Studiens syfte är att fördjupa förståelsen kring yngre barns delaktighet och inflytande i förskolan genom att studera skapande aktiviteter där. Studiens frågeställningar är: Hur ger förskollärare barn i åldrarna 1-3 år möjlighet till delaktighet och inflytande under skapande aktiviteter på förskolan? Vilka val ligger, enligt förskollärarna, till grund för beslut kring de skapandematerial som är tillgängliga respektive otillgängliga i förskolan för barn i åldrarna 1-3 år? Det analyserade insamlade empiriska materialet består av sex semistrukturerade intervjuer och fem icke-deltagande observationer. Vi har använt oss av narrativ analys där återkommande teman från de sex förskollärarnas berättelser samt observationer under skapandeaktiviteter ligger till grund för studiens resultat och diskussion. Det empiriska materialet har analyserats utifrån ett normkritiskt perspektiv, där rådande normer synliggjorts och problematiserats. Studiens resultat visar att åldersnormen styr barns möjligheter till delaktighet och inflytande under skapande aktiviteter. Resultatet visar även att förskollärarna delar upp förskolans skapandematerial i klabbigt och rent. Det klabbiga materialet är otillgängligt för barn i åldrarna 1-3 år, medan det rena materialet är tillgängligt för dem. Vad som ligger till grund för att förskollärarna väljer att hålla klabbigt material otillgängligt för barnen påverkas dels av tidsbrist och rutiner samt hur den pedagogiska miljön är organiserad.

Andelen äldre i befolkningen förväntas öka därför behöver hälso- och sjukvården använda befintliga resurser inom sjukvården på ett effektivt sätt. Hälso- och sjukvården är komplex och består av olika systemnivåer (mikro-/meso- och makrosystem) där krav på effektivitet kan konkurrera med medarbetares etiska värden. För att få styrsystemen integrerade i verksamheten krävs att kommunikationen mellan ledning och medarbetare fungerar väl så att medarbetarna trivs, vill arbeta kvar och förblir motiverade att bidra till värdebaserad vård på en hälsofrämjande arbetsplats. Syftet med denna studie är att ta reda på hur sjuksköterskor och undersköterskor i mikrosystemet inom öppen respektive sluten sjukhusvård upplever att de är delaktiga i kapacitets- och produktionsstyrning (KPS). Detta är en intervjustudie med kvalitativ ansats genomförd med hjälp av intervjuer med åtta informanter vid en opererande sjukhusklinik. Intervjuerna bandades, transkriberades varpå en induktiv innehållsanalys genomfördes. De resultat vi bland annat kommit fram till är att i nämnda verksamhet har medarbetarna en förståelse för delar, de kan se att det finns faktorer som påverkar vad och hur arbetsuppgifter utförs. KPS med inslag av Lean tillsammans med ett fokus på värdebaserad vård borde kunna ge medarbetarna möjlighet att ta ställning till nyttan av förändring och styrning av delar i en helhet efter behov.

