Studiens syfte är ungdomars erfarenheter och upplevelser av demokrati i deras vardag samt hur det tar sitt uttryck. Flera författare har belyst att ungdomar tar lättvindigt på demokrati och att de inte ser demokrati som mer än valdeltagande och politik, och att de med andra ord inte ser demokratins värde. En kvalitativ metod valdes och det empiriska materialet samlades in genom fem individuella intervjuer samt fyra observationer vid olika fritidsgårdar. Frågorna i intervjuerna handlade om hur ungdomar upplever delaktighet och inflytande samt hur demokrati utförs och genomförs i deras livsvärldar såsom skolan, fritiden, familjen, vänner och media. Studien visade att ungdomarna upplevde delaktighet och inflytande som delar i demokrati och att det var viktigt för dem, då det innebar möjlighet att göra deras röster hörda men de var samtidigt omedvetna om den demokrati som fanns på andra arenor i deras vardag. Inflytandet och delaktigheten angående demokrati tog sitt uttryck på olika vis då ungdomarna upplevde medveten i sina hemmiljöer och en omedveten demokrati i skolor och på fritidsgårdar. Studien visade även på vilka sätt ungdomarna skapar demokrati genom till exempel skapandet av musik och engagemang inom idrotten. Slutligen visar studien att ungdomarna upplevde ett högt värde på demokrati samtidigt som de inte utnyttjade den till fullo vilket skapade en situation där ungdomarna inte värderade sin egen roll i en demokratisk kontext. / The study deals with youth’s experience of democracy in their daily lives and how it is being expressed. Several authors have highlighted a problem in young people ´s views on democracy. The problem at hand is that two days youth takes democracy lightly and that they see democracy as politics and elections, and that they don’t see the value of democracy. The aim of this study was to examine young people ´s experience and thoughts on the concept of democracy. A qualitive method was chosen and the empirical material was gathered through five individual interviews and four observations at various youth centres. The questions in the interviews where about how adolescence experiencing participation, influence and how democracy is carried out and implemented in their life, such as school, leisure, family, friends and media. The study showed that adolescence experience participation and influence as a part of democracy and that it is important to them, because it gives them an opportunity to make their voices heard, but they were also unconscious of some of the democracy that exists in their everyday lives. The level of awareness associated with democracy varied and the adolescence were experiencing awareness intheirhome environmentandthe unconsciousdemocracywere present in schools and recreations centres where it is not as visible to young people. The study also shows that adolescence creates democracy, by for example, the creation of music and involvement in sports. Finally, the study shows that young people experienced a high value on democracy even if they did not take advantage of it which lead to consequences because the adolescence did not value their own role in a democratic context.

Studien syftar till att synliggöra verksamma grundskollärares syn på skolans roll och uppdrag i samhället, relationen mellan skolans kunskapsuppdrag och demokratiuppdrag samt lärarens roll och uppdrag i skolan i relation till aktuella styrdokument. Forskningsfrågorna för studien är följande: ● Hur ser verksamma grundskollärare på skolans roll och uppdrag i samhället? ● Hur ser dessa lärare på skolans kunskapsuppdrag respektive demokratiuppdrag? ● Hur ser dessa lärare på lärarens roll och uppdrag i skolan? ● Hur förhåller sig lärarnas uttalanden till Lgr 11 och Skollagen? För att besvara dessa frågor har det gjorts kvalitativa intervjuer av fem verksamma grundskollärare samt en webbenkät för att få fram lärares åsikter, detta utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Begreppen läroplanskoder och arenor har använts som analysverktyg. Resultatet visar att de deltagande lärarna till stor del är överens om att skolans roll och uppdrag både är att förmedla kunskaper och demokratiska värden till elever, att både kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget är lika viktiga, men att demokratiuppdraget ändå väger lite tyngre. Dessutom finns en samstämmighet mellan lärarnas uttalanden och det som står skrivet i läroplanen och skollagen.

Uppsatsen undersöker byggnationen av Sågenområdet i Knivsta med syftet att kritiskt analysera den fysiska planeringen utifrån ett demokrati- och maktperspektiv. Utifrån intervjuer samt genom textanalys av media och offentliga dokument undersöker uppsatsen den kritiska diskursen som riktats mot planeringen, de diskurser kring hållbar utveckling som präglat planeringen samt i vilken utsträckning planeringen har påverkats av neoliberalism. Neoliberalism används som uppsatsens teoretiska ramverk och som analytiskt verktyg för att förklara prioriteringar och beslut som fattats i planeringsprocessen. Undersökningen finner att den typ av hållbar utveckling som förespråkas av kommunen präglas av neoliberalism samt att de kritiska diskurserna inte getts inflytande i planeringen i stor utsträckning. Att kritiken inte getts inflytande i planeringen kan till viss del förklaras utifrån neoliberala tendenser, till exempel att beslut fattats genom stängda förhandlingar mellan kommun och privata aktörer och att politiskt laddade begrepp som hållbar utveckling och exploatering avpolitiserats. En lösning som föreslås är en utveckling av planeringens demokratiska aspekter där medborgardialog används som ett verktyg för att fånga upp och beakta synpunkter och kunskap från olika grupper i samhället.

