Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur medarbetare i självstyrande grupper uppfattar formellt och informellt ledarskap med avseende på individuell motivation och delaktighet. Metod: Detta är en kvalitativ studie som bygger på konstruktionismens grunder, ett hermeneutiskt perspektiv och en abduktiv ansats. Den teoretiska referensramen fokuserar kring tidigare forskning och syftar till att skapa förförståelse, men har även en viktig roll i analysen av empirin. Det empiriska materialet har genererats genom semistrukturerade intervjuer med avsikten att analysera de likheter och skillnader som framkommit, dels jämfört med den teoretiska referensramen, men även genom jämförelser av empiri mot empiri. Resultat och slutsats: Studien bekräftar tidigare forskning och visar att formellt ledarskap kan uppfattas som hämmande i självstyrande grupper medan informellt ledarskap uppfattas positivt. Individuell motivation och delaktighet påverkas positivt av informellt ledarskap till följd av att det tenderar ge bättre samarbete och gruppdynamik. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att det vore intressant om framtida forskning inom detta ämne belyser och undersöker det faktum att medarbetarnas uppfattning kan skilja sig åt beroende på om ledarskapet kommer från en man eller en kvinna. Studiens bidrag: Studiens teoretiska bidrag belyser skillnaden mellan formellt och informellt ledarskap i självstyrande grupper och hur individuell motivation och delaktighet bildar synergi med varandra. Det praktiska bidraget riktar sig till organisationers ledning och ser vikten av att låta den självstyrande gruppen vara självstyrande fullt ut för att uppnå självstyrets alla fördelar.

Närstående inom vården utgör en samhällsbärande funktion och utan deras insatser skulle samhället ha svårt att tillgodose befolkningens behov av vård och omsorg. Närstående upplever svårigheter att påverka beslut som tas inom psykiatrisk vård. Det är därför av vikt att inhämta kunskap om detta område för att kunna utveckla närståendes roll i vården. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av delaktighet i beslut inom vuxenpsykiatrisk vård hos närstående till individer med långvarig psykisk ohälsa. Studien är en kvalitativ fokusgruppsstudie med induktiv ansats (N=8). Resultatet visar att närståendes möjlighet till delaktighet påverkas av bland annat sekretess, vårdens och patientens förhållningssätt, tillgängligheten, informationsutbytet samt graden av samarbete. Konklusionen är att det förekommer en hel del hinder för närståendes delaktighet både i relationen till vården och till patienten. Vidare forskning kring närståendeperspektivet i psykiatrisk hälso- och sjukvård kan tillföra kunskap kring vilka faktorer som påverkar upplevelsen av delaktighet hos närstående. Denna kunskap i sin tur kan bidra till att närstående får en mer aktiv roll i den psykiatriska vården. / Shared decision making/delat beslutsfattande

I denna studie belyses de olika uppfattningar som elever ger uttryck för när de talar om att delta i en matematisk praktik samt hur de beskriver vad som gynnar respektive hindrar delaktighet. Studien, som har en fenomenografisk ansats, utgår från att delaktighet, kommunikation och lärande hänger samman. Elevens vilja, uppfattning om sig själv och syn på ämnet såväl som vilka villkor som ges för deltagande i olika lärmiljöer utgör viktiga aspekter på delaktighet i studien. Genomförandet har skett i en årskurs 4 med hjälp av fokusgruppsintervjuer, enkät, observationer samt ett iscensatt lektionstillfälle. Resultatet visar att elevernas syn på delaktighet baseras på om de uppfattar ämnet som meningsfullt, utvecklande och att de kan påverka. Innebörden i vad som menas med meningsfullt ämne eller att utvecklas varierar dock och kan ses vara personberoende. Att delta uppfattas även starkt relaterat till arbetsro, trivsel och känslan av att bli lyssnad på och vara behövd. Resultatet visar att det krävs engagemang för att delaktighet skall uppfattas av eleverna. Delaktighet gynnas av sammanhang där olika bidrag ses som värdefulla, där man får tänka, förklara och interagera med varandra. Sammantaget ger detta eleverna förutsättningar för att vilja och kunna vara med, att förstå och känna inflytande. Resultatet visar även att eleverna bedömer huruvida en situation är värd att delta i utifrån tilltro, intresse, erfarenheter och mål men även utifrån hur de uppfattar själva aktiviteten och hur andra engagerar sig i sammanhanget.

