This study intends to research SVT’s work with dialogical and symmetrical two-way communication with their audience on the social media site Facebook. Because of SVT’s position as the government’s public broadcasting service, they inheret a certain responsibility towards the population of Sweden. With this study we aim to observe and analyze SVT’s communication on Facebook based on theories, interviews and their own policy regarding communication online. To be able to reach our goals with this study we are going to analyze the policy document as well as articles regarding social media use from SVT, interview communicators at SVT and also perform an analysis on one of SVT’s Facebook pages based on online observations. When analysing the content of the Facebook page we are using a synthesized definition of the theoretical frameworks and models regarding dialogue, two-way communication and deliberative democracy. Our results show that SVT’s own definition of dialogue differs from an academic definition of the very specific and complicated concept of dialogue. In our research we notice that SVT aims to market themselves and perform dialogue simultaneously, which becomes problematic due to the strict academic definitions of the dialogue-notion. The interaction between SVT and their stakeholders on Facebook mostly contain simple questions regarding the organisation’s broadcasting and range which does not provide the right conditions for dialogue.

Den svenska lokaldemokratin som karaktäriseras av samförstånd har utsatts för ett antal utmaningar under 1900-talet. Ett exempel på en sådan utmaning är en beteendemässig övergång till ett majoritetsliknande styre; som inte går i linje med samlingsstyret som utgör en grund i svensk kommunpolitik. Dessutom finns en utredning (SOU 2015:24) med förslag på ändringar i kommunallagen där det föreslås finnas möjlighet att frångå det kommunala samlingsstyret och istället införa kommunal parlamentarism; ett system som i teorin medför en högre konfliktnivå. Syftet med denna uppsats är att kartlägga den politiska kulturen i två kommuner (Nordmaling och Vindeln) för att undersöka om de präglas av konflikt eller samförstånd. Med teorier från bland andra Lijphart (1999) & Lewin (2002) har en enkätundersökning genomförts för att kartlägga den politiska kulturen samt undersöka graden av konflikt och samförstånd i kommunerna. Med hjälp av den politiska kulturen är målet att diskutera hur kommunerna skulle påverkas av ett eventuellt införande av majoritetsstyre. De empiriska resultaten visade att kommunerna präglades av olika grad av konflikt och samförstånd. Vindelns politiker uppgav en högre grad av samförstånd och Nordmalings kommunpolitiker uppgav en något högre grad av konflikt, men ingen av kommunerna var mycket tydligt konflikt- respektive samförståndsorienterade. Slutsatserna är att dessa kommuner troligtvis kommuner att påverkas olika av ett eventuellt införande av majoritetsstyre eftersom de politiska kulturerna skiljer sig mellan kommunerna.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

No description available.

Enligt läroplanen för förskolan har pedagoger på förskolan förutom ett omsorgsuppdrag att se till barns demokratiska fostran. Det är detta demokratiuppdrag som vi vill belysa med vårt examensarbete. Det har vi gjort genom att intervjua rektor, pedagog och barn på en och samma förskola.     Frågeställningarna har handlat om delaktighet, både hur delaktig man känner sig själv i organisationen samt tankar kring delaktighet i förskolan. Utifrån intervjuerna har vi analyserat svaren i förhållande till det deliberativa samtalet som utgör den demokratiska uppfattning som råder i läroplanen. Vi har också tittat på möjlighet och hinder för delaktighet.   Till viss del kunde vi upptäcka att de samtal som fördes mellan rektor - pedagog hade drag av det deliberativa samtalet. Vi kom också fram till att det fanns en enighet omkring vikten av delaktighet men att det inte alltid är så lätt att leva upp till.

Abstract Syfte: Studien grundar sig på ett problemområde gällande uteslutandet av kvinnlig rösträtt i demokratimätningar. Syftet är att undersöka hur demokratimått förändras när kvinnlig rösträtt tas med i mätningarna. Studien analyserar två klassiker inom demokratiforskning, Seymour Lipset (1959) och Samuel P. Huntington (1991) samt tre modernare demokratimått (Democracy index, BMR, Polity IV Revised combined score).   Teori: Studien utgår ifrån en teori hämtad från Pamela Paxton (1995). Teorin handlar om konsekvenser och kritik mot demokratiforskare som uteslutit kvinnlig rösträtt i mått på demokrati.   Metod: En kvantitativ metod i form av statistisk dataanalys har använts. Med hjälp av tidsserier har jämförelser över införandet av demokrati samt kvinnlig rösträtt genomförts.   Resultat: Resultatet visar att Paxtons kritik är befogad samt bekräftar hennes teori och slutsatser. Införandet av kvinnlig rösträtt i ovannämnda demokratimått innebär en förändring för de studier där måtten har använts.   Nyckelord: kvinnlig rösträtt, demokrati, demokratisk transition, Huntington, Lipset, Paxton, women’s suffrage