Undersökningen handlar om hur Uppsala förvaltar sociala kapital i form av föreningsliv. Den handlar om hur Uppsala kommun arbetar med och ser på föreningslivet, hur några föreningar i Gottsunda ser på sin egen verksamhet, kommunen och föreningsliv i allmänhet. För att ge en teoretisk grund till min studie kommer jag att använda mig av Bourdieu’s begrepp socialt kapital, vilket i korthet innebär det värde som kommer ur sociala nätverk. Det är en kvalitativ studie, där resultatet främst kommer från semistrukturella intervjuer och intervjupersonerna är tjänstemän från Uppsala kommun och företrädare för ett antal föreningar i Gottsunda. Uppsatsen visar att Uppsala kommun stödjer föreningslivet både finansiellt och främjar det genom arbeta fram en lokal överenskommelse som ska stärka dialogen mellan kommunen och föreningslivet. Relationen mellan kommunen och föreningslivet skulle behöva stärkas med ökad dialog och förståelse för den andra partens verksamhet och perspektiv. ”Den lokala överenskommelsen” utgör ett viktigt verktyg för en ökad dialog mellan parterna, men kommunen skulle också behöva sträcka ut en hand mot de föreningar som känner sig diskriminerade eller förbisedda.

Abstract     Nilsson, J. (2011) Waldorf preschool and municipal preschools - How they look at the preschool curriculum. Degree in the teacher education program. Gävle. University of Gävle. In this study, four pedagogues view of curriculum for preschool have been investigated. The pedagogues come from a Waldorf preschool and a municipal preschool. The study was done using qualitative interviews. The interviews were open to nature and the informants were given the room to answer questions the way they look at the curriculum for preschool and how their approach to children's learning. Informants' responses were similar on many issues but one could clearly see the differences in their approach. The major differences that emerged during the study was that teachers from the Waldorf preschool believes it is important to have continuity in children's everyday life while the pedagogues from the municipal pre-school believes that you should embrace the moment and the children. Both the municipal and Waldorf pedagogues stress the importance of the individual. Keywords: Preschool, curriculum for preschool, Waldorf, play, democracy. / Sammanfattning       Nilsson, J. (2011) Waldorfförskola och kommunalförskola - Hur de ser på förskolans läroplan. Examensarbete i lärarprogrammet. Gävle. Högskolan i Gävle.   I denna studie har fyra pedagoger synsätt på läroplanen för förskolan undersökts. Pedagogerna kommer från en Waldorfförskola och en kommunalförskola. Studien har skett med hjälp av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var öppna till karaktären och informanterna gavs utrymme att svara på frågor angående deras arbetssätt och synsätt på barns lärande. Informanternas svar var liknande i många frågor men man kunde tydligt se skillnader i deras synsätt. De stora skillnaderna som framkom under studien var att pedagogerna från Waldorfförskolan anser att det är viktigt med kontinuitet i barnens vardag medans pedagogerna från den kommunala förskolan anser att man skall utgå från stunden och barnen. Både de kommunala och Waldorfpedagogerna betonar att se till den enskilda individen.   Nyckelord: Förskola, Läroplan för förskolan, Waldorf, leken, demokrati.

Today, student influence is an important part of the school’s activities and is anchored both in Lgr 11 and the school law. Student influence has gained a larger and more important role thru out the years. Previous research points out that teachers and management at school’s have had difficulties with interpretation and understanding the education plan (curriculum) and to know in which way and how much influence the student should have. The problematic around student influence is that the concept is multifaceted and can be interpreted from different points of view. The purpose of this essay is to find out how teachers and management at two schools for younger children view of the concept of student influence. Through qualitative interviews with four teachers, a principal and one development manager in two schools, I noticed that the view of student influence has changed since earlier research in the matter. The Informants had no longer difficulties to interpret the education plan (curriculum), or understand what student influence is all about. Instead they talked about the benefits of student influence for the pupil’s own learning. However, they argued that in order for pupils to have real influence, pupils in the younger ages must first learn what influence is all about. The question then becomes if the younger pupils can’t have influence and which view the teachers then have on the pupils.

