No description available.

Denna studie handlar om elevinflytande. Syftet med studien är att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar om elevinflytande och hur de skapar möjligheter för elever att utöva inflytande. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex olika lärare på tre olika skolor. Under analysprocessen framkom det att de flesta lärarna ansåg elevinflytande som en viktig del i deras uppdrag som lärare i fritidshem. Lärarna ansåg att arbetet med elevers inflytande främjar elevers utveckling, självkänsla, trivsel, glädje, meningsfulla kunskaper inför framtiden och ger dem självförtroende. Resultatet visar att lärarnas lyhördhet och kommunikation tillsammans med eleverna är viktigt för att kunna ta del av deras tankar och intressen. Hinder och begränsningar som lärarna för fram handlar om tidsbrist, stora elevgrupper och personalbrist. Den bristande tiden och de stora elevgrupperna gjorde att lärarna ofta kände sig otillräckliga hos eleverna.

Studiens syfte är att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar om elevinflytande och hur de uppmuntrar och skapar möjligheter för elever att utöva inflytande.  Studiens frågeställningar är följande: Vilka uppfattningar har lärare i fritidshem gällande betydelsen av elevinflytande? Hur arbetar lärare i fritidshem för att uppmuntra och skapa möjligheter för elever att utöva inflytande? En kvalitativ metod har använts för att besvara studiens syfte. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex verksamma lärare i fritidshem. Resultat och diskussion knyter an till relationell teori. Resultatet visar att lärarna finner elevers inflytande betydelsefullt då det bidrar positivt till elevernas tid på fritidshemmet, deras identitetsskapande och kunskapsutveckling. Betydelsen försummas dock i praktiken på grund av begränsad planeringstid och stora elevgrupper kombinerat med för få antal personal. Lärarna arbetar på flera olika sätt för att uppmuntra och skapa möjligheter för elever att utöva inflytande, det sker genom önskning- och förslagslådor, möten, samlingar och samtal. Olika arbetssätt är nödvändigt då eleverna har olika behov och förutsättningar. Lärarna uttrycker en medvetenhet i bemötandet av elevers orimliga önskningar och förslag, vilket är viktigt för att fortsatt uppmuntra eleverna att utöva inflytande på fritidshemmet.

Syftet med denna studie är att kartlägga möjligheter och hinder för barns reella inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll i förskolan samt hur barns faktiska inflytande ser ut i den dagliga verksamheten. Studien har utgått från följande frågeställningar: Vilka faktorer anser förskollärarna begränsar och/eller möjliggör barns reella inflytande i förskolan? Hur ser den dagliga förskoleverksamheten ut med tanke på barninflytande? För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit avstamp i forskning på området. Tidigare forskning visar på att det finns en oro bland pedagoger att lämna pedagogstyrd verksamhet till förmån för barns inflytande. Studien är gjord på fyra förskolor där intervjuer och observationer har använts som metod. Samtliga intervjuer har transkriberats och därefter analyserats tillsammans med observationerna, utifrån frågeställningarna. Respondenterna uttalar personaltäthet, barngruppens storlek, rutiner, barns ålder och mognad, kollegor och demokrati som möjliggörande eller förhindrande för barns inflytande. Slutresultatet visar att pedagogernas förhållningssätt och barnsyn är de största påverkande faktorerna till om barns inflytande möjliggörs eller förhindras i förskoleverksamheten.

