No description available.

Genom en kritisk granskning av genomförandet av ett temaarbete i en förskola där man arbetar utifrån Reggio Emilias filosofi skall undersökningen belysa ett antal val/frågor pedagoger ställs inför då barnens inflytande och delaktighet skall styra processen. Frågeställningarna rör barnens möjligheter att kommunicera förväntningar kring temats innehåll och arbetssätt, förutsättningarna för att de skall kunna använda varandras kompetenser och kunskaper liksom förutsättningarna för en organisation som uppmuntrar till lärande möten som stimulerar fantasi och frågor under temats gång med utrymme för diskussioner, reflektion, dokumentation och utvärdering. Föräldrars delaktighet i temaarbetet behandlas också. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie av data från intervjuer, enkäter, videofilm och deltagande observationer. Resultatet visar på att det är flera olika faktorer som samspelar för att barnen skall få ett reellt inflytande och känna delaktighet i sin egen läroprocess i ett temaarbete. Framförallt lyfts synen på barnet, ett kompetent barn, ett kooperativt barn som konstruerar sin kunskap tillsammans med andra, men också vikten av den pedagogiska dokumentationen som ett redskap för barnen i kommunikationen med andra, barn/pedagoger/föräldrar/samhället.

Styrdokumenten ger tydliga direktiv om att undervisningen i skolan ska bedrivas genom demokratiska arbetsformer. Syftet med studien är att undersöka förekomsten av demokratiska inslag i en förskoleklass för att se om och hur pedagogerna där arbetar med demokrati i form av medbestämmande och elevinflytande.Den tidigare forskningen inom området visar att barnens rätt till inflytande ofta begränsas kraftigt av pedagogerna genom att pedagogerna själva bestämmer väldigt mycket och sällan låter barnen komma till tals i sådan utsträckning att de får möjlighet att påverka särskilt mycket. Vidare betonar flera forskare vikten av att pedagogerna har ett ansvar när det gäller att portionera ut inflytande och valfrihet till barnen i den utsträckning de anser att barnen klarar av att hantera.Denna studie visar genom intervjuer och observationer hur barnen i vissa situationer har mycket inflytande och stor valfrihet, medan de i andra situationer är väldigt begränsade och får tydliga ramar att hålla sig inom. Uppsatsen konstaterar att grunden till hur stort inflytande och hur mycket valfrihet barnen får ofta ligger i vilken barnsyn pedagogerna har. Detta innebär att i de fall pedagogerna anser att barnen är kompetenta och kan fatta egna beslut får barnen större valfrihet och inflytande än i de fall pedagogerna är övertygade om att starkt vuxet ledarskap med fasta rutiner och regler är en nödvändighet.

Syftet med den här undersökningen är att fördjupa förståelsen av hur undervisning i samhällskunskap kan bidra till att öka elevernas benägenhet att engagera sig i demokratiska processer. Syftet operationaliseras i två frågeställningar. Hur uppfattar elever sin demokratiska egenmakt och hur kan undervisningen utveckla elevernas upplevda demokratiska egenmakt?  En kartläggning genomförd i två gymnasieklasser i Stockholmsområdet visade att elevernas uppfattade egenmakt, med stöd i Amnås och Ekmans typer av passiva medborgare respektive Westheimer och Kahnes typer av aktiva medborgare, kan beskrivas i fyra upplevelsekategorier av växande egenmakt: ingen, liten, individuell och kommunitär egenmakt. De fyra upplevelsekategoriernas koppling till Amnås och Ekmans respektive Westheimer och Kahnes typer av medborgare gör vidare att de kan placeras och diskuteras i ett större ämnesdidaktiskt sammanhang. Undersökningens andra frågeställning besvaras med förslag på tre lärandeobjekt som möjliggör för elever att göra förflyttningar från upplevelsekategorier med ingen eller liten upplevd egenmakt till upplevelsekategorier med större upplevd egenmakt, nämligen det demokratiska systemet, opinionsbildning samt politiska rörelser.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers tolkningar kring barns möjligheter till delaktighet och inflytande i förskolan. Vi genomförde en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet visade på vikten av att som pedagog vara lyhörd och utgå från barnens intressen och behov för att göra lärandet lustfyllt. Demokrati sågs som en viktig del för barnens möjligheter till delaktighet och inflytande, men hos pedagogerna rådde det delade meningar om vad demokrati innebar i förskolan. Pedagogerna visade kunskaper kring hur arbetet med barns delaktighet och inflytande kan implementeras i praktiken, men stora barngrupper och bristen på personal försvårade arbetet. Resultatet visade att det fanns ett tydligt ”framtidstänk” där barnen ska formas till självständiga samhällsmedborgare.

