Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om fritidspedagoger medvetet arbetar med elevinflytande i skolan, på vilket vis de gör det, samt hur de skulle vilja arbeta för att främja elevers fortsatta inflytande. Som undersökningsmetod har vi valt att göra en intervjustudie. Tanken med metodvalet var att vi genom intervjufrågor skulle kunna få utförliga och detaljerade svar från respondenterna, där möjlighet till följdfrågor vid behov fanns. Uppsatsen bygger därför på intervjuer av fem fritidspedagoger från olika skolor i Gävle. Anledningen till att vi valde respondenter från olika skolor var att få ett bredare perspektiv på hur fritidspedagoger arbetar med elevinflytande. Resultaten av vår intervjustudie har gett oss insikt i hur fritidspedagogerna arbetar och hur de skulle vilja arbeta med elevinflytande om alla de rätta förutsättningarna fanns. Alla respondenterna upplevde att de arbetar med elevinflytande i för låg grad, ofta på grund av stora barngrupper och lite personal. Däremot är ambitionen och viljan att främja elevers inflytande hög.

Det politiska landskapet har förändrats på senare år, och antalet personer som blir medlemmar i ett politiskt parti blir allt färre. Samtidigt så ökar antalet rörliga väljare och den tekniska utvecklingen har medfört nya kommunikationsmöjligheter som till exempel sociala medier. Forskare har under en tid förutspått att sociala medier kommer få en ökad inverkan på valresultatet, något som ännu inte inträffat fullt ut. Samtidigt som vikten av sociala medier och dialog är i fokus så har det visat sig att organisationer har svårt att veta hur de ska använda sociala medier på rätt sätt. Även vem som sätter dagordningen gällande samhällsfrågorna har kommit att ifrågasättas av forskarna på senare tid. I tidigare forskning menar man att massmedierna var de som bestämde dagordningen för såväl medborgare som för politiker. Idag ser vissa forskare däremot på skapandet av dagordningen som en gemensam process mellan politiker, medborgare och media, snarare än att det är en enda part som bestämmer. Detta beror återigen delvis på den nya tekniken och därigenom möjligheterna att selektera mellan nyheter i det stora utbudet på internet. Politikerna har som ett resultat av detta behövt professionalisera sig i sitt sätt att framföra sitt partis ståndpunkter, samt i sitt sätt att kommunicera med allmänheten.                       Syftet med denna uppsats var därför att undersöka hur politiska partier kommunicerar på sociala medier. Vi valde att ta reda på detta genom att undersöka Socialdemokraternas och Moderaternas kommunikation på Facebook under en bestämd tidsperiod. Detta har vi gjort genom kvantitativa innehållsanalyser och kvalitativa textanalyser. Vi kodade partiernas inlägg och tillhörande underkommentarer och analyserade därefter texten i inläggen. Resultatet redovisas i form av löpande text och diagram och vävs därefter ihop i analysen. Resultatet visade att både Socialdemokraterna och Moderaterna främst använder sig av envägskommunikation i sina inlägg och att de väldigt sällan går in och svarar på frågor från publiken i underkommentarerna. Vidare framkom det att även om partierna inte svarar på frågor så diskuterar publiken med varandra i kommentarsfältet ändå, samt lyfter också andra ämnen än de som tas upp i partiernas inlägg.

Sedan millennieskiftet har de svenska TV-sända partiledardebatterna allt mer gått från det traditionella till ett mer medieanpassat och publikfriande upplägg. Detta visar sig inte minst i SVT:s sedvanliga slutdebatter som äger rum i samband med riksdagsvalen. I denna uppsats undersöker jag hur och om debattklimatet har påverkats av dessa förändringar, samt vilka samhällsmässiga konsekvenser det kan innebära på ett övergripande plan. Detta gör jag med begreppen medialisering och demokrati som teoretiska analysverktyg, vilka jag definierar med i huvudsak Jesper Strömbäcks bok Den medialiserade demokratin (2004) som viktig kunskapskälla. Strömbäck har inte minst hjälpt mig till att förstå journalistens roll i såväl ett medialiserings- som ett demokratiskt sammanhang, något som varit viktigt för mig att ta hänsyn till i denna undersökning. De empiriska resultaten bygger på en kvantitativ innehållsanalys av SVT:s slutdebatter åren 1976 – 2010, där debattklimaten mäts med fokus på antal avbrott, handviftningar, kakofoni, klipp samt inlägg av moderatorn. Resultaten visar på att antalet avbrott, kakofoni och inlägg av moderator ökat markant sedan man införde ett nytt debattupplägg, medan antalet klipp ökat successivt under hela det undersökta tidsspannet. Däremot går ingen tydlig förändring att finna vad gäller antalet handviftningar. En slutsats som dras av resultaten är att debattklimatet har blivit hetsigare under det undersökta tidsspannet, och att det i huvudsak är media och inte politikerna själva som står bakom denna utveckling. Det konstateras också att ett mer publikfriande debattupplägg förvisso kan gynna demokratin genom att motivera fler människor till att engagera sig politiskt, men att det samtidigt kan avskräcka folk från detsamma då ett mer tävlings- och stridsorienterat debattklimat riskerar försvaga det politiska samtalet.

