This study compares different articles on aftonbladet.se and the availability of comment fields on the articles. It is not possible to comment all of them and we examined which you could and which you could not comment on.   The study’s purpose is to examine how well the comment fields on aftonbladet.se take advantage of the opportunity to create a deliberative discussion that the public may take part of. This study looks at what subject matters it is possible to comment on and if there are any statistical correlations between those subjects that you can’t.   This study analyses 250 articles on the news site aftonbladet.se with a total of eleven variables between the 26 of November and the 7 of December. The variables contained subject area, headliner and if the article mentions any political party. The study also analyses variables such as racism, religion and violence- and sex crime in relation to the comment fields.   The main result was that you could only comment on 55, 7 percent of the articles. Of the articles that concerned economics, politics, crime and accidents you could only comment on one third (36, 5 percent) and of the articles that concerned sport, entertainment and health you could comment on 81, 8 percent.   The study’s main conclusion is even if the comment fields on aftonbladet.se have the opportunity to encourage a deliberative discussion it does not take advantage of that opportunity.

ABSTRACT Titel: Ekonomisk förening – en fallstudie hos fyra ekonomiska föreningar i Gävleborg   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Ingela Jansson & Maria Stolt   Handledare: Stig Sörling   Datum: 2011 - Maj   Syfte: Syftet med denna studie är att belysa villkoren samt fördelar och nackdelar med att bedriva en ekonomisk förening. Information om ekonomiska föreningar under vår utbildning har varit sparsam i förhållande till andra bolagsformer och vår studie har visat på att detta gäller allmänt i samhället. Våra forskningsfrågor är: Vad bidrar till att man väljer att bedriva en ekonomisk förening? Vilka är fördelarna och nackdelarna med en ekonomisk förening?   Metod: Vi har utgått ifrån den kvalitativa metoden med öppna intervjuer, där fyra stycken ekonomiska föreningar har studerats. Vi har även utfört två intervjuer med anställda på två olika banker för att få information om vilka villkoren är för ekonomiska föreningar vid företagsbelåning. Information har samlats in och bearbetats, för att sedan analyserats och är grunden till slutsatsen.   Resultat & slutsats: Vår slutsats är att personer väljer att bedriva en ekonomisk förening för att de vill driva en verksamhet tillsammans med andra och att det personliga ansvaret saknas samt att det inte krävs något startkapital.   Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att inkludera flera intressenter och därmed få fler fördelar och nackdelar med en ekonomisk förening.   Uppsatsens bidrag: Vårt bidrag är att vi som författare har belyst ekonomiska föreningar, genom att öka kunskapen om villkoren, för de som vill veta mer om företagsformen.   Nyckelord: Kooperativ, Ekonomisk förening, Demokrati, Medlemmar, Finansiering

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur aktiva lärare tolkar begreppet elevinflytande och vilka möjligheter och begränsningar de anser de har för att förverkliga elevinflytande i sin verksamhet i förhållande till elevernas läroprocesser i förskola och i grundskola. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har använt oss av personliga semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att trots att begreppet elevinflytande är omfattande och mångsidig fanns det enighet om gynnande och begränsande faktorer bland lärarna vi intervjuade. Ett tydligt dilemma som framkom i vår studie var att tillmötesgå gruppens och individens behov och intressen i undervisningssituationen.

The purpose with this essay is to investigate Swedish political parties who have had or has a restrictive immigration policy containing opinions, that can be classified as xenophobic, and their history and development as a party. The focus in this essay is centred on the politicization that the parties Ny demokrati and Sverigedemokraterna have gone through and the mobilization they have reached. The material that will be handled in this matter are mainly the parties’ political programs that have been published in various forms, but these will be supplemented with secondary sources in the form of previous research, reviews by journalists and other literature. The result have shown that the development from 1970 – 1980´s to today considering these type of organizations is that they have changed in their appearance, in the matter of how they convey their message, and the actual appearance of the party members more than the message itself. The strongest evidence in this matter is Sverigedemokraterna which since the election 2010 has gained entrance in the Swedish parliament as a xenophobic party.