AbstractMed Språkliga bilder av elevinflytande – En studie av makt och inflytande i skolan vill vi, Ina Holm och Staffan Olsson synliggöra och problematisera begreppet elevinflytande och dess definition i en social praktik. Frågeställningarna vi utgått ifrån är: Finns det en samsyn eller diskrepans mellan de olika diskurserna rörande begreppet? Vad säger eleverna om möjlighet till inflytande? Hur förhåller sig elevernas utsagor till sociala maktförhållanden? Metoden vi har valt att tillämpa är diskursanalys inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. I vår studie har vi fokuserat på officiella dokument som skolans styrdokument, Barnkonventionen, ministerutsagor och elevers röster om inflytande. Elevutsagorna är hämtade från diskussionsforum på Internet. Vi har valt att sätta vår studie av elevinflytande i en social kontext och gjort vår analys utifrån ett maktperspektiv. Ur detta har tre teman framträtt som illustrerar tendenser till generella uppfattningar. Ett berör åldershierarkiska strukturer som ger den äldre tolkningsföreträde i fråga om kunskap och i förlängningen överordnar denne gentemot den yngre. Det visar sig också att formaliserade kanaler för elevinflytande, som elevrådet, uppfattas som det huvudsakliga verktyget för inflytande även om åsikterna går isär vad det gäller möjligheter till konkreta resultat. Det tredje och sista temat visar på skillnaden när det gäller motiven för elevinflytande. Från skolan och samhällets position syftar inflytande till att socialisera eleverna och skola dem demokratiskt för framtiden. Eleverna själva däremot uttalar en önskan och strävan att få påverka sin sociala skolsituation i nuet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det är ställt med det informella elevinflytandet i en av Sveriges storstadsregioners skolor. Med det informella inflytandet avses inflytande i planering och genomförande av undervisningen. Målet är att ta reda på om elever och lärare har en likartad syn på vad elevinflytande är och hur väl detta uppnås och tillämpas på skolan, samt se till hur implementeringen av Lgr11 har förändrat lärares sätt att arbeta med elevinflytande. Genom intervjuer med lärare och enkätundersökningar med elever framkommer att lärare och elever är upplever elevinflytandet och dess roll i skolan olika. Även lärarna emellan går meningarna isär, vilket främst beror på inställning till elevinflytande. Gemensamt för samtliga lärare är dock att införandet av Lgr11 och dess centrala innehåll har försvårat arbetet med elevinflytande. Eleverna upplever att de har väldigt lite att säga till om i sin vardag i skolan, något som i viss mån styrks av lärarintervjuerna då de poängterar att elevinflytandet främst finns vid praktiska beslut om arbetssätt och redovisningsform, inte i planeringsstadiet av undervisningen.

Stormningen av Kapitolium år 2021 har satt spår långt utanför USA. Den sjätte januari håller den dåvarande presidenten Donald Trump ett tal endast ett stenkast från Kapitolium. I talet klargjorde presidenten att valet bestått av fusk och oegentligheter och därför ska inte valresultatet bekräftas. Ett narrativ av en president som kallas populist och där viktiga demokratiska kriterium ifrågasätts, gör det relevant att titta närmare på populism som teori och vad som identifierar en populistisk ledare. Denna idéanalys har till syfte att skapa förståelse för hur populism och demokrati framträder i president Trump tal. Följande frågeställning kommer vägleda studien. Vilka genomslag av populism kan urskiljas i president Trumps tal; (1) Valnatten den fjärde november år 2020? (2) Om valfusk den andra december år 2020?, (3) Den sjätte januari år 2021. För att besvara frågeställningen kommer populism definieras, vad som utmärker en populistisk ledare samt kopplingar mellan demokrati och populism. Dessa tre teoretiska infallsvinklar operationaliseras för att användas på valda tal av president Trump. Resultatet visar på att Trump kan kopplas till populismens grundtankar om eliten, folket och folkviljan. Det går också att konstatera att i de tre talen som analyserats visar Trump tydliga drag av att vara en populistisk ledare, där fler demokratiska utmaningar framträder.