The European Union is struggling to maintain democracy and tries to increase the participation among the citizens in Europe. The European Citizens’ Initiative, ECI, is a platform established by the European Commission to allow citizens to propose new legislation. “Water and sanitation are a human right! Water is a public good, not a commodity!” is the first ECI that has met the requirements. Participatory democracy is an effective instrument to raise the democracy in EU but it requires inclusiveness and a serious response from the Commission. More than one year has lapsed since the first ECI was registered and several negotiations has taken place in order to establish a strategy so that water and sanitation become a human right among the member states in the EU. At this point the Commission has no ambition to pass the water and sanitation initiative as a legislative procedure because the requirements contradict the internal market rules. Unfortunately the ECI has not yet achieved its goals even though the Commission has acknowledged that water and sanitation are a human right. The ECI is still under development and so far it does not yet meet the ambition to decrease the democratic deficit within the EU.

Hör slöjan hemma i en demokratisk stat? Det är inte helt lätt att avgöra eftersom slöjbruket beror på så många olika faktorer. I denna uppsats presenteras bakgrundsfakta om kvinnan i det muslimska samhället, jämställdheten, Islam och demokrati och slöjan i världen. Vad gäller slöjan så är det i grund och botten en sedvänja som inte direkt har med islam att göra.  Trots det så väljer många kvinnor att bära den som en symbol för sin religion. I vissa länder är slöjor av olika slag påbud. Många hävdar att slöjan endast är ett medel för att förtrycka kvinnan. Olika påståenden i media analyseras i denna uppsats i relation till demokratins grundpelare: jämlikhet och medborgerlig frihet. I en demokratisk stat torde det vara individens frihet att bära slöja eller inte. Men friheten i samhället kan inte garanteras eftersom man inte vet vilka påtryckningar och oskrivna regler som följer med traditioner och kulturer.  Så länge som man inte kan garantera att kvinnor bär slöja av egen fri vilja bör man istället uppmuntra till att alla kvinnor har rätt att synas i samhället. Slutsatsen är att en symbol som ändå står för så mycket negativt hör inte hemma i ett jämlikt samhälle och i en demokratisk stat.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan definierar och reflekterar kring jämställdhet. Studien undersöker hur jämställdhetsarbetet kan tillämpas och konkretiseras i den dagliga verksamheten för att uppnå en demokratisk förskola. Observationer och intervjuer genomfördes i två olika förskolor med sammanlagt åtta pedagoger. Jämställdhet och demokrati är begrepp som alla pedagoger i vår studie är bekanta med och uttrycker som en självklarhet i dagens förskola och i den pedagogiska yrkesrollen. Resultaten vi fick fram i vår studie visade att det finns skillnad mellan den pedagogiska reflektionen och den pedagogiska praktiken gällande att arbeta med jämställdhet och demokrati. Under intervjuerna uttryckte informanterna som deltog i studien att de arbetar aktivt med demokrati och jämställdhet. Observationerna visade däremot att det finns brister i att konkretisera demokrati- och jämställdhetsarbete i verksamheten. Vår röda tråd i studien är att jämställdhetsarbete är en förutsättning för en demokratisk förskola.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