Udgangspunktet for at skrive denne opgave er interessen for at undersøge,hvorvidt det lykkes den relationelle kunst at indtage en kritisk position idagens samfund. I en verdensorden, hvor kapitalismens varegørelse kan synesat have indoptaget kunstens kritiske potentiale, kan det være svært atforestille sig den position, hvorfra kunsten skulle have en reel politisk ogsocial betydning. Ikke desto mindre er det min grundlæggende antagelse, atkunsten har og altid vil have en priviligeret mulighed for at opfordrebeskueren til at stille spørgsmålstegn ved det bestående.På baggrund af en kritisk tekstanalyse af Nicolas Bourriauds essaysamlingEsthetique Relationelle (1998) hvor blandt andre teoretikerne Claire Bishop,Stewart Martin og Grant Kester inddrages til en nuanceret diskussion. Samtgennem en analyse af værkerne It is What it Is, Conversations About Iraq og TheAmerican War. –Argumenterer jeg for, at den relationelle æstetik ikke formårat skabe en reel kritik af de sociale og politiske diskurser som omgiver os alle.Der efterlades dog et lille håb for kritikken idet Bishop, inspireret af denBelgiske teoretiker Chantal Mouffe, introducerer ideen om antagonismen sommulig kritikbærer. / The primary foundation for writing this thesis originates from my interestin, whether or not there exists a critical potential, within the art form ofrelational aesthetics. In a World order, where capitalism seems to overshadowthe critical potential within the arts, it can be difficult to imagine the position,from where art could have a significant influence in changing political andsocial issues. Regardless, it is my fundamental belief, that art will always havea privileged possibility of urging the viewer to question the existing.Grounded in a critical text analysis of Nicolas Bourriuads’ essay collection,Estetique Relationelle (1998), where, amongst other theorists, Clare Bishop,Stewart Martin and Grant Kester are implicated for a nuanced discussion.Accompanied by an analysis of the two relational works; It is What it Is,Conversations About Iraq and The American War, -This thesis argues thatrelational aesthetics does not succeed in creating a real critique of the socialand political structures that surrounds us.Though, Bishop, inspired by the Belgian theorist Chantal Moueffe,introduces the idea of the antagonism as a possible critique carrier, and herebyleaves a fragment of hope for critique.

Syftet med uppsatsen är att undersöka bakomliggande faktorer som sätter käppar i hjulen för demokratiseringsprocessen i Azerbaijan. Med hjälp av rapporter från olika internationella organisationer, såsom Freedom House ser jag landets demokratiska utveckling och fungerande. Jag använt mig av den teoribekräftande fallstudien där jag applicerar demokratiseringsteorin på fallet i Azerbaijan. Freedom House rapport ” Nations in Transit” i Azerbaijan 2011 kan man förknipa med Robert Dahls polyarki begrepp.Polyarkibegreppet bygger på två grundelement: medverkan och tävlan eller konkurrens. Tanken bakom detta är att valen skall vara fria och rättvisa. Dahls polyarkimodell lägger krav på ett demokratiskt innehåll, politiska fri- och rättigheter. Yttrandefrihet, pressfrihet, allmän rösträtt och organisationsfrihet är grundläggande faktorer i polyarkin. Dahl´s polyarki består av ett antal kriterier som måste uppfyllas för att ett samhälle skall kunna betraktas som demokratiskt. Analysen av artiklarnas kriterier och teorier om demokratiseringsprocessen har visat att korruptionen och bristen på mänskliga rättigheter utgör en stor del i byggandet av en demokratisk stat. Robert Dahls kriterier som Freedom House rapporten utgår efter visar tydligt hur korrupt landet är, och just därför ses landet att vara långt ifrån demokratiskt. / The purpose of this paper is to examine the underlying factors that put a spoke in the wheels of the democratization process in Azerbaijan. With the help of the reports from various international organizations such as Freedom House, I see the country democratic development and functioning.I am using the theory confirmation case study in which I apply democratic theory to the case of Azerbaijan. Freedom House Report “Nations in Transit” in Azerbaijan 2011, can associate with Robert Dahl´s polyarki concepts.Polyarki is concept based on two basic elements, participation and rivalry or competition. The idea behind this is that the elections be free and fair. Dahl polyarki modell adds requirements for a democratic content, political rights and freedoms. Freedom of expression, freedom of the press, universal suffrage and freedom of association are fundamental factors in polyarki concept. Dahls polyarki consists of a number of criteria must be met for a society to be considered democratic.The analysis of the articles criteria and theories of the democratic process has shown tha corruption and lack of human rights constitute a major part in building a democratic state. Robert Dahls criteria wich Freedom House report are made after clearly shows how corrupt the country is, and just because the country is seen to be far from democratic.

