Detta examensarbete är en undersökning som jämför två förskolor i två länder, Sverige och Turkiet. Mitt intresse väcktes när jag utförde min verksamhetsförlagda tid i Turkiet. Hur en verksamhet styrs i Turkiet är väldigt annorlunda jämfört med hur de styrs i Sverige. Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers arbete på förskolorna med fokus på barns delaktighet och inflytande. Frågeställningarna som jag har besvarat är: Hur arbetar förskolepedagoger med barns delaktighet och inflytande i Turkiet respektive Sverige? Och Vilka skillnader och likheter finns mellan pedagogernas syn på förskolans uppdrag och barnsyn? Metod som används är kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet visar att det förekommer fler skillnader än likheter i pedagogernas arbete. Detta beror på skillnader i läroplaner och utbildningar, men även pedagogers syn på barn är annorlunda. Nyckelord: Barnsyn, Barns delaktighet och inflytande, Barnperspektiv, Barns perspektiv, Delaktighet,

Syftet med mitt examensarbete är att se och förstå hur begreppet elevinflytande i engelskundervisning på högstadiet uppfattas av lärare och elever.För att nå syftet har jag intervjuat fyra elever ur högstadiet och fyra lärare från två olika skolor om deras åsikter om elevers inflytande i engelskundervisningen. Genom studier av litteratur och styrdokument har jag sökt kunskap om vilka linjer styrdokumenten ger och vad som förväntas och hur forskningen ser på elevinflytande. Genom att använda dessa har jag haft möjlighet att analysera intervjuerna från många infallsvinklar.Resultaten av undersökningen visar att elevernas inflytande över undervisningen förekommer lite oftare i diskussion när en problematik finns på skolan och att elevers och lärares uppfattning om inflytande skiljer sig åt och att begreppet får olika innebörd. Resultaten visar att arbetet med inflytande måste tas på allvar och måste öka för att uppfylla styrdokumentens syften.

Titel: Delaktighet, aktivitet och bollkontakt under idrottslektioner med bollen som redskap.Författare: Sara Lönnqvist och Susanne ÅbergVi har undersökt hur bollen används som redskap i idrottsundervisningen utifrån begreppen delaktighet, aktivitet och bollkontakt. Syftet med vårt arbete var att undersöka hur pedagoger planerade och genomförde sin idrottsundervisning med bollen som redskap. Vi ville se om delaktighet, aktivitet och bollkontakt förekom på idrottslektionerna. Ytterligare ett syfte var att undersöka dessa begrepp ur ett genusperspektiv, för att se om det fanns skillnader mellan pojkars och flickors agerande under idrottslektioner. Våra frågeställningar var: 1. Hur genomför pedagoger sin idrottsundervisning med bollen som redskap? 2 a. Skiljer sig pojkars och flickors agerande åt under idrottslektioner där bollar ingår? b. Är alla elever delaktiga, aktiva och har bollkontakt under idrottslektionerna?3. Vad är pedagogers syfte och hur tänker de kring sin planering av idrottsundervisningen med bollen som redskap?Vi har genomfört vår undersökning med hjälp av observationer och intervjuer. Personerna som deltog i observationerna och intervjuerna var fem idrottslärare. Klasserna som vi observerade var år 3-4. Våra slutsatser är att idrottslärarnas upplägg av lektionerna är avgörande när det handlade om elevernas delaktighet, aktivitet och bollkontakt under idrottslektionerna. Lektionernas upplägg spelar också stor roll när det gäller flickors och pojkars agerande under lektionerna. De skillnader vi såg var främst att pojkarna tog för sig och vågade mer än flickorna som ofta höll sig i skymundan av pojkarna. Men vi vill poängtera att det även fanns flickor som tog för sig och pojkar som höll sig i skymundan av de andra eleverna.Nyckelord: Aktivitet, bollkontakt, delaktighet och idrottsundervisning.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation ute i verksamheten. Vad och varför dokumenterar pedagogerna? Vad ser pedagogerna för möjligheter respektive hinder med pedagogisk dokumentation som verktyg? och även hur barnen involveras i detta arbete. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer och enkätundersökningar. Svaren har sedan analyserats med hjälp av relevant litteratur. Vi fann att pedagogerna i vår undersökning tycker att pedagogisk dokumentation är ett bra verktyg för att utveckla och synliggöra verksamheten för barnen, föräldrarna, sig själva och andra utomstående.