Sverige är ett demokratiskt land med en grund i demokratiska värderingar. Skolan ska följa samma anda, och ses som en medproducent av elever som förstår och kan använda sig av demokratiska synsätt. Demokrati i skolans värld yttrar sig som elevinflytande och delaktighet i elevernas eget lärande. Problematiseringen består i att skolan ska leva upp till kraven i styrdokumenten, samtidigt som den inte erbjuder några riktlinjer i hur inflytandet ska utföras.Detta innebär att det finns en variation i hur elevinflytande tolkas och praktiseras, vilket gör frågan om elevinflytande intressant. Vad betyder egentligen elevinflytande? Syftet med studien är att undersöka hur fem pedagoger i årskurserna ett till sex resonerar och berättar om elevinflytande utifrån ett lärarperspektiv. Undersökningen utfördes som en kvalitativ studie för ta reda på hur de fem pedagogerna arbetar med elevinflytande i sin undervisning och hur de tolkar uppdraget utifrån den nya läroplanen 2011. Resultatet i studien visar att det finns skillnader i hur pedagogerna i studien förstår och tolkar elevinflytandets betydelse. Vidare konstaterar vi att pedagogerna tolkar uppdraget i varierade former då styrdokumenten inte guidar pedagogen ska utföras. Samtliga pedagoger problematiserar elevinflytandet. Ett mönster finns i att alla anser att elevinflytandet kommer till sin rätt i en genomtänkt organisation.Dock menar pedagogerna att beroende på elevernas ålder och mognad blir deras möjligheter till inflytande olika stor. De menar att en yngre elever som inte kommit lika långt i sin mognads utveckling kanske inte kan ta lika stort ansvar för inflytandet i sin utbildning som de äldre eleverna.

Tanken bakom detta arbete var våra funderingar över hur demokratins grundläggande värden kommer till uttryck i praktisk vardaglig handling i skolans värld. Dessa värden består av människors åsikter, aktning och respekt för andra samt förmåga att ta ansvar för sig själv och andra. Ett sätt för skolan att aktiv och medvetet påverka och stimulera eleverna i demokratiska värden är att låta dem få ett reellt inflytande för verksamheten i skolan.Med dessa grundtankar ville vi undersöka hur väl de demokratiska värdena är förankrade hos eleverna i årskurs 4-6. Vi valde att påbörja vår undersökning med enkäter för att få ett begrepp om var eleverna stod inom detta område. Utifrån våra enkätsvar sammanställde vi intervjufrågor för att kunna få en djupare insikt i elevernas tankar och synpunkter. För att få en helhetsbild av elevinflytandet i elevernas vardag intervjuade vi även deras lärare. Slutligen fick vi även ta del av rektorernas syn på läroplanens intentioner om elevinflytande.Som resultat av vår fördjupning tyckte eleverna att de hade elevinflytande, men de kunde inte precisera detta förrän vi hade förklarat vad elevinflytande innebar. De flesta av de tillfrågade tyckte att det räckte med det inflytande som de redan hade i skrivande stund, det vill säga klassråd, elevråd och andra råd. / Democarcy and students influence in their learning experience

På Västervångskolan i Ystad hade eleverna skolval den 15 september 2006. SD blev det tredje största partiet, efter Moderaterna och Socialdemokraterna. Syftet med min undersökning är att försöka finna svaret på frågan varför SD fick sådan framgång i skolvalet på Västervångskolan. Den metod jag har använt mig av i denna undersökning är kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat en av skolans samhällslärare, gruppintervjuer med 19 av skolans elever samt intervjuat en representant från SD som besitter ett mandat i kommunfullmäktige i Ystad kommun. I elevgrupps- och lärarintervjun kom det fram att på skolan ska det ha förekommit stor utdelning av flygblad och valinformation från SD som elever ska ha spridit på skolan innan valet. Representanten från SD sade i sin intervju att elever från skolan hade kontaktat partiet och bett om material. I elevgruppsintervjuerna kom det också fram att elever hade uppmuntrat varandra till att rösta på partiet. Enligt den verksamma samhällsläraren på skolan som jag intervjuade bestämde samhällslärarna tillsammans att innan skolvalet skulle bara de etablerade riksdagspartierna tas upp, med anledning av tidspress. Enligt eleverna på skolan som jag intervjuade hade varken SD eller skolvalresultatet fått mycket utrymme i undervisningen. Den valkampanj genomförd av elever på skolan, uppmaningar mellan elever att rösta på partiet och den uteblivna bearbetningen av skolans lärare om partiet tror jag till stor del bidrog till SDs framgång i skolvalet på Västervångskolan. I broschyren När ord blir till handling Om arbete mot främlingsfientlighet och rasism i några svenska skolor från Skolverket skriver de att kunskap är det viktigaste redskapet i kampen mot främlingsfientlighet.(1995 s.1) Eleverna fick inte kunskap om partiet SD inför valet.