Demokrati har under en lång tid varit en central aspekt i vårt samhälle. Medborgare ska vara med och påverka i de beslut som berör dem för att motverka att ett förtryck uppstår. Mängder av diskussioner har förts och forskning har genomförts på området och det är en fråga som ständigt diskuteras i den samhälleliga debatten. Ett viktigt led i demokrati handlar om utbildning. För att säkerställa att ett demokratiskt samhälle upprätthålls behöver vi förbereda våra unga medborgare för att verka i ett demokratiskt samhälle, men vilka värden och principer ett demokratiskt samhälle inrymmer ses ofta på olika sätt. Den här studien syftar till att öka förståelsen för hur undervisande mellanstadielärare förhåller sig till demokrati, vilka föreställningar har de om begreppet, demokratisk kompetens och vilka didaktiska val som framgångsrika i strävan att fostra demokratiska medborgare. Genom kvalitativa intervjuer med fem mellanstadielärare i norra Sverige och efterföljande tematisk analys framträder begreppet som innehållsrikt, vilket påverkar praktiken av begreppet då vissa bitar riskerar att falla bort. En undervisning som ideal är holistiskt som består av autentiska element, där eleverna utvecklar kunskaper om begreppet, reflekterar, argumenterar och samtalar för att utvecklas till demokratiska medborgare

I takt med den snabba digitaliserade utvecklingen och den utbredda användningen av teknikenförändras samhällets sätt att söka information, interagera samt hur beslut tas med mera. Det nya sättet att leva tillsammans med olika tekniker som utnyttjas för att manipulera användare genom att använda deras data som skapa falsk information är några att de faktorer som har påverkan på demokratin. Denna uppsats undersöker utifrån 12 artiklar en del av de faktorer som påverkar demokratin och vilka lösningar som diskuteras. Uppsatsen är utformad enligt tematisk innehållsanalys. De teman som identifierades var i trekodkategorier: Maktbalans, Påverkan och Lösningar. Under dessa finns undergrupper av teman, hädanefter kallad koder. Maktbalans har koderna Företagens makt, Utvecklarnas och teknikens makt samt Maktförskjutning. Under Påverkan finns koderna Valpåverkan, Påverkan på demokratiskt styre och processuell demokrati, neurologisk och beteende påverkan samt Nyhetspåverkan. Processuell demokrati avser beslutsprocesser genomförs och säkerställer delaktighet och rättvisa i dem. Under Lösningar finns koderna Etik & Norm, Utbildning samt lagregleringar. Alla artiklarna visade på påverkan på demokrati. I två av artiklar fanns dock tveksamhet ifallomfattningen är så stor att man behöver oroa sig. Resterande artiklar visar på stor påverkan och att någon slags lösning behövs i vissa områden.

Denna studie ämnar undersöka relationen mellan ett lands demokratiska nivå och framväxten av rättigheter för sexuella minoriteter. Detta utförs genom att analysera om det existerar ett samband mellan dessa variabler och om detta är statistiskt signifikant samt hur starkt det potentiellt är. Genom såväl bivariata som multivariata logistiska regressioner undersöks samband mellan demokrati, religiositet samt BNP-per capita och ett antal rättigheter för sexuella minoriteter (legaliseringen av samkönade äktenskap, implementeringen av antidiskrimineringslagstiftning och adoptionsrätt för samkönade par). Resultatet av de logistiska regressionerna visar att den demokratiska nivån i ett givet land är den enda förklarande variabeln som konstant är såväl statistiskt signifikant samt besitter ett positiv relation till implementeringen av dessa rättigheter då övriga variabler är kontrollerade för. Detta indikerar att demokratiska nivån i ett land är den bästa förklarande variabeln för att förutse oddsen att ett land infört de undersökta rättigheterna för sexuella minoriteter, vilket i huvudsak går i linje med förväntningarna utifrån tidigare forskning. Vi kan även se att då religiositet och BNP-per capita är signifikant i de bivariata undersökningarna tappar de signifikans då man kontrollerar för övriga variabler. Ett undantag för detta gäller införandet av antidiskrimineringslagstiftning i vilket dessa variabler uppnådde signifikans; i detta fall visade båda variablerna på en negativ relation till oddsen att sådana lagstiftningar implementerats. Detta resultat går dels i linje med tidigare forskning då det gäller religiositetmen motsäger dessa gällande BNP-per capita vilket tidigare forskning påstått ha en positiv effekt.