Abstract.   Vad spelar roll ?   ( What matters ? )   Vad spelar, enligt några elever i åk 9, roll för att musikundervisningen i grundskolans senare år  ska fungera?   (What matters in the teaching of music, according to some students in the 9th grade?)       Jag har märkt att det råder ganska olika traditioner eller förutsättningar på olika skolor avseende en hel del ämnen, inklusive musikämnet. Trots att det är samma styrdokument som ligger till grund så är det stor skillnad på tillämpningen av ämnet. Dessa skillnader har väckt intresset för frågeställningen i denna uppsats där jag särskilt undersökt vilka faktorer som, ur ett elevperspektiv, spelar roll för att en musikundervisning i grundskolans senare år ska fungera. I undersökningen använde jag mig av fokusgrupper med elever i årkurs 9 från tre olika grundskolor. Utifrån respondenternas svar kan konstateras att elevinflytande, relevans, sammanhang och lärarens förhållningssätt till både elever och ämne spelar stor roll. Kanske spelar dessa faktorer större roll för en framgångrik undervisning än vad som oftast kommer fram i olika forum och diskussioner om skolan.     Nyckelord: musicerande i grundskolan, delaktighet, elevinflytande, sammanhang, relevans, meningsfullhet, musikundervisning.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur lärare till elever som var mottagna i grundsärskolan årskurs 7-9 (och som läste ämnen eller ämnesområden) definierade begreppet delaktighet och hur de arbetade för att göra eleverna delaktiga i sin skolvardag, vad de ansåg utgöra förutsättningar respektive hinder för delaktighet samt hur de försökte avgöra om huruvida eleverna upplevde delaktighet. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsmetod, där vi genomförde 20 intervjuer med lika många lärare. Analys av data gjordes med utgångspunkt i såväl det sociokulturella som det relationella perspektivet, vilka vi ansåg var närbesläktade och utgjorde en grundläggande referensram för denna studie. Resultatet visade att merparten av respondenterna menade att elevernas möjlighet att påverka det som skedde i skolvardagen till stor del kunde definiera begreppet delaktighet. De framhöll även vikten av att förutsättningarna inom undervisningen och i skolmiljön anpassades efter elevernas individuella förutsättningar. Lärarna fann tre områden som kunde innebära hinder för delaktighet varav det första var strukturella/organisatoriska hinder, det andra området var lärarna själva, deras roll, ansvar och förhållningssätt och det tredje hindret var elevernas funktionsnedsättning i sig som medförde hinder som lärarna hade i uppgift att överbrygga. Respondenterna angav lyhördhet som en central egenskap som lärare bör ha för att kunna uppfatta och tolka elevernas kommunikativa uttryck och för att kunna reagera, agera och ge adekvat respons utifrån dessa. Samtliga faktorer var tätt förbundna med tidsaspekten då både tillgång på tid och brist på tid hade stor betydelse för resultatet av lärarnas möjligheter att göra sina elever delaktiga i sin skolvardag. Studien bidrar till forskningsfältet genom att belysa undervisande lärares perspektiv på elevers delaktighet i sin skolvardag och arbetet för att främja densamma. / <p> </p><p> </p><p> </p>