I detta arbete redovisas tre musiklärares arbetssätt med elevinflytande i undervisningen på gymnasiets estetiska program. Den visar på skillnader och arbetssätt med elevinflytande i praktiska och teoretiska musikämnen. Jag jobbar för närvarande som gitarrlärare på ett studieförbund i Stockholm där eleverna har ett mycket stort inflytande på undervisningens utformning. Mina erfarenheter av mitt gitarrlärarjobb är att eleverna tycker att det är roligt att spela musik de själva tycker om, samtidigt tycker jag det svårt att hitta en bra balans mellan vad jag som lärare tycker de ska lära sig och vad eleverna tycker är kul och roligt. Syftet med det här arbetet är att försöka se andra musiklärares tankar och erfarenheter kring elevinflytande. Frågeställningarna gäller de tre lärarnas och de olika skolornas arbetssätt med elevinflytande. Vilka svårigheter ser lärarna finns med elevinflytande? Finns det skillnader mellan praktiska och teoretiska musikämnen? Metoden för undersökningen är av kvalitativ art och jag har ansett det viktigt att intervjua musiklärare på grund av deras erfarenheter att arbeta med både teoretiska och praktiska musikämnen. Jag redovisar i mitt resultat vilka att svårigheter lärarna upplever finns med elevinflytande och hur det tar sig i uttryck. Brist på tid, elevernas förförståelse av ämnet, samt de mål som står i kursplanerna, påverkar elevinflytandet i undervisningen. Resultatunderlaget kommer från två enkätintervjuer och en telefonintervju med musiklärare. Det har gjorts genom kvalitativa intervjuer. Undersökningen visar att det finns skillnader i arbetssätt mellan olika skolor och lärare. Den enskilda skolans arbetssätt karaktäriseras genom lokala kursplaner och arbetsplaner – vilket undersökningen visar också skiljer sig åt emellan skolorna. Lärarna anger olika anledningar till vilka svårigheter de upplever med det informella elevinflytandet i undervisningen och varför. Undersökningens resultat baseras på tre lärarintervjuer. Intervjuerna har genomförts genom enkäter med uppföljande samtal och en telefonintervju. Analysen av resultatet visar att lärarna har snarlika metoder för hur de jobbar med elevinflytandet i praktiska ämnen. I de praktiska musikämnena är elevinflytandet större än i teoretiska ämnena. Lärarna uppger olika svar på varför genom att hävda att det är elevernas förkunskape / <p>Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen</p>

Introduktion: att lyssna på barnens idéer och tankar för att komma fram till gemensamma mål innebär att alla kan känna delaktighet i det som sker. Pedagoger bör inte använda den makt som de har på ett negativt sätt utan vända den till att skapa demokratiska och delaktiga beslut. Det är viktigt att ta reda på hur mycket barnen kan förstå begreppen som inflytande, demokrati samt delaktighet. Skapa vardagliga situationer där barnen får en förståelse för orden demokrati, inflytande och delaktighet. Syftet: med vår studie är att undersöka hur barns inflytande och delaktighet påverkar deras vardag och att undersöka om barn har insikt om sin delaktighet i de sammanhang där beslut tas. Metod: ett mindre antal barn från två olika Reggio Emilia inspirerade förskolor, placerade i en av stadsdelarna till en storstad, deltog i studien. Vi använde oss av observations schema och intervju med stöd av fyra frågor. Resultatet: visar att pedagogerna behöver ändra sitt förhållningssätt för att sträva efter uppmuntran där barn medverkar till påverkan och inflytande. Delaktigheten och inflytande bör vara större än vad denna undersökning kunde visa. Pedagogerna borde arbeta mer med att förtydliga barnens delaktighet genom att dokumentera och synliggöra barnens processer, se det kompetenta barnet och föra diskussioner.

Föreliggande studie har som syfte att studera hur rektorer i sin roll som pedagogiska ledare resonerar och förstår skolans syfte och mål med utgångspunkt i kunskap, bildning och demokrati. Studiens grundläggande antaganden vilar i Habermas system- och livsvärlds-perspektiv som menar att samhället bör förstås utifrån ett dubbelt perspektiv: system vilken är kontext för målorienterat handlande och livsvärlden vilken är kontext för kommunikativt handlande. Studien är en intervjustudie där fem rektorer från fyra olika grundskolor deltagit. Resultatet visar att rektorerna efterfråga en skola som präglas av en livsvärlds kontext där förståelseorienterade och kommunikativa handlingar står i centrum. De ger uttryck för att skolan bör utvecklas till att mer formas utifrån en upplevelse och erfarenhetsbaserad under-visning och inte en undervisning som formas utifrån läroböcker och en på förhand given kunskap. Studiens resultat påvisar dock att skola och utbildning idag formas och styrs inom systemperspektivets sfär där mål- och framgångsorienterade handlingar står i centrum. Det visas tydligt i resultatet att systemet koloniserar livsvärlden inom skola och utbildning.