Att demokrati och en förståelse för mänskliga rättigheter och människovärde skall genomsyra skolans verksamhet är de allra flesta lärare bekanta med. Vissa arbetsområden ställer detta mer på spets än andra, däribland undervisningen om folkmord i ämnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. Utgångspunkten tas i lärarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har någon betydelse för demokratiuppdraget. Uppsatsen grundar sig i en kvalitativ enkät som är besvarad av sammanlagt elva gymnasielärare i historia. Som en teoretisk grund för studien återfinns forskning angående det demokratifostrande uppdraget och historiemedvetande samt Deweys tankar om utbildning och demokrati. Även begreppsdefinitioner av demokrati, mänskliga rättigheter, människovärde och folkmord återfinns. Resultatet visar att det demokratifostrande uppdraget ges stort utrymme i folkmordsundervisningen, och då främst aspekterna demokrati och människovärde. Flertalet lärare anser att folkmord är viktigt för att lyfta dessa aspekter, då de blir en naturlig del av undervisningen. Historiemedvetande anses av de flesta lärarna vara viktigt i samband med folkmordsundervisningen för att förstå att folkmord har förekommit och fortfarande göra det. Dock är det få lärare som kopplar samman historiemedvetandet med det demokratifostrande uppdraget.

Vi har i denna uppsats valt att i en komparativ studie studera och problematisera hur skolors organisatoriska storlek kan påverka lärares förutsättningar för en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet. Anledningen till detta val är att vi under vår verksamhetsförlagda utbildning har uppmärksammat hur olika arbetet med värdegrunden har varit i skolorna och utifrån våra studier i samhällskunskap har vi funderat över varför det demokratiska arbetet tar sig olika i uttryck. Syftet med uppsatsen är att studera om skolans storlek har betydelse för lärarlags möjligheter till en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet. Vårt delsyfte är att ta reda på hur arbetet med värdegrunden kommer till uttryck i klassrumssituationer. Vi vill med denna uppsats nå en djupare förståelse över hur skolors storlek kan komma att påverka värdegrundsarbetet och har en hypotes om att det är lättare att nå en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet på en mindre skola än på en större. För att kunna nå en djupare förståelse av helheten valde vi att använda oss av både observation och intervju. Vi valde två skolor inom samma kommun som skiljde sig åt betydligt i elevantal och således också i antal lärare på skolan. Två lärare på varje skola ställde frivilligt upp på att delta i vår studie. I denna uppsats går det att se utifrån våra observationer och intervjuer med lärare på en större och en mindre skola att ingen av skolorna har något uttalat mål med sitt värdegrundsarbete. Lärarna på den större skolan upplever det svårt att föra samman de två lärarlagen. En anledning till att de har svårigheter att nå en gemensam syn och förståelse ser vi är att i en stor grupp så finns det för många privata värden som leder till att det blir svårt att nå någon slags konsensus. En annan anledning kan vara att forumet blir för stort vilket medför att alla inte vågar göra sin röst hörd och istället bildar mindre grupper. På den mindre skolan så har lärarna i stor utsträckning nått en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet tack vare att de är en liten grupp som arbetat tillsammans en längre tid och har en tillåtande atmosfär för varandras åsikter. Vi menar dock att detta också har lett till att verksamheten blivit statisk då det inte kommit in nya influenser och idéer.

Inkomstklyftor hindrar en ekonomis utveckling på flera sätt. Senare studier fokuserar på inflation och demokratins påverkan på inkomstklyftor. Resultaten är dock inte självklara och skiljer sig beroende på studien som genomförts. Denna uppsats bidrar till forskningen kring inflationen och demokratins påverkan på inkomstklyftor genom att fokusera på effekter i Latinamerika under åren 1976-1993. Detta eftersom Latinamerika har en historia med höga inkomstklyftor och har drabbats länge av hög och i vissa fall hyperinflation samtidigt som många av länderna blev demokratiska under perioden. Resultaten ger ytterligare belägg för att detta samband in te är självklara. Uppsatsen finner att inflation är en icke linjär funktion samt att det finns tillräckligt med statistiskt belägg för att demokrati har en negativ påverkan på inkomstklyftor. Hög- samt hyperinflation har en positiv påverkan på inkomstklyftor och hyperinflation har större effekt än höginflation. Uppsatsen finner dessutom att interaktionstermen mellan demokrati och hög- respektive hyperinflation är signifikant skiljt från noll och påverkar inkomstklyftorna positivt.

I dagens Sverige sjunker valdeltagandet till riksdagen och allt färre medborgare engagerar sig politiskt, och denna tendens är särskilt tydlig bland ungdomar. Skolan har en viktig roll att fostra ungdomar till deltagande i demokratin. Denna uppsats syftar till att problematisera samhällskunskapens roll i detta demokratiarbete, genom att undersöka en liten del av detta område. Uppsatsen innehåller en studie kring hur ett urval av samhällskunskapslärare tänker kring sin undervisning om demokrati inom samhällskunskap A och hur deras läroböcker hanterar demokratiområdet. Den undersökningen relateras till två demokratisyner som är den normativa och den funktionalistiska. Undersökningen relateras även till en del av den didaktisk-pedagogiska diskussionen på området som främst representeras av Tomas Englund.