Bakgrund: Bedside rapportering kan göra patienterna mer delaktiga i vården vilket kan medföra ett patientcentrerat förhållningssätt.  Både sjuksköterskan och patienten involveras genom bedside rapportering som kräver likväl ett patientcentrerat förhållningssätt som en god kommunikativ förmåga hos sjuksköterskan. Studier visar att patienter kan uppleva brister i sjuksköterskans kommunikativa förmåga, som att sjuksköterskan inte delger tillräcklig information samt gör egna antaganden om patientens behov. Kunskap om erfarenheter av bedside rapportering behöver därmed belysas. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av bedside rapportering ur ett sjuksköterske- och patientperspektiv samt beskriva de undersökningsgrupper som valdes ut i de granskade studierna. Metod: Beskrivande litteraturstudie med tio vetenskapliga studier av kvalitativ eller mixad ansats som kodades och kategoriserades. Litteratursökningarna gjordes i PubMed med fritext och MeSH-termer. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskornas kommunikativa förmåga i samband med bedside rapportering är viktig för att göra patienterna delaktiga. Bedside rapportering gav en stärkt relation mellan sjuksköterskorna och patienterna samt minskade risken för felaktig information. Bedside rapporten ansågs vara mer effektiv men väckte frågor angående konfidentialitet och sekretess. De flesta deltagarna i de inkluderade studierna var kvinnor. Nio av tio utfördes i Australien på olika avdelningar, exempelvis medicinavdelningar. Slutsats: Patienter ville veta vad som pågick i deras vård och sjuksköterskor beskrev att bedside rapportering ökade patienternas delaktighet. Bedside rapportering väckte även frågor angående konfidentialitet och patientcentrerad vård och kräver att sjuksköterskan har en god kommunikativ förmåga. / Background: Bedside handover can make the patients more involved in their care wich can contribute to a patient-centered approach. Both nurses and patients can get involved through the bedside handover wich requires a patient-centered appoach and puts demands on the nurses communicative ability. Studys show that the patients experience flaws in the nurses ability to communicate, like if the nurse doen’t provide enough information and makes assumption about the patients needs. Knowledge about experiences of bedside handover is therefore required. Aim: The aim was to describe experiences of bedside handover through a nurse and patient perspective and also to describe the sample group used in the audited studies. Method: A descriptive literature review with ten scientific articles using a qualitative and mixed method approach that were coded and categorized. The search for literature were made in PubMed using free text and MeSH- terms. Result: The nurses communicative abilities associated with bedside handover was important in making the patients more involved in their care. Bedside handover provided a strengthened relationship between the nurses and the patients and also limited the risks of incorrect information. The bedside handover was concidered beeing more effective but raised questions regarding confidentiality and secrecy. Most of the participants in the included studys were women. Nine out of ten were conducted in Australia on different wards, for example medicinewards.  Conclusion: The patients wanted to know whats going on regarding their care and the nurses described that bedside handover increaced the patients inolvment in care. Bedside handover raised questions about confidentiality and patient-centered care wich demands that the nurses have a good communicative ability.

När en patient vårdas vid livets slut i hemmet ställer det krav på de närstående, krav som de ibland inte är redo för. Att vara närstående till en patient med allvarlig sjukdom som erhåller palliativ vård vid livets slut kan skapa ett lidande. Vårdpersonal bör involvera både patient och närstående i vårdandet och ge stöd anpassat efter deras behov. Kunskaper behövs om hur ett professionellt stöd kan utformas i vårdandet, också till de närstående. Metoden som valdes till detta arbete var en analys av kvalitativ forskning Arbetet har bidragit till en djupare förståelse för närståendes upplevelser av delaktighet. Syftet med uppsatsen är att beskriva närståendes upplevelser av delaktighet vid palliativ omvårdnad i hemmet. Resultatet i vår uppsats visar att närstående ofta upplever brist på stöd och information. Dessa brister leder till en upplevelse av att inte tillåtas vara delaktig. Det är viktigt för närstående att få information och stöd för att uppleva delaktighet. Vårdpersonalens empatiförmåga och kunskaper inom bemötande och kommunikation har betydelse för hur den vårdande relationen med närstående blir.