The aim of this Master´s thesis is to examine the debate in Swedish library press concerning outsourcing of public libraries. The two magazines studied are BBL (Biblioteksbladet) and bis (bibliotek i samhälle). The period of time covered by the selected articles is 2005 to 2011. Although there are still quite few cases of tendering arrangements in Sweden, the question has been raised in the last years by the decision of the Municipality of Nacka (Stockholm) to outsource their public libraries. Another important factor for bringing the question into focus has been the general elections of 2006, which brought an alliance of right-wing parties to power.      In this thesis the arguments of the participants are documented and analyzed. The premises of the arguments are also analyzed. The premises are equivalent to the ambiguous and mutually connected concepts of democracy, culture, freedom and power. The results show that the debate is determined by what I call “the conventional concept of public libraries”. According to this concept, the role of a public library is to promote democracy. Democracy, then, is defined in a social liberal way. It is this view of the role of public libraries that is being defended by the opponents of tendering arrangements. Even the arguments of the advocates of outsourcing must be understood in light of  liberal democratic tradition. However, the advocates represent the neoliberal view of democracy, which makes them define the concepts of freedom and power in a different way compared to their antagonists. Inspired by the theory of meaning proposed by Michael Dummett, I show that there are strong reasons for stating that the debate is won by the opponents of outsourcing. The word “public library” can only be used for a very specific kind of institution, provided that it is still meaningful. Furthermore, using the theory of power elaborated by the North American political and social theorist Steven Lukes, I also show that the arguments of the participants in the debate essentially are to be understood in light of the power that the participants claim is being exercised over the users by the two opposite ways of managing public libraries. Last of all, the debate can be seen as an expression of a secular liberal democratic discussion concerning the relation between the state, the market and the civil society.

Sverigedemokraterna har nu kommit in i riksdagen, nästa steg enligt Jimmie Åkesson är att få 30 % av rösterna! Med anledning av partiets bakgrund och den debatt som florerat kring deras främlingsfientlighet och annat, tycker jag det är angeläget att undersöka vad partiet står för. Syftet med detta arbete är därför att undersöka och besvara frågan: Vilken syn har Sverigedemokraterna på demokrati och de mänskliga rättigheterna, och visar de samma förhållningssätt till demokrati och mänskliga rättigheter i sitt principprogram och valmanifest som i andra dokument? Metoden jag har använt för att göra denna undersökning är olika typer av kvalitativ textanalys, först en enklare diskursanalys för att se vad akademiska teorier har för syn på demokrati och mänskliga rättigheter. Ett antal nyckelbegrepp inom demokrati valdes sedan ut; människosyn, folk-medborgare, stat-nation och kultur-religion, därefter konstruerade jag en modell där jag kunde besvara mina delfrågor genom att i tur och ordning titta på vilken syn på nyckelbegreppen de olika aktörerna hade, genom en aktörscentrerad systematisk textanalys av demokratiteorier och FN:s deklaration och konventioner om de mänskliga rättigheterna. Slutligen gjorde jag en innehållslig textanalys av Sverigedemokraternas principprogram, samt diverse material som jag funnit på deras hemsida, t ex TV-klipp, bloggar mm. Resultatet jag kom fram till är att Sverigedemokraterna inte alltid respekterar de mänskliga rättigheterna, de delar inte den människosyn och syn på kultur, som präglar demokratiteorier och FN. De är ganska öppna med sina åsikter i principprogrammet, de döljer t ex inte att de är emot Islam, även om tonen där är betydligt mer dämpad än i andra forum.

Den opinionsbildande debattsidan Newsmill har anklagats i etablerad media för att vara en samlingsplats för högerradikala reaktionärer så väl som ett konkret hot mot demokratin. I huvudsak vilar anklagelserna på Newsmills funktion som en plats för medborgarjournalistiskt initiativ. Med de anklagelserna i åtanke var syftet med denna undersökning således att ta reda på huruvida denna medborgarjournalistik med tillhörande debattflora representerade ett offentligt rum för debatt där en deliberativ diskussion mellan jämlikar kunde äga rum, eller om kritiken är befogad. Utifrån temat integration ville vi sedermera ta reda på om diskussionen har ändrat karaktär över tid, mellan 2009 och 2012. Vi har därför utfört en kvantitativ analys för att i grova drag avgöra hur debatten på kommentarsfälten ser ut. Med hjälp av den kvantitativa undersökningen har vi därefter bedrivit en kvalitativ analys av ett snävare urval artiklar med tillhörande kommentarer. Den kvalitativa innehållsanalysen utfördes med ett diskursanalytiskt perspektiv och stödde sig på två huvudsakliga riktningar för demokratisk teoribildning. Dels är det den deliberativa modellen, som definierad av Jürgen Habermas och John Rawls, och på andra sidan Chantal Mouffes teori om en pluralistisk agonism. Undersökningens resultat visar att den diskussion som förs mellan artiklarna och kommentarsfälten inte under någon av de två urvalsperioderna uppfyller alla de krav som den deliberativa diskussionsprocessen kräver av det offentliga rummet. Medan diskussionen under den första urvalsperioden tydde på ett starkt antagonistiskt förhållningssätt mellan olika politiska stånd och läger i sakfrågorna så tydde resultatet i den andra urvalsperioden på en viss utveckling mot en rättvisare diskussion som mer lutade åt en agonism mellan meningsmotståndarna. Gemensamt för båda perioder var ett visst hinder för hemsidan som en fungerande offentlighet i och med ett antal utbredda föreställningar om en hegemonisk makt besutten av sittande politik och etablerad media som förhindrar åsiktsvariationer.