Toyoda-familjen har förtrollat och inspirerat stora delar av världens industriföretag sedan deras speciella syn på att bemöta problem och effektivisera processer blivit känt. Toyotas ständiga arbete för förbättring och strävan efter att hitta kostnadseffektiva lösningar är exempel på företagets vilja till utveckling, samtidigt som respekten för människan har lika stort fokus. Detta har bidragit till att många företag har valt att ta efter verksamhetskonceptet som har inspirerat lean. De anställda på företaget där denna fallstudie utfördes upplevde att engagemanget och delaktigheten för förbättringsarbetet börjat avta. Studien undersöker vilka faktorer som är bidragande till detta och hur dessa omständigheter skall bemötas. Detta kräver att företagets ledning är engagerad och ständigt visar stöd för förbättringsarbetet. Kommunikation från ledningen till berörda parter är viktig för att skapa en förståelse för förbättringsarbetet och för att göra det till en del av det vardagliga arbetet. Att ledningen avsätter tid är betydelsefullt för att organisationens förbättringsarbete skall bli hållbart och för att företaget ska få en arbetsmetod som leder till ständiga förbättringar. Det skall även inkludera respekt för människan i form av att anställda skall respekteras, bli jämställt behandlade, få möjligheten att vara delaktiga och få sina röster hörda. Detta är direkt en bidragande faktor till medarbetarnas engagemang och delaktighet. / The Toyoda family has enchanted and inspired large parts of the world's industrial companies since their special vision of addressing problems and streamlining processes has become known. Toyota's constant work for improvement and the pursuit of finding cost-effective solutions are examples of the company's will for development, while respect for human beings is equally important. This has contributed to the fact that many companies have chosen to adopt the business concept that has been inspired by lean. The employees at the company where this case study was conducted felt that commitment and involvement for improvement work started to decline. The study investigates the factors contributing to this and how these circumstances are to be addressed. This requires that the company's management is committed and constantly demonstrates support for the improvement work. Communication from management to employees is important for understanding the improvement work and making it part of everyday work. The fact that management allocates time is important for the organization's improvement work to be sustainable and for the company to have a working method that leads to continuous improvements. It should also include respect for employees so they are being treated equally, having the opportunity to participate and having their voices heard. This is directly a contributing factor to employee involvement and participation.

Kängurumetodens positiva effekter på barn och föräldrar är väl dokumenterad. Tidigare forskning har påvisat att barnen vanligtvis initierades i kängurumetoden först efter flera dygn, och durationen av hud-mot-hudvård var inte optimal. I tidigare studier framkom flera faktorer för barnsjuksköterskor som underlättade respektive hindrade tillämpningen av kängurumetoden. Syftet var att beskriva hur barnsjuksköterskor upplever det att implementera kängurumetoden inom neonatalvården. Åtta barnsjuksköterskor intervjuades med semistrukturerade intervjuer som analyserades med en induktiv innehållsanalys. Resultatet bestod av två kategorier och fem underkategorier. De två kategorierna var personlig utveckling i färdigheter är avgörande och organisatoriska förutsättningar för implementering. Olika faktorer som framkom var att stötta anknytning, föräldradelaktighet, attityder, vårdmiljö, teamarbete och stöd från ledningen vilka alla möjliggjorde eller hindrade känguruvården. Metoddiskussionen behandlade urval, analys och studiens överförbarhet. Resultatdiskussionen byggdes upp av de beskrivningar som gavs gällande vad som påverkade känguruvården positivt och negativt. Studiens slutsats var att barnsjuksköterskor behövde kunskap för att kunna stödja och främja kängurumetoden. Föräldrarnas känslor av otrygghet behövde överbryggas för att uppnå trygghet och stärka anknytningen mellan dem och barnen. Vården behövde utföras i samarbete med alla personalgrupper samt föräldrarna. Vårdmiljön upplevdes som begränsande, men trots det beskrev barnsjuksköterskorna fler fördelar än nackdelar med kängurumetoden. Förslag på kliniska implikationer framkom med exempelvis utbildningsdagar för barnsjuksköterskor då det ökar både deras kunskaper samt förmågan att undervisa föräldrar om kängurumetoden.