I denna studie studeras pedagogers förhållningssätt till barns delaktighet och inflytande i förskolan. Hur pedagogerna arbetar för att göra barnen delaktiga och hur de ger dem inflytande och möjligheten att påverka över sin vardag. Studien undersöker även utformningen av miljön och hur den kopplas till barnens delaktighet samt att den synliggör hur barnen uppfattar sin delaktighet på denna förskola. Studien genomfördes på en förskola, på tre olika avdelningar med barn mellan 3-5 år. Den genomfördes med observationer och intervjuer av pedagoger och barn.Resultatet visar att pedagogers förhållningssätt och engagemang påverkar barnens möjlighet till delaktighet och inflytande samt hur miljön utformas och förändras. Resultatet visar också att det är ett arbete som kräver mycket reflektion och diskussioner i arbetslaget och med kollegor. Barnen däremot har inte bildat sig en (Större) uppfattning om hur mycket de faktiskt påverkar denna förskolas verksamhet.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare uppfattar och arbetar med pedagogisk dokumentation. För att göra detta ombads 18 förskollärare i en mellanstor norrländsk stad att besvara en enkät bestående av två öppna frågor; samtliga tillfrågade deltog i undersökningen. En fråga behandlade förskollärares förståelse av begreppet pedagogisk dokumentation, den andra frågan avsåg hur förskollärare arbetade med det verktyg som används i förskolans verksamhet. De allra flesta uttryckte att det var skillnad på dokumentation och pedagogisk dokumentation. Enligt undersökningens förskollärare innefattar pedagogisk dokumentation reflektion bland pedagoger och barn i olika gruppkonstellationer samt delaktighet från barnen vilket sammantaget leder till vidareutvärdering och utveckling av verksamheten. Åtta förskollärare uppgav att de hade etablerade rutinerför pedagogisk dokumentation; nio hade påbörjat att utveckla pedagogisk dokumentation medan en varken jobbade med verktyget eller uttryckte några ambitioner att göra så i framtiden. De slutsatser som kan dras är att de flesta av studiens förskollärare har en god förståelse för innebörden av pedagogisk dokumentation även om mycket arbete generellt krävs för att arbetet med detsamma ska bli etablerat i fler verksamheter.

Den här studien har undersökt förskollärares uppfattningar om pedagogisk dokumentation i lärportaler i relation till barnen; hur de har tillgänglighet till, kännedom om och följaktligen delaktighet i lärportalen. En annan avsikt har varit att jämföra lärportalen med pärmar som dokumentationsverktyg samt belysa eventuella utvecklingsmöjligheter med lärportalen. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet då pedagogisk dokumentation uppfattas som en situation där lärande sker i samspel med andra människor. Metoden som har använts är individuella semistrukturerade intervjuer. Resultatet av intervjuerna har analyserats, sammanställts och presenterats utifrån valda teman. Resultatet visar att lärportalen inte är särskilt tillgänglig för barnen, att pedagogerna inte aktivt pratar om lärportalen med barnen och att barnen således inte riktigt får kännedom om den. Bristen på tillgängligheten till, kännedomen om och följaktligen delaktigheten i lärportalen gör att den pedagogiska dokumentationen tenderar att utebli i arbetet med lärportalen.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagogers förhållningssätt till inflytande gestaltas i förskolan. Observationer och intervjuer genomfördes på en förskola. Resultatet visar att i mötet med barnen blir det viktigt att lyssna in och ta tillvara på barnens uttryck, tankar och åsikter samt att närma sig barns perspektiv för att skapa möjligheter till inflytande. Sammanfattningsvis är pedagogernas förhållningssätt och inställning avgörande och påverkas av den syn på barn som de har.

Den här studien handlar om barns möjlighet till inflytande i förskolans verksamhet. Studien tar upp hur förskollärare upplever sitt arbete med barns inflytande och vilka faktorer som kan ha påverkan på arbetet. Genom tidigare erfarenheter i förskolans verksamhet har intresset av barns inflytande uppkommit då det kan upplevas som ett relativt entydigt begrepp som är svårtolkat.Syftet med den här studien är att ta reda på hur några förskollärare resonerar kring barns inflytande i förskolan. I den här studien har det använts intervju som redskap för att få reda på hur förskollärare resonerar kring barns inflytande. Åtta förskollärare intervjuades på fyra olika förskolor där alla respondenterna är utbildade förskollärare.Resultatet i vår studie visade att arbetet med barns inflytande är relativt svårt eftersom det inte är ett konkret material att arbeta med. Det belystes att det fanns olika faktorer som påverkade förskollärarnas arbete med att möjliggöra barns inflytande i verksamheten. Förskollärarnas förhållningssätt visade sig vara en faktor som antingen möjliggör eller begränsar barns inflytande i verksamheten. Förhållningssättet påverkades av vilken barnsyn förskolläraren har vilket därför lyfts fram som en viktig aspekt att belysa. I resultatet framkom även att förskollärare gärna hamnar i diskussioner kring om barn ska få bestämma i verksamheten eller om de ska ges möjlighet att påverka genom att få uttrycka sina åsikter och tankar.

