritidshem, i synnerhet då podcast i detta fall är ett relativt nytt tillvägagångssätt.