En stor utmaning för hälso- och sjukvården är att på bästa sätt hantera den stora mängd svårt sjuka patienter som är inneliggande på sjukhus. Mobila Intensivvårdsgrupper arbetar på många sjukhus runt om i Sverige med att hjälpa avdelningspersonal att bedöma och stabilisera patienter på plats samt att identifiera patienter som eventuellt kan komma behöva vårdas på en högre vårdnivå. För att identifiera dessa patienter behövs ett gott samarbete med vårdavdelningspersonalen. Med hjälp av olika bedömningskriterier kan vårdavdelningspersonalen tidigt notera signaler på att patienten försämras. Tidigare forskning har belyst att ett gott samarbete kan stärka de involverade i vårdandet, få dem att känna sig delaktiga och ge ett snabbare omhändertagande av patienten vid försämring. Syftet med studien var att undersöka och jämföra hur intensivvårdssjuksköterskor och avdelningssjuksköterskor upplever samarbete och delaktighet vid MIG-konsultation. En kvantitativ metod har valts utformad som en surveyundersökning med webbenkäter. Studien visar att upplevelsen av MIG skattas som generellt mycket god. De flesta upplever att MIG-konsultationer ökar deras kunskap om diagnostik och åtgärder vid akuta försämringar hos patienter. Resultatet i studien tyder på att ju större erfarenhet avdelningssjuksköterskor har i yrket och av MIG-konsultationer desto mer positiv var deras upplevelse och desto säkrare och mer delaktiga kände de sig. Intensivvårdssjuksköterskor upplever sig generellt mer delaktiga än avdelningssjuksköterskor i beslutsfattande frågor. Lägst delaktighet upplevde avdelningssjuksköterskor i fråga om vårdnivå hos patienten. Samarbetet tycks för det mesta fungera bra. För att förbättra samarbetet föreslås teamöverskridande dialog kring de olika personalkategoriernas funktioner, förmågor och arbetssituationer. Studien skulle kunna användas som ett underlag för vidare diskussion kring dessa frågor för att ytterligare förbättra teamarbetet vid MIG och därmed öka patientsäkerheten.

Syftet med studien är att beskriva F-3 lärares uppfattningar om inkludering och tillgänglig pedagogisk miljö. Studien syftar även till att beskriva lärares erfarenheter av framgångsfaktorer och hinder i att skapa en inkluderande och tillgänglig pedagogisk miljö. Den metod som används i studien är induktiv tematisk metod. Sex F-3 lärare har intervjuats, intervjuerna kan beskrivas som kvalitativa och halvstrukturerade.  I denna studie framkommer det att lärare har olika uppfattningar av inkludering och tillgänglig pedagogisk miljö. Lärare beskriver att en framgångsfaktor är olika typer av anpassningar och strategier på individnivå och gruppnivå. Framgångsfaktorerna gynnar inkludering och när det fungerar väl för eleven tyder det på att inkluderingen fungerade. Trots detta framkommer det att lärare upplever svårigheter, vilket kan ses som dilemman, med att skapa en tillgänglig pedagogisk miljö.  Slutsatsen i min studie är att lärare står inför utmaningar i att skapa en tillgänglig pedagogisk miljö. Trots framgångsfaktorer som de nämner så har de inte rätt förutsättningar för att skapa en inkluderande och tillgänglig pedagogisk miljö. Brist på resurser och tid ses bland annat av lärare som ett hinder. När lärare behöver hjälp av specialpedagog/speciallärare får de inte alltid det. Lärares kunskaper i att bemöta elevers olikheter kan tolkas som bristfällig.

Alla elever skall ges samma möjlighet till delaktighet i sin lärmiljö i skolan och i frågor som rör dem. Samtidigt visar tidigare forskningsstudier på vilka utmaningar och svårigheter skolan ställs inför i arbetet med att skapa delaktighet för alla elever. Då forskning även visat att elever i behov av särskilt stöd eller med funktionsnedsättning upplever lägre grad av delaktighet blir det specialpedagogiskt relevant att fördjupa kunskaper kring detta. Syftet med denna studie var dels att undersöka specialpedagogers/speciallärares uppfattningar om delaktighetens betydelse för elevers lärande och utveckling med ett särskilt beaktande utifrån elever i behov av särskilt stöd. Vidare var syftet att söka förståelse för på vilka olika sätt de erfarit och uppfattar elevers möjlighet till delaktighet i utformandet av det särskilda stödet. Studien har en kvalitativ metodansats där nio semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger och speciallärare har använts som metod för datainsamling. Den teoretiska utgångspunkt är Capability Approach från vilken begreppen resurs, funktion och handlingsutrymme har hämtats. Perspektivet har använts i analysen kring vad informanterna anser påverkar elevens handlingsutrymme. Resultatet understryker delaktighet som betydelsefull för elevens lärande och  utveckling, både i det långa perspektivet och i den pågående lärsituationen. Elevens möjlighet till delaktighet belyses i resultatet utifrån fem teman som lyfter relation, samtalet, samverkan, tydliggörande av den demokratiska processen och yttre ramar som viktiga påverkande faktorer. Resultatet visar även på vikten av pedagogens medvetenhet om alla dessa faktorers sammanflätning och påverkan på varandra. I diskussionen och analysen tolkas och diskuteras hur dessa faktorer påverkar varandra till att hindra eller möjliggöra handlingsutrymme för eleven.