Syftet med vår studie är att försöka skapa förståelse för huruvida barnen upplever sig delaktiga i sin inomhusmiljös utformning och hur delaktigheten i inomhusmiljöns utformning förhåller sig till deras livsvärld. De två forskningsfrågor vi använder oss av är: Hur upplever barnen sin inomhusmiljö på förskolan och vilken delaktighet upplever barnen att de har i sin utformning av inomhusmiljön? I denna studie använder vi oss av ett fenomenologiskt perspektiv. Genom go-along observation och med inspiration av visuell etnografi låter vi barnen samtala och visuellt visa hur de upplever förskolans inomhusmiljö. Vi använder oss av ljudinspelning och fotografier som barnen tagit för att samla in vår empiri. Studien har genomförts på två olika avdelningar under två tillfällen. Vårt resultat visar på fyra olika platser som vi fått fram när vi transkriberat ljudinspelningarna och analyserat fotografierna. Dessa fyra platser är: ”Lilla rummet”, ”pysselhörnan”, ”spelhyllan” och ”teckenbildernas placering”. Det framkom olika upplevelser av dessa fyra platser. Det är också tydligt att barns delaktighet i inomhusmiljöns utformning är av betydelse för barns olika uppfattning om sin miljö.

Vilan är en vardaglig aktivitet på många förskolor men som det inte forskats så mycket omkring. Däremot så finns det en hel del forskning om barns delaktighet och inflytande i förskolans samlingar. Studiens syfte är att undersöka hur barn kunde vara delaktiga i vilan och dess innehåll samt pedagogers och barns egen upplevelse var av att vila och varför man vilade i förskolan. Undersökningen gick till så att jag observerade barns vila under tre tillfällen, intervjuade fyra pedagoger och hade samtal med åtta barn. Detta gjordes på två olika förskolor i två olika kommuner. Det barn kunde vara delaktiga i var att göra olika val som t.ex. val av bok, var i rummet barnet ville ligga eller sitta och bredvid vem. Barnen kunde också ha olika önskemål t.ex. att få se en film, hur lång tid vilan skulle vara eller vilken bok de skulle läsa. Men det var inte alltid barnen fick igenom sina önskemål om vilan och barnen visste inte heller vad de kunde vara delaktiga i. Barnen blev också delaktiga i vilan genom att pedagogerna såg barnens intressen och behov, på så sätt kunde barnen påverka vilan på ett indirekt sätt. På en av förskolorna så röstade barnen om böcker som de skulle läsa vid vilan. Barnen upplevde vilan på olika sätt en del barn tyckte om vilan medan andra barn tyckte den var tråkig, något som pedagogerna också var medvetna om. Pedagogerna menade att vilan har en viktig funktion för att barnen ska få en paus under dagen som är lugnare och tystare. Både kroppen och hjärnan behöver en stunds avkoppling för att barnen ska kunna ladda sina batterier menade pedagogerna. Men vilan kunde också ses som ett tillfälle för lärandet som t.ex. vid högläsning så utökas barnens ordförråd och utvecklar barnens språk. Barnen själva uttryckte att vila är bra för kroppen. / <p>Godkännandedatum: 2016-03-27</p>

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur pedagoger och rektorer på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ser på förutsättningarna för elever med intellektuell funktionsnedsättning att bli delaktiga i Gymnasieskolans verksamhet. Studien har en kvalitativ ansats för att beskriva och analysera hur pedagoger och skolledare på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ser på förutsättningarna för elever med intellektuell funktionsnedsättning att bli delaktiga i Gymnasieskolans verksamhet.     Datainsamlingen genomfördes på gymnasieskolor som inrymmer gymnasiesärskolor i två olika kommuner i mellersta Sverige. Vi har genomfört intervjuer med pedagoger och skolledare. Vi har arbetat aktivt med insamlad data, organiserat, kodat, gjort synteser och sökt efter mönster och ur materialet skapade vi en mening. Vi hittade avgörande beröringspunkter på hur både skolledare och pedagoger betonar vikten av att eleverna känner sig delaktiga i helheten och dessa menar man ger eleverna redskap att påverka sin livssituation.  Våra informanter redogjorde för de svårigheter som de hävdar komplicerar samverkan mellan de olika nivåer vi undersökte. Informanterna arbetar på stora enheter där lokalerna för gymnasiesärskolan är utspridda i flera byggnader. Andra beröringspunkter är otillräckliga gemensamma definitioner på vad delaktighet innebär och otillräckliga resurser av olika slag, fysiska hinder för samverkan inom och mellan nivåerna och medvetet förhållningsätt i ansvarstagande för de värderingar som ska genomsyra begreppet delaktighet.