<p>Den här studien är baserad på diskursteorin av Laclau och Mouffe. Teorin utgår ifrån det faktum att språk är föränderligt över tid och att alla begrepp i sig är tomma och behöver andra begrepp för att få sin betydelse. Genom att använda denna teori försöker vi få fram innebörden av begreppet demokrati och synen på hur en demokratisk människa skall vara i två läroplaner; Lgr 69 och Lpo 94. Genom analysen skall en dominerande diskurs komma fram som representerar olika tidsperioder, dessa jämförs och diskuteras senare. I Lgr 69 får begreppet demokrati sin betydelse genom att ställas i relation med samhället medan det i Lpo 94 är genom individuella värden. Studien visar därför att den dominerande diskursen i Lgr 69 är kollektivcentrerad medan den i Lpo 94 är individcentrerad, vilket medför att synen på en demokratisk människa har förändrats.</p>

Uppsatsen beskriver lärares och elevers syn på elevinflytande i skolan samt hur lärarna skulle vilja förbättra elevernas inflytande. Genom litteraturstudier framkom att elevers inflytande inte är så stort och att det minskar med stigande ålder. Samtidigt finns det ett ökat tryck på elevinflytande i grundskolans styrdokument. Studien bygger på ett tiotal intervjuer med lärare samt ett tjugotal intervjuer med elever från år fem till år nio. Resultaten från intervjuerna visar på att elever inte har så stort inflytande som de vill. Eleverna vill gärna påverka ämnenas innehåll och hur lärarna undervisar i något större utsträckning. Resultatet visar också på att både lärare och elever uppskattar mentorskap och att de gärna vill utveckla det mer, så att man planerar mer tillsammans. Undersökningen visar dessutom på att många lärare skulle vilja ge elever mer inflytande i undervisningen än vad de gör.

Detta arbete syftar till att ta reda på hur en 5:e klass uppfattar begreppet demokrati och hur den uppfattningen ändras under ett års tid. Förutom detta diskuteras hur läroplaner och kursplaner från 1969 och framåt tar upp begreppet demokrati.

Vi har i vår studie frågat ledamöterna i Sveriges riksdag 2004 om de har deltagit i elevrådsarbete under sin skoltid, och om vilka inslag i arbetet de upplevt som positiva respektive negativa i sammanhanget. Vi använde en kvantitativ metod där vi ställde frågor genom att i enkätform kontakta samtliga riksdagsledamöter i Sveriges riksdag. Hälften av de tillfrågade svarade på vår enkät och av dessa angav knappt hälften (70 personer) att de varit engagerade i elevrådet. Om det skulle motsvaras av liknande värden inom politikerkåren som helhet, ett elevrådsdeltagande på drygt 40 %, skulle det vara en uppseendeväckande hög siffra. Det finns inte underlag för ett sådant antagande genom vår studie. Faktorer som vilja till samhällsengagemang, samarbetsförmåga och förståelse för hur samhället och hur arbetet i en demokratisk organisation fungerar, fick höga siffror. Det fick också faktorer som självkänsla och personlig utveckling. Inte minst viktiga ser vi de svar som pekar på negativa upplevelser, även om dessa är färre: maktlöshet och besvikelse. Vi tror att det finns fördelar om man anlägger ett sociokulturellt perspektiv på lärandet för att ge de unga ett demokratiskt förhållningssätt; det är genom att leva i en demokratisk miljö man fostras till demokrat. Vuxenvärldens bemötande av elevrådsarbetet är avgörande enligt det synsättet. Vi tror oss dock kunna se att för de enskilda f d elevrådsmedarbetarna har arbetet som elevernas valda representanter varit positivt, samtidigt som några har pekat på den maktlöshet de unga eleverna många gånger har i vår demokrati. De får den makt de vuxna är villiga att ge dem.

Det råder delade meningar om hur den Europeiska unionen kommer att utvecklas i framtiden. Skeptiker menar att den kommer utvecklas i riktning mot en federation och undergräva medlemsstaternas suveränitet, medan andra menar att det europeiska samarbetet främst är en frihandelsförening. Syftet med min uppsats är att undersöka hur det inom EU:s institutioner resoneras kring frågor rörande EU:s framtida integration, samt kring frågor rörande demokrati. Det material jag analyserar är ett urval av EU-dokument, där jag med kvalitativ textanalys, utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av tre stycken integrationsteorier, försöker förstå hur EU:s institutioner ser på unionens framtida integration samt frågor rörande demokrati. Resultatet av undersökningen gav en mångfacetterad bild av hur det resoneras kring dessa frågor på högsta EU-nivå. Speciellt belysande var hur kommissionen resonerar kring demokrati jämfört med andra EU-institutioner.