Syftet med studien var att undersöka vilka förutsättningar ishockeyföreningar belagda i Mellansverige har för att öka deltagandet av antalet barn och ungdomar med utländsk bakgrund i deras föreningar. För att svara på syftet så undersöktes det vilka hinder samt vilka möjligheter ishockeyföreningarna ansåg de hade för att öka deltagandet av antalet barn och ungdomar med utländsk bakgrund till sina föreningar. Detta undersöktes genom att intervjua fyra respondenter som var ansvariga för rekryteringen av barn och ungdomar i fyra föreningar belagda i Mellansverige. Studien är en deskriptiv studie av kvalitativ art. Semi-strukturerade intervjuer utfördes och en induktiv innehållsanalys användes vid kodningen av materialet. Resultatet från studien visade att ishockeyföreningarna inte arbetade specifikt med den etniska mångfalden samt var  möjligheterna för att lyckas med den etniska mångfalden var få, eftersom det alltid fanns ett hinder kopplat till möjligheterna. Detta hindrade föreningarna att öka deltagandet av antalet barn och ungdomar med utländsk bakgrund enligt respondenterna. Slutsatsen i studien är att föreningarna och ishockeyn överlag måste reflektera över hur de arbetar för att öka deltagandet av barn och ungdomar med utländsk bakgrund.

Med stöd i aktionsforskning genomfördes utvecklingsarbetet på ett fritidshem som vände sig till förskoleklass och årskurs 1. Utvecklingsarbetets syfte var att få barnen att känna att de fick mer inflytande och känna sig mer delaktiga på fritidshemmet genom att ha samtal och samlingar tillsammans med barnen och även skapa en förslagslåda och ett veckoschema. Förändringsarbetet dokumenterades via loggbok, bilder och film. I utvecklingsarbetets nulägesanalys framhävdes bristen i att inte ha en samling där barnen blev delaktiga och att de också borde fått ha mer inflytande över vad som händer på fritidshemmet. Den tidigare verksamheten hade en gemensam samling tillsammans vid mellanmålet i matsalen där barnen varken hörde eller satt stilla och lyssnade på vad personalen hade att berätta, vilket resulterade i en orolig situation. Med hjälp av, framför allt mindre, dagliga samlingar och veckoschema strävades det efter en tydligare struktur i verksamheten. När veckoscheman infördes i verksamheten blev barnen mer delaktiga i vad som personalen hade planerat för den veckan. Resultatet visar att samtliga elever blev nöjda med att ha en mindre samling på fritidshemmet. Flera av barnen som går på fritidshemmet upplever nu mer inflytande och delaktighet i verksamhetens utformning, till skillnad från innan det här utvecklingsarbete startade.

Elevers delaktighet och inflytande ses som viktig inom skolan där eleverna ska uppfostras till demokratiska individer. Under vår verksamhetsförlagda utbildning fick vi uppfattningen att eleverna inte fick vara med och bestämma så mycket. Syftet med undersökningen är att skapa kunskap om på vilka sätt och i vilka situationer elever ges möjlighet att vara med och påverka aktiviteter på fritidshemmet. Forskningsfrågorna var: Vilka uppfattningar om delaktighet och inflytande har eleverna på fritidshemmet?  Vad har eleverna för erfarenheter av inflytande över aktiviteter på fritidshemmet? Studien utgår ifrån barns perspektiv då vi vill få en bild av deras uppfattningar och upplevelser. Den utgår också från det sociokulturella perspektivet som har sin grund i Vygotskijs teorier om lärande samt från Roger Harts delaktighetsstege. Studien använder en kvalitativ metod med inspiration från etnografisk ansats där vi med hjälp av samtalspromenader skapade vår empiri. I resultatet framkom tre teman, Samlingen, Aktiviteter och dess regler samt Fröken lyssnar. Resultatet visar att eleverna upplevde att de fick vara med och bestämma över aktiviteterna på fritidshemmet och att de hade en del erfarenheter av inflytande i form av till exempel samling och fritidsråd.