Syftet med detta examensarbete var att undersöka i vilken utsträckning föräldrar upplever delaktighet och samverkan i samband med sitt barns inskolning i förskolan. I förskolans uppdrag ingår att samverka med föräldrar i en anda av öppenhet, ömsesidighet och respekt. Pedagoger ska ge föräldrar möjlighet till delaktighet och inflytande, bland annat vid sitt barns inskolning (Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010). Forskning visar att ett bra föräldrasamarbete är avgörande för barnets trygghet under inskolningsperioden. Studien utgick från en kvalitativ hermeneutisk ansats där verktyget self report användes. Tjugofyra föräldrar svarade på en enkät bestående av åtta frågor. Inga bortfall förekom. Resultatet av studien visade att föräldrarna ville ha inflytande över sitt barns inskolning men var osäkra på hur de skulle uppnå det. Resultatet visade även att föräldrarna uppfattade det som viktigt att pedagogen har ett gott bemötande och visar lyhördhet. Vidare klargjordes att samarbetet kring det egna barnet var viktigt för föräldrarna. De ville kunna diskutera vad deras barn kan, vill och behöver och de förväntade sig att pedagogerna så långt som möjligt skulle tillgodose detta. Nyckelord:

Syftet med denna studie är att undersöka några lärares strategier, inom grundsärskolan inriktning träningsskola, för att göra eleverna delaktiga i kommunikationen som sker under en skoldag samt vilka arbetsmetoder de använder för att utveckla elevernas inflytande över sin skolsituation. Studiens tillvägagångssätt är att låta verksamma lärare berätta om deras arbetsmetoder och strategier för att utveckla elevernas delaktighet och inflytande under skoldagen. Resultatet från intervjuerna har analyserats med kommunikativt relationsinriktat perspektivet och utifrån Szönyi & Södergvist Dunkers delaktighetsmodell.  Resultatet i studien visar på att eleverna får få möjligheter till att kunna påverka sin skolsituation och vara delaktiga i skolfrågor som berör dem. Att lärarna saknar konkreta metoder och strategier för att utveckla möjligheten till delaktighet över sin skolsituation och att det för de flesta eleverna handlar om att påverka här och nu ihop med en vuxen. Lärarna uttrycker att de är osäkra i om eleverna inom grundsärskolans träningsskola klarar av att generalisera skolutvecklingsfrågor som kan beröra dem och att skolornas elevråd inte är anpassade utifrån elevernas möjlighet till tillgänglighet och samhandling. / The purpose of this study is to examine some teachers'strategies, within the compulsory school for students with intellectual learningdisabilites, to make the students involved in the communication that takesplace during the school day and what methods they use to develop the pupils'influence over their situation at school. The study's approach is to allow practicing teachers tell us about their methods and strategies to develop student participation and influence during the school day. The result of the interviews have been analyzed with the communicative relationship-oriented perspective and based Szönyi & Södergvist Dunkers participation model.The results of the study show that pupils have few opportunities to influencetheir situation at school and be involved in school issues that concern them.That teachers lack practical techniques and strategies to develop thepossibility of participation of their school situation and that for moststudents is about to affect the here and now, together with an adult. Theteachers say that they are unsure of whether students in undergraduate learningdisabilities training school capable of generalizing school improvement issuesthat may concern them and that the schools' student councils are not tailoredto their students the opportunity to access and collective action.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Detta arbete syftar till att ta reda på hur lärare i årskurs 1 på lågstadiet anser att de jobbar med bedömning i praktiken. Genom att utföra kvalitativa intervjuer av lärare i årskurs 1 tar jag reda på hur de anser att de bedömer elever under svenskundervisningens läs- och skrivinlärning. Resultatet blev blandat. För en lärare var den formativa bedömningen en del av det dagliga arbetet, medan det för en annan lärare inte alls fanns med i lärarens planering för den dagliga verksamheten. Jag kunde se att det i årskurs 1 fanns ett visst motstånd till att bedöma eleverna utifrån de strategier som ingår i den formativa bedömningen, då eleverna ansågs ”för små” för att ta till sig av alla delar som ingår i formativ bedömning.

Enligt läroplanen för förskolan har pedagoger på förskolan förutom ett omsorgsuppdrag att se till barns demokratiska fostran. Det är detta demokratiuppdrag som vi vill belysa med vårt examensarbete. Det har vi gjort genom att intervjua rektor, pedagog och barn på en och samma förskola.     Frågeställningarna har handlat om delaktighet, både hur delaktig man känner sig själv i organisationen samt tankar kring delaktighet i förskolan. Utifrån intervjuerna har vi analyserat svaren i förhållande till det deliberativa samtalet som utgör den demokratiska uppfattning som råder i läroplanen. Vi har också tittat på möjlighet och hinder för delaktighet.   Till viss del kunde vi upptäcka att de samtal som fördes mellan rektor - pedagog hade drag av det deliberativa samtalet. Vi kom också fram till att det fanns en enighet omkring vikten av delaktighet men att det inte alltid är så lätt att leva upp till.

