SAMMANFATTNING I Sverige sker majoriteten av alla förlossningar på sjukhus och Sverige har ur ett internationellt perspektiv en säker förlossningsvård. Trots detta är omkring var femte kvinna förlossningsrädd. Att mäta förlossningsrädsla är komplext, då det inte finns någon enhetlig definition av begreppet. Förlossningsrädsla kan delas upp i lätt, måttlig, svår, intensiv och fobisk rädsla beroende på rädslans svårighetsgrad. Beroende på om kvinnan genomgått en förlossning eller inte delas rädslan upp i primär eller sekundär förlossningsrädsla. Det finns flertalet riskfaktorer för att drabbas av förlossningsrädsla, bland annat psykisk ohälsa samt brist på socialt stöd. Kvinnor med förlossningsrädsla ska erbjudas extra stöd under graviditeten och det är viktigt att de identifieras i ett tidigt skede för att få adekvat behandling. Förlossningsrädsla kan påverka både förlossningsförlopp och utfall av förlossningen men också påverka kvinnornas val av önskat förlossningssätt.  Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av förlossningsrädsla. Metoden som valdes till arbetet var en litteraturöversikt som baserades på 15 vetenskapliga artiklar.  Resultatet redovisas i fem huvudkategorier, barnafödande som okänt fenomen, påverkad självbild, rädsla, information och delaktighet och stöd. Kvinnorna upplevde rädsla för smärta, rädsla för komplikationer som kunde uppstå vid förlossningen och att de skulle förlora kontrollen. Olika sorters information kunde påverka rädslan både positivt och negativt. Det var viktigt för kvinnorna att vara delaktiga och det fanns en oro att inte få vara med i beslutsfattande om sin graviditet och förlossning. Kvinnorna beskrev att stöd från personal och partner kunde underlätta och minska rädslan, uteblev stödet kunde rädslan förvärras. Upplevelsen av barnafödandet som ett okänt fenomen bidrog till rädslan och rädslan kunde leda till en påverkad självbild.   Slutsatser som kan dras av litteraturöversikten är att förlossningsrädsla påverkar kvinnors liv till stor del, både hur de betraktar sin graviditet och förlossning, men också självbilden som barnafödande kvinnor. Stöd från personal och anhöriga kan hjälpa dem att hantera rädslan. Rätt stöd kan ha stor betydelse för upplevelsen av förlossningsrädslan.

Denna studie handlar om elevinflytande. Syftet med studien är att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar om elevinflytande och hur de skapar möjligheter för elever att utöva inflytande. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex olika lärare på tre olika skolor. Under analysprocessen framkom det att de flesta lärarna ansåg elevinflytande som en viktig del i deras uppdrag som lärare i fritidshem. Lärarna ansåg att arbetet med elevers inflytande främjar elevers utveckling, självkänsla, trivsel, glädje, meningsfulla kunskaper inför framtiden och ger dem självförtroende. Resultatet visar att lärarnas lyhördhet och kommunikation tillsammans med eleverna är viktigt för att kunna ta del av deras tankar och intressen. Hinder och begränsningar som lärarna för fram handlar om tidsbrist, stora elevgrupper och personalbrist. Den bristande tiden och de stora elevgrupperna gjorde att lärarna ofta kände sig otillräckliga hos eleverna.

Studiens syfte är att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar om elevinflytande och hur de uppmuntrar och skapar möjligheter för elever att utöva inflytande.  Studiens frågeställningar är följande: Vilka uppfattningar har lärare i fritidshem gällande betydelsen av elevinflytande? Hur arbetar lärare i fritidshem för att uppmuntra och skapa möjligheter för elever att utöva inflytande? En kvalitativ metod har använts för att besvara studiens syfte. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex verksamma lärare i fritidshem. Resultat och diskussion knyter an till relationell teori. Resultatet visar att lärarna finner elevers inflytande betydelsefullt då det bidrar positivt till elevernas tid på fritidshemmet, deras identitetsskapande och kunskapsutveckling. Betydelsen försummas dock i praktiken på grund av begränsad planeringstid och stora elevgrupper kombinerat med för få antal personal. Lärarna arbetar på flera olika sätt för att uppmuntra och skapa möjligheter för elever att utöva inflytande, det sker genom önskning- och förslagslådor, möten, samlingar och samtal. Olika arbetssätt är nödvändigt då eleverna har olika behov och förutsättningar. Lärarna uttrycker en medvetenhet i bemötandet av elevers orimliga önskningar och förslag, vilket är viktigt för att fortsatt uppmuntra eleverna att utöva inflytande på fritidshemmet.