Bakgrund: Föräldrarna är en viktig del i dagens barnsjukvård, därför är det viktigt att sjuksköterskor och annan vårdpersonal vet och förstår hur de kan hjälpa och stötta föräldrarna när deras barn vårdas på sjukhus. Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenheter när deras barn vårdas på sjukhus. Metod: En beskrivande litteraturstudie med tretton vetenskapliga artiklar, sex artiklar med kvalitativ ansats och sju artiklar med kvantitativ ansats. Huvudresultat :Huvudresultatet har visat att föräldrar som är på sjukhus med sitt sjuka barn ofta känner en stress över många saker. De behöver hjälp och stöttning av sjuksköterskorna och annan vårdpersonal. För att kunna hantera situationen och för att i sin tur som förälder i sin nya föräldraroll kunna stötta och trösta sitt sjuka barn. Det är viktigt att föräldrarna får information och är delaktiga i vården samt att de är en del i teamet för att aktivt kunna ta del i vård och planering. På så sätt är föräldrarna förberedda på vad som kommer att ske med deras barn och vad som kan förväntas bli resultatet. Det är även viktigt att sjuksköterskorna kan bemöta föräldrar som är i chock och befinner sig i en kris som det kan vara att ha sitt barn på sjukhus. Slutsats: Det framkommer i den föreliggande litteraturstudien att föräldrarna har ett stort behov av stöttning av sjuksköterskorna som vårdar deras sjuka barn och att föräldrarna får vara delaktig i vården av deras barn .Sjuksköterskor i barnsjukvården behöver kunskap och förståelse för föräldrarnas situation samt deras behov .För att föräldrarna på bästa sätt ska kunna och orka stötta sina sjuka barn på bästa sätt.

Denna studie undersöker den äldres självbestämmanderätt inom ordinärt boende i Örnsköldsviks kommun. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning personalen har kännedom om och handlar efter socialstyrelsens vägledningsmaterial om den nationella värdegrunden för äldre som ska ligga till grund för äldreomsorgen. Nationella värdegrunden för äldre kom 2012 och blev ett vägledningsmaterial för verksamheter som berör äldre och grundar sig på lagändringen i socialtjänstlagen som kom 2011. I denna lagändring förtydligades och utökades bland annat den äldres rätt till självbestämmande och delaktighet. Studien bygger på en enkätstudie med både kvantitativa delar men även narrativa svarsalternativ. Enkäten skickades ut till alla anställda inom ordinärt boende inom Örnsköldsviks kommun. Resultatet pekar på att det finns en kunskapslucka bland personalen som i sin tur leder till vad studien benämner som ogenomtänkt omyndighetsförklaring. Detta ser vi beror på en brist i utbildningen från organisationens sida. Resultatet pekar också på ett glapp mellan vad personalen uppfattar som sin egen kunskapsnivå och den nivå som de själva uppvisar när de blir ombedda att definiera vissa begrepp utifrån fasta påståenden. Alltså att vid förfrågan om de hade kännedom kring äldreomsorgens nationella värdegrund svarade de ja, men vid nästa fråga om värdegrundens definition, kunde endast en del av dem svara. Även detta pekar på brister vid implementeringen av värdegrunden. Analyser av resultatet pekar även på ett mönster där personalen inte alltid ser sig själva som huvudansvariga för sitt agerande utan ibland lägger över ansvaret på antingen verksamheten eller den äldres bristande förmåga till att agera utifrån sitt bästa. Även genomförandeplanens roll och betydelse diskuteras av personalen i relation till begreppen. Analyserna väcker frågorna om ifall genomförandeplanen innebär samma sak som delaktighet och självbestämmande eller finns det fler parametrar till dessa begrepp enligt värdegrunden.