Syftet i föreliggande studie är att undersöka en grupp barns uppfattningar av delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av öppna intervjuer. Den information som intervjusvaren gav bearbetades enligt den fenomenografiska ansatsen. 13 intervjuer genomfördes med barn i åldern 7-11 år på ett fritidshem. Resultatet visar att barnen har en tydlig uppfattning av vad de har delaktighet i och inflytande över i fritidshemmets verksamhet. Barnen beskriver den fria leken, stormötet och social samvaro som tillfällen där de har möjlighet att bestämma. De områden som de uppfattar att de inte har inflytande över men som de skulle vilja kunna bestämma mer över är verksamhetens innehåll, verksamhetens form och verksamhetens regler. När det gäller huruvida barnen uppfattar att det är vissa barn som bestämmer mer än andra inom fritidshemmets verksamhet så visar barnens svar dels på uppfattningen att alla barn bestämmer och dels på att vissa barn bestämmer mer.

Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om rektorers syn på ett elevråds försättningar och funktion i skolan. Utifrån syftet vill vi undersöka rektorers syn på elevinflytande och elevråd samt möjligheter och hinder för realisering. Vi vill även undersöka rektorers syn på lärares roll samt sin egen roll i arbetet med elevinflytande. I studien använder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod av semi-strukturerad karaktär. Intervjuer med fyra rektorer, utgjorde underlag för studien. Studiens resultat visar att rektorerna har en positiv syn på elevinflytande och anser att elevråd innehar en viktig funktion i skolan. De hinder som rektorerna upplever finns är bland annat långsamma processer, eleverna själva och tiden. Möjligheterna anger de vara motivation för lärande, övning i demokrati samt goda relationer. Lärare är en förutsättning i arbetet med elevinflytande och även om rektorerna bär huvudansvaret, betonas samarbete i skolan för att aktivt elevinflytande ska gynnas och realiseras.

The purpose of this essay is to illustrate how the position of power / exercise of power are perceived in today's schools from the teacher's perspective. I have examined how students' freedom and democracy education interpreted in real life, and how this affects both teacher and student learning approaches. I would also highlight the need to set standards for children's psychological development related to the consequences will be. I have chosen to perform a qualitative research through individual interviews with five participating teachers from different experiences in different type of school. I have used the hermeneutic method of analysis to analyze the material. My sense was to focus on primary education in recent years. There are many literature and research that topic like this which uses the concept of power. That has been the source of power theory as Michel Foucault. The actual study is based on three different perspectives: the exercise of power, the democratic and educate the psychological / educational need for boundaries. The material for the individual interviews, I have written some of them in text form in empirical data. Results show that teachers need more space to exercise their formal powers, more remedies and consequences and the courage to set boundaries for students. Freedom and democracy must be adapted to pupils' maturity and age.

Sammanfattning På den förskola som jag arbetar och som också har varit min VFU-plats under min utbildning har det förekommit många diskussioner kring hur vi arbetar med demokrati, delaktighet och inflytande i förskolan. Förskolan vilar på demokratins grund, som innebär att vi inom förskolan bland annat ska ta till vara barnens tankar och idéer samt uppmuntra barnets förmåga till inflytande i vardagen. Tidigare forskning har visat på svårigheter kring arbetet med barns inflytande och delaktighet i förskolan. Med anledning av detta fann jag det intressant att undersöka de yngre barnens reella inflytande på några förskolor. Mitt arbete bygger på en enkätundersökning om några pedagogers syn på begreppen demokrati, delaktighet och inflytande samt vilka faktorer som kan påverka eller begränsar deras arbete med begreppen. Resultatet av min undersökning visar att tiden, förhållningssätt och barngruppens sammansättning är viktiga faktorer som oftast påverkar pedagogerna i deras arbete med barns inflytande, delaktighet och demokrati.

Emelie Dansk &amp; Maria Lindström. (2010) Tre klassers upplevelse av tre lärares arbete med elevinflytande. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle. Demokrati är en del av det svenska samhället. Då skolan är det ”lilla” samhället som kan anses spegla det ”stora” samhället utanför. Ett av skolans största uppdrag är att fostra eleverna till demokratiska medborgare samt i skollagen poängteras att eleverna skall ha inflytande över sin utbildning. Metoden i denna studie är kvalitativ intervju med 3 klasslärare för åk 5 och kvantitativ enkätundersökning med dess klasser, totalt 52 elever. Syfte med studie är att undersöka om och i sådana fall hur lärares uppfattningar och arbete med elevinflytande påverkar elevernas upplevelser av elevinflytande. För att få syn på detta fenomen var metodvalet en kvalitativ intervju med lärarna och en kvantitativ enkätundersökning med eleverna, där en jämförelse synliggjorde elevernas och lärarnas påverkan och uppfattning av arbetet med elevinflytande. Våra slutsatser av studie visade att lärares arbete med elevinflytande påverkar elevernas upplevelse av elevinflytande, däremot lärare som anser sig ha mycket elevinflytande behöver inte ha elever som upplever det samma. Ju mer inflytande eleven har desto mer vill den bestämma.