Syftet med denna studie är att utifrån en fenomenologisk ansats undersöka och analysera hur fritidslärare ser på begreppet delaktighet och vilka metoder som används för att främja delaktighet. Fokus är på hur fritidslärarna beskriver delaktighet och vilka metoder de använder. Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer med fritidspedagoger från en skola. Frågorna som studien utgår ifrån är fritidspedagogernas uppfattningar kring metoder som främjar delaktighet och hur ramfaktorer påverkar detta. Fritidspedagoger valdes då endast två var utbildade fritidslärare. Analysen visar att fritids­pedagogerna arbetar ofta två och två vilket resulterar i att ord som ”vi” eller ”kollegan” framkommer frekvent. Det framkommer även att metoderna skiljer sig åt beroende på elevernas ålder. I inter­­vjuerna syns även svårig­heterna i att balansera mellan frihet hos eleverna och kraven ifrån läroplanen. Resultatet visar att elever ska få påverka verksamheten för att få delaktighet och att fritidsrådet är den metod som främst används. Hur eleverna kan påverka skiljer sig åt beroende på åldern men ofta sker det igenom önskemål ifrån eleverna. Ramfaktorer som lokaler och gruppstorlekar på eleverna har viss påverkan på valet av metoder men den ramfaktorn som har störts påverkan är tid. Sammanfattningsvis belyser resultatet att elevers delaktighet påverkas mest av bristen av tid.

Elevers rätt till delaktighet finns beskrivet i flera av skolans styrdokument. Lärares syn och tolkning av hur delaktighet och inkludering ska fungera i skolans dagliga arbete skiljer sig åt. Nilholm och Göransson (2014) menar att inkludering visserligen är att undvika särlösningar utanför klassrummet men att det då finns risk att helheten missas. Szönyi och Söderqvist Dunkers (2018) ser det som ett problem att det inte finns en gemensam definition vad som menas med delaktighet.                                                  I den här studien intervjuas tio lärare som undervisar i den anpassade grundskolan om deras syn på god undervisning, elevers delaktighet och inkludering. Syftet med studien är att ta reda på hur några lärare ser på delaktighet och hur de ser att eleverna är delaktiga. Denna studie har en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har sedan analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet och ekologiska systemteoretiska systemet. Några av de resultat som studien visat är att lärares syn på delaktighet skiljer sig åt och att synen på en skola för alla är olika. Flera av lärarna lyfter svårigheterna med att veta om eleverna är delaktiga då de saknar ett talat språk eller på annat sätt har svårt att kommunicera med varandra. Shier (2001) belyser vikten att eleverna hela tiden känner att de har personer runt sig som är lyhörda på vad de vill förmedla och ger förutsättning att kommunikation kan ske.

Denna studie har sin utgångspunkt i en undran över vilka uppfattningar förskollärare har kring bars delaktighet och inflytande kopplat till måltiden i förskolan. Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar kring barns delaktighet och inflytande, samt hur förskollärares styrning och vägledning påverkar barns delaktighet och inflytande under måltidssituationen i förskolan. Studien har utgått från en kvalitativ inriktning och vi har genomfört sex stycken enskilda semistrukturerade intervjuer med förskollärare på fem olika förskolor i mellersta Sverige. Resultatet visar på hur förskollärare uppfattar delaktighet och inflytande som ett begreppspar som sällan separeras från varandra. Måltiden, vars huvudsakliga syfte handlar om att få i sig mat, erbjuder både möjligheter och begränsningar för delaktighet och inflytande. Delaktighet erbjuds däremot i större utsträckning än inflytande och sker främst genom de samtal som pågår under måltiden. Måltiden ramas den in av regler och förväntningar som i hög grad sätts av pedagoger. Vidare har resultatet analyserats utifrån Johanssons (2005) resonemang om pedagogiska atmosfärer. Förskollärarnas olika strategier påvisar de olika atmosfärerna där den samspelande atmosfären präglas av acceptans, uppmuntran och närvaro. Den instabila atmosfären där skillnader i förskollärarnas uppfattningar kopplat till delaktighet och inflytande framträder, samt skillnader i vilka förväntningar som finns på barnen. Och slutligen den kontrollerande atmosfären där barns upplevelser och utforskande hindras av kontroll utifrån ett vuxenperspektiv. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Denna studie har som syfte att bidra med kunskap kring hur gymnasieungdomar upplever att det är att vara i behov av särskilt stöd, och hur deras delaktighet ser ut kring utformandet av detta stöd.Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, nuvarande eller tidigare gymnasieelever som är eller har varit i behov av särskilt stöd. Intervjuerna genomfördes med respondenter som gick eller hade gått på olika gymnasieskolor i landet. Utifrån intervjuerna och analysen av dessa växte det fram fyra olika teman. Dessa teman var; definitioner av stödinsatser, delaktighet i utformandet av särskilt stöd, organisatoriska möjligheter och hinder, samt vikten av det relationella.Studiens resultat visar att respondenterna upplever att det saknas ett gemensamt språk i gymnasieskolan mellan personal och elever kring särskilt stöd och vad det innebär. Resultaten visar även att känslan av delaktighet minskar när eleverna inte upplever att det finns en god relationell grund. Vidare framkom det att respondenterna upplever brist på samverkan mellan specialpedagoger och ämneslärare på gymnasieskolan.