Skolans uppdrag är att skapa en känsla av sammanhang för alla elever, oavsett elevens förutsättningar. Alla elever ska kunna känna delaktighet och ha möjlighet att utvecklas och det är allas ansvar. Szönyi och Dunkers (2015) anser att grunden till att barn ska bli goda samhällsmedborgare startar i skolan där delaktighet och engagemang ligger som grundsten. Tetler och Baltzer (2011) anser att elever med intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårigheter att få sin röst hörd i skolan och att inkludering och delaktighet bidrar till ökad kunskap hos eleverna. Studiens syfte är att belysa om eleverna på gymnasiesärskolans nationella program upplever delaktighet då eleverna samläser ämnen tillsammans med elever från gymnasieskolans yrkesintroduktionsprogram. Studien bidrar med kunskap utifrån faktorer i lärmiljön, lärandet och bemötandet som ger en känsla av delaktighet. Vid studiens genomförande har sociokulturell teori och relationellt perspektiv samt en delaktighetsmodell framtagen av professor Ulf Janson använts som teoretiskt ramverk. Studien är av kvalitativ karaktär där fyra observationer och fyra intervjuer har använts som utgångspunkt. Materialet har sedan analyserats utifrån ramverket ovan. Studiens resultat visar att elever från gymnasiesärskolan upplever delaktighet vid samläsning med elever från gymnasieskolans yrkesintroduktionsprogram vid vissa tillfällen. Eleverna upplever delaktighet utifrån samtliga aspekter från delaktighetsmodellen. Utifrån observationen framkom dock att gymnasiesärskoleleverna jobbade tillsammans på lektionen och inte tillsammans med IMYRK-eleverna. Resultaten diskuteras utifrån beprövad erfarenhet, teori och tidigare forskning.

Syftet med den här fallstudien är att undersöka två segregerade F-9 skolor i en storstadsregion i Sverige som lyckats vända ett nedåtgående resultat till en mer inkluderande och likvärdig undervisning. De frågor som är i fokus för studien är hur skolorna organiseras för att stärka elevernas delaktighet och resultat, vilka faktorer som varit fördelaktiga i förändringsarbetet samt hur det specialpedagogiska arbetet och stödinsatser organiseras. Genom en fenomenologiskt och hermeneutiskt inspirerad kvalitativ metod har rektorer, lärare och specialpedagoger/speciallärare intervjuats och materialet har tematiserats. Studien placeras i en kontext med inslag av sociologi, organisationsteori och ett ekologiskt perspektiv på specialpedagogik. Resultatet visar att de två skolorna har fått en ny och stabil ledning som organiserar skolan med inkluderande perspektiv med fokus på höga förväntningar och stöd för såväl lärarna som eleverna. Ledningen är närvarande i verksamheten och tar hänsyn till den lokala kontexten i utvecklingsarbetet för att förbättra eleverna möjlighet till delaktighet och resultat. Ramar och strukturer har upprättats för att klargöra ansvar för undervisningens organisering, närvaro, resultat och elevhälsa. Genom de nya strukturerna ställer ledningen ökade förväntningar på lärarna i fråga om att ta ansvar för eleverna men ger samtidigt sitt och organisationens stöd i att utveckla arbetet genom handledning och lärande i organisationen. Båda organisationerna har bytt ut en stor del av lärarkollegiet och nya perspektiv på eleverna har bidragit till utvecklingen. Vidare har skolorna en tydlig samarbetskultur som innebär kollegialt lärande, gemensam problemlösning och reflektion, ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt samt fokus på ledning och stimulans där elever ska stöttas inom ramen för gruppen. På de båda skolorna organiseras stödinsatser genom flexibla lösningar men på olika sätt.

Syftet med denna studie är att undersöka ledarskapets inverkan på teamskapande samt studera huruvida det finns några likheter eller skillnader i teamskapande mellan offentlig och privat sektor. Denna studie undersöker och tar del av sex personers erfarenheter gällande ledarskap och teamskapande. Den teoretiska referensramen som legat till grund i detta arbete och ger läsaren djupare kunskap kring ämnet är ledarskap, team, roller och person group-fit. Materialet som presenteras i studien har samlats in via en kvalitativ ansats i form av intervjuer och dessa intervjuer genomfördes med individer som arbetar och är sysselsatta inom den offentliga och privata sektorn. Undersökningen strävar efter att beskriva och tydliggöra de faktorer som är avgörande i ett team som fungerar väl samt vilken inverkan ledarskapet har på sammansättningen av de anställda. Presentationen av intervjupersonernas erfarenheter består av deras synpunkter kring vad ett fungerande team är, vilken roll en ledare har i teamskapandet, om det finns skillnader och likheter kring teamskapandet inom offentlig och privat sektor samt slutligen hur eventuella åtgärder ser ut på de varierande arbetsplatserna då inte team inte fungerar. Resultatet av studien visar på att det är inga större skillnader mellan sektorerna som studerades. Största skillnaden var en åtskild syn på roller och hur man värderade personligheterna i dessa. Det som kännetecknade ett gott teamskapande var delaktighet, tillit och ett klimat som möjliggjorde fel och frågor. Ledarskapets roll skulle präglas av delaktighet som tidigare nämnt samtidigt som ett tydligt ledarskap där en formell ledarroll sågs som viktig för ett team. Studien avslutas med en diskussion om studiens slutsatser och genomförandet av den.