No description available.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om interkulturell kommunikation på förskolan. Specifikt fokus riktas mot förskollärares kommunikation i förskolans tambur med vårdnadshavare som har bristfälliga kunskaper i svenska språket. Fyra förskollärare på två olika förskolor i södra delen av Sverige har medverkat i studien. I tamburen förekommer de spontana och informella samtalen som skapas av både vårdnadshavare och förskollärare. Resultatet visar att förskollärare anser att kommunikationen mellan hem och förskola har stor betydelse för barnets vistelse på förskolan. Bland annat ansågs kommunikationen ge möjlighet för vårdnadshavarna att påverka förskolans verksamhet. På samma sätt ansågs en utebliven kommunikation ge inga, eller få, möjligheter till att göra sin röst hörd. Den kommunikation som finns mellan förskollärare och vårdnadshavare är ofta kort med fokus på barnets omsorg istället för förskolans pedagogiska uppdrag. Studien visar att utebliven kommunikation upplevs påverka relationen mellan förskolläraren och vårdnadshavaren negativt då framförallt nödvändig information om barnet missas. Studien visar också vilka olika förutsättningar förskolan har  att kommunicera med hemmet. Förskollärarna i studien tar gärna hjälp av någon annan person, som exempelvis en släkting, tolk eller personal med goda språkkunskaper i kommunikationen med vårdnadshavare med bristfälliga kunskaper i svenska språket. Möjligheten att kunna kommunicera med vårdnadshavaren är en kostnadsfråga och därför en lösning som inte används fullt ut på förskolan.

Denna studie har gjorts för att se hur en delaktighetsmodell i kommunal verksamhet fungerar i praktiken och om huvudsyftet, att ge personer med funktionsnedsättning ett ökat inflytande och en större delaktighet uppnås i realiteten. Detta då modellens utförande är tänkt att fungera utifrån ett nerifrån och upp perspektiv där personer med funktionsnedsättning själva ska ha möjlighet till inflytande och att få känna sig delaktiga i sin vardag.  Forskning som finns om delaktighetsmodellen är begränsad men forskarna är eniga om att det finns en problematik kring bemötande och kommunikation gentemot de funktionsnedsatta och att detta kräver utbildning hos personal och vägledare. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Deltagarna i studien är chefer, personal och vägledare från kommunal verksamhet i Västra Götalands region och de arbetar med personer med funktionsnedsättning. De teorier vi använt oss av är Habermas kommunikationsteori och Foucaults maktteori. Frågeställningar som respondenterna fick reflektera över, var bland annat deras syn på vad delaktighet hos personer med funktionsnedsättning är för dem och om de upplever någon förändring i sitt bemötande. Vi har även haft ett intresse i att ta reda på om det är personerna med funktionsnedsättning själva som får bestämma vilka ämnen som anses relevanta att vara delaktiga i och om besluten de fattar verkligen träder i kraft. Förhållningssättet vi utgått ifrån har varit kritiskt med fokus på dialog, makt och dold makt. Vad som har framkommit i resultatet är att modellen har bidragit till ett förändrat arbetssätt hos personal. Makten har omfördelats mellan personal och brukare. Alla intervjupersoner tror på modellen men har farhågor över att modellen kommer att stanna upp och endast bidra med en tillfällig delaktighet, något som vi problematiserar i diskussionen. / This study has been made to see how a participatory model of municipal activities works in practice and whether the main purpose, to give users greater influence and a greater participation  is achieved in reality.  This  is  because the  model's  design  as  a  bottom -up perspective, where users themselves should have the opportunity to influence and to feel involved in their everyday lives. Even though the research about the participation model is limited the scientists agree that there is a problem about the behavior and communication to the clients, this will require training of staff and counselors. We have used a qualitative method of semi-structured interviews based on a phenomenological perspective. Study participants are managers, staff and counselors from local government activities in the Västra Götaland region, and they work with clients who have disabilities. The theories we have used is Habermas's communication theory and Foucault's power theory. Questions that respondents did reflect on included their views on the participation of the clients and if they experienced any change in the approach towards clients. We also had an interest in finding out whether it is the users themselves who should determine what themes they considered relevant to be involved in and if the decisions they make actually give effect. The approach we have assumed has been critical and of focus on dialogue, power and hidden power. What has emerged in the results is that the model has contributed to a changed approach of the staff. The power has been shifted between staff and clients. As we have problematized the discussion, all interviewees believe in the model but fear that the model will not be continued and only be a temporary activity.

Polycythemia Vera är en livslång blodsjukdom som innebär en överproduktion av blodceller. Vid noggrannhet i behandlingen har sjukdomen god prognos. Att leva med långvarig sjukdom innebär en långvarig och regelbunden kontakt med sjukvården. Det är viktigt att möjliggöra delaktighet för dessa patienter då detta skulle kunna medföra att egenvårdsförmågan ökar och beroendet av sjukvården minskar. För att främja långvarigt sjukas delaktighet har e-hälsotjänsten PODS-Patient Online Decision System tagit fram. PODS är utformat för patienter med Polycythemia Vera. För att tjänsten ska bli patientanpassad bör patienter få komma till tals angående tjänstens utformning och innehåll. Syftet med denna studie är att beskriva patienters uppfattning av e- hälsotjänsten PODS vid en introduktion. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex informanter som är diagnostiserade med Polycythemia Vera. Intervjuerna bearbetades och tolkades genom innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012 ss. 194-195). Resultatet i studien visar att patienter sätter stort värde på en välfungerande vårdkontakt, då detta inger en känsla av trygghet. PODS meddelandefunktion ansågs kunna bidra till en smidig kontakt med vården. I dagsläget uppfattas PODS vara användarvänligt i sin utformning. Det fanns dock frågetäcken gällande praktiska lösningar. Överskådligheten av blodvärdena som erbjuds i programmet uppskattas då det gav möjlighet till en fördjupad förståelse för den egna hälsan. PODS har potential att fungera för andra patientgrupper. Det erfordras förbättringar och utveckling av programmets samt organisationen omkring det. Om detta kommer till stånd finns det behov av att vidare studera hur en längre tids användning av PODS upplevs av patienterna.