Syftet för studien var att undersöka hur förskolepedagoger tänker och arbetar kring högläsning, samt om och när barnen görs delaktiga och får ha inflytande kring lässtunden. Med utgångspunkt i syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex stycken pedagoger på tre olika förskolor. Därefter har materialet från intervjuerna tolkats genom begreppen barns delaktighet och inflytande samt högläsning och språkutveckling. Utifrån det här visade studiens resultat att högläsning i stort sett förekommer dagligen, men att däremot pedagogernas syfte och arbetssätt skiljer sig åt. Vidare framgick det från intervjuernas resultat att barnens möjlighet till delaktighet och inflytande under högläsningsaktiviteter också var varierat, beroende på om lässtunden var planerad eller skedde spontant.

Hem och förskola är ett av läroplanens områden där avsevärda revideringar har införts. Dessa revideringar har medfört att diskussionerna kring föräldrasamverkan har satts igång i förskoleverksamhet. Därför har vi valt att vårt examensarbete skall handla om det här ämnet. Syftet med vår undersökning är att undersöka hur pedagoger och föräldrar resonerar kring samverkan i förskolan. Frågeställningar är:Hur resonerar pedagoger kring föräldrasamverkan samt vilka strategier använder de för att skapa förutsättningar för föräldrars delaktighet och inflytande?Hur ser föräldrar på sina möjligheter till inflytande i förskolans verksamhet? I denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Tre pedagoger och tre föräldrar har intervjuats. Pedagogerna anser att förskolan och hemmet kompletterar varandra. Undersökningen visar att pedagogerna använder sig av en rad strategier för att utveckla engagemang hos föräldrarna i verksamheten. Föräldrar ser olika på sina möjligheter till delaktighet i verksamheten. Dilemmat som visar sig i vår undersökning är motsägelsen mellan vad pedagogerna säger om föräldrasamverkan och mellan hur föräldrar upplever sina möjligheter till inflytande och delaktighet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det är ställt med det informella elevinflytandet i en av Sveriges storstadsregioners skolor. Med det informella inflytandet avses inflytande i planering och genomförande av undervisningen. Målet är att ta reda på om elever och lärare har en likartad syn på vad elevinflytande är och hur väl detta uppnås och tillämpas på skolan, samt se till hur implementeringen av Lgr11 har förändrat lärares sätt att arbeta med elevinflytande. Genom intervjuer med lärare och enkätundersökningar med elever framkommer att lärare och elever är upplever elevinflytandet och dess roll i skolan olika. Även lärarna emellan går meningarna isär, vilket främst beror på inställning till elevinflytande. Gemensamt för samtliga lärare är dock att införandet av Lgr11 och dess centrala innehåll har försvårat arbetet med elevinflytande. Eleverna upplever att de har väldigt lite att säga till om i sin vardag i skolan, något som i viss mån styrks av lärarintervjuerna då de poängterar att elevinflytandet främst finns vid praktiska beslut om arbetssätt och redovisningsform, inte i planeringsstadiet av undervisningen.