<p>This licentiate dissertation is about the democratic aspects of science education. 264 student teachers provided their written reflections on various arguments for scientific knowledge and literacy, often situating these in relation to their own school experiences. Many of them believe that scientific literacy is necessary, particularly for dealing with social issues related to nature and the environment. Also, many of them have missed - and are now requesting - democratic arguments in science education, describing current methods of science education as difficult, boring, and old-fashioned. They are surprised to see that scientific literacy and education can be motivated for democratic purposes, but they also report experiencing a clash between democracy and science with regard to both content and educational methods.</p><p>The lack of democracy aspects in science education and the contrast between subject matter and democracy form the starting point of this project, which problematises the relationship between teachers' two main tasks: teaching subject matter and fostering democratic citizens. Supported by socio-cultural perspectives on learning as well as research into the importance of dialogue for education in both subject matter and democratic competence, I propose that dialogue-based efforts could help bridge the gap between subject matter and democracy in science education. By democracy, I primarily refer to deliberative processes in which participants engage in mutual communication to discover how well their own and others' arguments hold up when seen from a universal perspective. The idea that deliberative discussions are of both democratic and educational importance suggests that this type of dialogue can be seen as one possibility to integrate the teaching of subject matter and democratic competence.</p><p>I suggest that education for <em>sustainable development</em> is a conceivable way to integrate discussions about complex social issues and scientific facts. I also outline a possible teaching scenario in which pupils engage in deliberative discussions on a theme involving these areas.</p> / <p>Avhandlingen behandlar demokratiaspekten i naturvetenskaplig undervisning. 264 lärarstudenter har skriftligen reflekterat över olika argument för naturvetenskaplig kunskapsbildning, och då ofta satt dessa i relation till egna skolerfarenheter. Flertalet menar att naturvetenskapliga kunskaper är nödvändiga, framför allt för att hantera samhällsfrågor om natur och miljö. Många har saknat och efterfrågar demokratiargument i naturvetenskaplig ämnesundervisning, vilken de beskriver som svår, tråkig och omodern. De ser med förvåning att naturvetenskaplig kunskap kan motiveras av demokratiskäl, men de uttrycker att de snarast upplevt en motsättning mellan demokrati och naturvetenskap, vad gäller såväl innehåll som undervisningsformer.</p><p>De upplevda bristerna på demokratiaspekter och motsättningarna mellan ämne och demokrati i naturvetenskaplig undervisning blev utgångspunkt för det fortsatta arbetet, som belyser förhållandet mellan lärarens dubbla uppgift; ämnesuppdraget och demokratiuppdraget. Denna tudelade uppgift innebär, som jag ser det, att lärarstudenter bör träna möjliga vägar att förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund inom ramen för sin ämnesdidaktiska utbildning.</p><p>Med stöd i sociokulturellt perspektiv på lärande samt forskning kring samtalets betydelse för såväl ämnesmässigt lärande som demokratisk utveckling föreslår jag samtalsinriktade ansatser för att överbrygga klyftan mellan ämne och demokrati i naturvetenskaplig undervisning. Med demokrati avser jag främst deliberativa processer där deltagarna i en ömsesidig kommunikation prövar hur långt egna och andras argument håller i ett universellt perspektiv. Tanken om det deliberativa samtalets såväl demokratiska som kunskapsutvecklande betydelse gör att sådana samtal kan ses som en möjlighet att i undervisningen integrera ämnesuppdraget med demokratiuppdraget.</p><p>Jag föreslår <em>hållbar utveckling</em> som ett tänkbart undervisningsområde för integrativa ansatser i form av samtal kring komplexa samhällsfrågor med naturvetenskapligt faktainnehåll. Jag skisserar även ett tänkt undervisningsscenario med deliberativa elevsamtal kring ett tema med sådant innehåll.</p>

Abstract In the paper, democracy's development and change are studied in Swedish textbooks related to social science. The study’s starting point is that the picture of democracy provided to students has changed over time. The study aims to see how the view on democracy has altered in Swedish textbooks in social science. In order to examine this, I have studied seven textbooks, from 1945 to 2006, in social science. The nature of the study is qualitative text analysis. In order to respond to the issue: How has the picture of democracy provided to students in textbooks in social science changed over time? I have used two analysis tools. What is the basis of the textbook writer’s theory for the texts? What is the textbook’s democracy theme? Two of the democracy theories I have started from are political democracy and democracy as a lifestyle. The survey shows that all textbook writers base their texts in political democracy, however the textbook from 2006 also describes democracy as a lifestyle. The result shows that different factors have contributed to democracy's development in society, and this development is found in the textbooks. The democratic concept and the views on democracy that are produced in the textbooks have become wider and richer over time: from describing democracy as political democracy alone, to describing it as both political democracy and as a lifestyle. Keywords: Democracy, textbooks in social science, change

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan medieförtroende och nyhetskonsumtion bland polisstudenter gällande Sveriges fyra nationella tidningars hemsidor. Undersökningen utfördes i form av en gruppenkät där vi undersökte deras medievanor och förtroende, samt hur de upplever det etablerade och långlivade förhållandet mellan polis och media. I vår undersökning kom vi fram till att polisstudenterna inte bara hade ett lågt förtroende för de fyra nationella tidningarnas hemsidor, utan också visade på en negativ inställning till media överlag. Vad gäller relationen mellan polis och media ansåg de flesta studenter att detta var ett viktigt samarbete, om än sekundärt i förhållande till polisens närvaro på sociala medier. Resultatet av vår analys visar också hur dessa komponenter tillsammans bidrar till en bild där frågorna som dyker upp slutligen kan komma att handla om demokratifrågor. Detta eftersom alla moderna demokratier är beroende av ett hälsosamt förhållande mellan media, institutioner och medborgare.