Syftet med denna undersökning är att se hur barns inflytande och delaktighet kommer till uttryck i förskolans verksamhet. Det som undersöks är om barn får möjlighet att vara delaktiga i sin vardag och om barn får möjlighet till inflytande och hur det i så fall är kopplat till demokratiarbetet. Genom att höra både vuxnas och barns olika svar på frågan om barn ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan blir eventuella skillnader och likheter mellan dessa grupper synliggjorda. I detta arbete görs undersökningen ute på en förskola där två avdelningar deltar i mitt arbete. Denna studie är baserad på en kvalitativ forskningsmetod och tillvägagångssättet har varit semistrukturerade intervjuer. Både vuxna och barn blir intervjuade. Barn ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan. I dagens styrdokument betonas vikten av att inta barns perspektiv och bejaka barns rätt till inflytande och delaktighet där demokrati ska vara grunden. Inflytande, delaktighet och demokrati är begrepp som, i enlighet med styrdokumenten, skall ges en konkret innebörd i den vardagliga praktiken.Resultatet visar att delaktighet och inflytande kommer till uttryck på den förskola som jag har utfört min undersökning på, men att delaktighet är mer förekommande än inflytande. Barn får delta och påverka i små val i förskolans vardag, men inte bestämma.Min slutsats är att det behövs utbildningsinsatser som förklarar begreppen inflytande och delaktighet och som visar på hur man kan arbeta med dessa i praktiken. Även om inflytande och delaktighet kom till uttryck på den förskolan där jag utförde undersökningen på, tror jag att man behöver bli mer medveten om innebörden av arbetet med dessa begrepp.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers uppfattning om integrerade funktionshindrade barn i förskolan. Ytterligare ett syfte var att undersöka och beskriva hur pedagoger anser att samspelet kan utvecklas mellan det funktionshindrade barnet och barngruppen, respektive pedagoger. Med hjälp av kvalitativa intervjuer, med fyra pedagoger på två olika förskolor och en specialpedagog, ställde jag halvstrukturerade frågor kring följande områden: inkludering, samspel, en för barnet anpassad nivå, barnens behov och utveckling av inkluderingen. Resultatet visar att de funktionshindrade barnen har behov av grupptillhörighet och samspel med barn och vuxna. Hur inkluderingen och samspelet fungerar, är olika på förskolorna och påverkas av omständigheterna. Barnen har behov av lek och verksamheten på sin nivå. Det varierar hur mycket de får av det, i förskolans verksamhet. I resultatet framkom att en verksamhet, tillsammans med andra funktionshindrade barn, ger en verksamhet helt på barnens nivå. Det var för barnen ett värdefullt komplement, till förskoleverksamheten. Resultatet visar också att mindre grupper på förskolan, har en positiv inverkan. Det framkom också att pedagogers förhållningssätt har betydelse och att delaktighet och samarbete kring barnet, påverkar till ett positivt samspel och utveckling av inkluderingen. Rektorns, specialpedagogens och habiliteringens stöd är viktigt, speciellt i svåra situationer, visar resultatet.

Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka, analysera och beskriva hur barn upplever sin delaktighet och sitt inflytande på förskolan. Då begreppen har blivit allt mer betydelsefulla i förskolan och dess läroplan har vi valt att gå djupare in på hur barnen i verksamheterna upplever detta. Det finns en del studier på hur vuxna arbetar kring barns delaktighet och inflytande men inte lika många som handlar om barnens perspektiv. Därför har vi i vår studie valt att enbart utgå ifrån barnens upplevelser och tankar kring delaktighet och inflytande. De frågeställningar vi har använt oss av har varit: Hur upplever barn sin delaktighet och sitt inflytande? Och vad vill barn ha inflytande över och vara delaktiga i?För att få svar på dessa frågor har vi använt oss utav kvalitativa intervjuer med barn på tre olika förskolor.Resultatet visar att det är i leken som barn känner sig ha mest inflytande, där upplever de flesta att de på egen hand får bestämma saker som vem de vill leka med och vad de vill leka med, men många av barnen hade gärna velat få bestämma när de skall få leka. Delaktighet känner de också i leken då de får leka tillsammans med sina kompisar.

Syftet med den genomförda studien är att undersöka barns möjlighet till ett ökat inflytande i förskolan genom egen dokumentation. Den dokumentation som görs i dagens förskolor utförs oftast av pedagoger men i studien vänds denna upplevda bild och istället är det barnen som dokumenterar. Under en veckas tid fick barnen dokumentera sin vardag genom digitalkameror och detta blev sedan underlag för diskussioner tillsammans med barnen. Uppsatsen bygger på grundtanken om det kompetenta barnet. Studien bygger på följande frågeställningar: Kan barns dokumentation leda till en ökad möjlighet till inflytande för barn i förskolan, och i så fall hur? Hur kan barn ges möjlighet till inflytande i den pedagogiska dokumentationen i förskolan? Studien är en kvalitativ studie, med semistrukturerade intervjuer, bildanalys samt observationer i utvalda situationer. Resultatet av studien visar att det finns en vilja hos barnen att vara en del av den pedagogiska dokumentationen och att det finns en glädje i att visa det som de själva upplever som betydelsefullt. Genom att låta barnen använda sig av digitala kameror skapas en möjlighet för dem att vara en del av den dokumentation som görs. Under förutsättning att pedagogerna har en vilja att använda barnens fotografier som en del i grunden i den pedagogiska planeringen kan barnens möjligheter till inflytande öka i förskolan.

I denna studie får ni ta del av fyra pedagogers perspektiv på hinder och möjligheter för barns delaktighet och inflytande i förskolan. De teorier vi använt oss av är teorier som utgår från begreppet demokrati där inflytande och delaktighet inte går att bortse från. Vi valde att göra kvalitativa forskningsintervjuer för att kunna ta del av pedagogernas beskrivning av vilka hinder och möjligheter de upplever i sitt vardagliga arbete med barnen. Denna intervjuform valdes för att bättre kunna nå våra informanters erfarenheter och perspektiv. Genom våra teorier och tidigare forskning har vi kommit fram till ett resultat som visar att pedagoger upplever att det finns många faktorer i deras arbete med barnen som både hindrar och öppnar upp för möjligheter för barns inflytande. Dessa faktorer är bland annat rutinsituationer, den fysiska miljön och dess material samt det verbala- och ickeverbala språket. Arbetet kan försvåras av tidsbrist då pedagogerna känner att de inte räcker till för varje barn. De nämner även att det råder personalbrist, de uttrycker en stark önskan om fler pedagoger i förskolan. Denna personalbrist kan leda till stress hos pedagogerna.Nyckelord: delaktighet, demokrati, förskola, inflytande

Detta examensarbete är en undersökning som jämför två förskolor i två länder, Sverige och Turkiet. Mitt intresse väcktes när jag utförde min verksamhetsförlagda tid i Turkiet. Hur en verksamhet styrs i Turkiet är väldigt annorlunda jämfört med hur de styrs i Sverige. Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers arbete på förskolorna med fokus på barns delaktighet och inflytande. Frågeställningarna som jag har besvarat är: Hur arbetar förskolepedagoger med barns delaktighet och inflytande i Turkiet respektive Sverige? Och Vilka skillnader och likheter finns mellan pedagogernas syn på förskolans uppdrag och barnsyn? Metod som används är kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet visar att det förekommer fler skillnader än likheter i pedagogernas arbete. Detta beror på skillnader i läroplaner och utbildningar, men även pedagogers syn på barn är annorlunda. Nyckelord: Barnsyn, Barns delaktighet och inflytande, Barnperspektiv, Barns perspektiv, Delaktighet