Begreppet organisationsdemokrati har gett upphov till en uppsjö av tolkningar, vilka inte sällan varit motstridiga. Medan en teoribildning ser en symbol för organisationsmedlemmens rätt till medbestämmande ser en annan ett retoriskt grepp att nyttja för den organisationsledning som önskar ökat medlemsengagemang. Oavsett angreppssätt tenderar emellertid den organisationsdemokratiska praktiken att uppfattas som oförmögen att leva upp till de högt ställda idealen. Med hänvisning till att sådana slutsatser dragits mot bakgrund av en viss förförståelse för organisationsdemokratins avsikter ämnar följande studie även undersöka vilka idéer som konstituerar ett organisationsdemokratiskt anspråk. Först därefter menar författarna att en analys av idéernas praktiska förutsättningar blir meningsfull. Studien riktar uppmärksamhet mot en ideell intresseorganisation som har en uttalad demokratisk ambition. Med utgångspunkt i bland annat organisatoriskt deltagande, managementteori, och politisk teori har en kvalitativ tematisk analys av intervjumaterial genomförts. Studien gav upphov till slutsatsen att även om den organisationsinterna tolkningen av begreppets beskaffenhet kan reduceras till ett behov av regler och principer, kan de svårligen omsättas i en praktik. Svårigheten tolkas som ett resultat av att vissa komponenter i den organisatoriska konstruktionen, som strider med de demokratiska idéerna, inte är förhandlingsbara.

Är det offentliga rummet lika välkomnande för alla? De senaste åren har svensk dagspress uppmärksammat flera exempel där fysisk miljö agerar exkluderande— alltså bidrar till att utesluta vissa grupper av människor från offentliga platser. En trend som kan skönjas är bland annat att denna “exkluderande design” blir allt vanligare i städer, nationellt som internationellt. I denna uppsats ställer vi frågan hur denna exklusion tar sig form i en svensk kontext genom olika praktiker. Vi har tagit oss an denna fråga med hjälp av aktör-nätverksteori, ett vetenskapligt förhållningssätt som intresserar sig för att beskriva sociomateriella relationer, alltså förhållanden mellan människor och ting. En analys utifrån ett aktör- nätverksteoretiskt perspektiv har gjorts på tre större transportnoder i Malmö och Stockholm genom deltagande observationer. Fenomenet exklusion i offentliga rum är på många sätt en relativt ny företeelse i Sverige. Utifrån ett angloamerikanskt perspektiv är emellertid fenomenet ingen nyhet. Det denna studie visar på är att utformningen av offentliga rum i Sverige idag kanske ligger närmare den angloamerikanska än vad som beskrivits i tidigare forskning. På transportnoderna har vi upptäckt tillsynes målmedvetna strategier som möjliggör exklusion av oönskade grupper. I en nordamerikansk kontext har detta under era decennier beskrivits som ett demokratiproblem. Frågan vi avslutningsvis ställer oss är om detta problem kanske ska börja tas på allvar även i Sverige?

The purpose of my study is to identify which approach that the teachers believe that they use in their work with children's influence. The aim is also to investigate whether or not the teachers experience any consequences when giving the children a chance to influence and if so, what kind of consequences. I have used qualitative interviews to answer the questions of my thesis. My conclusion, based on the result of the interviews, indicates that teachers believe children experience limited influence in routine situations. The results also indicates that teachers who demonstrates a conscious democratic approach while teaching, believed they helped children get a better understanding of the concept of democracy already at an early age. / Syftet med mitt examensarbete är att få kunskap om vilka olika arbetssätt pedagogerna anser att de använder för att inkludera barnen i verksamheten. Syftet är också att undersöka om pedagogerna upplever några konsekvenser med att ge barn infly-tande i förskolan och i så fall, vilka konsekvenser. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer som metod för att besvara mina frågeställningar. Resultatet av mina intervjuer visar bland annat att pedagogerna upplever att barnens inflytande blir begränsat i olika rutinsituationer. Jag kom också fram till att pedagogerna påvisar att de eftersträvar ett medvetet demokratiskt förhållningssätt och att de anser att det hjälper barn att få en tidig förståelse för vad begreppet demokrati betyder.

Detta examensarbete har undersökt hur medier och medierade budskap kan påverka individens konstruktion av de egna värdena, och hur detta kunde ställas i förhål-lande till skolans värdegrund. Detta gjordes utifrån tidigare fallstudier och forskning vilken behandlade områdena tv samt spel- och fiktionsfilm. De frågeställningar som söktes svar på i undersökningen syftade till att hitta förhållandet mellan medierade budskap, hur dessa påverkar individen, och hur detta kunde stå i förhållande till de värden som skrivs fram i skolans värdegrund. Frågeställningarna hade följande lydelse: På vilket sätt kan medierade budskap förstärka den demokratiska humanistiska värdegrunden så som den formuleras i skolans styrdokument? Andra frågan löd: På vilket sätt kan medierade budskap undergräva den demokratiska humanistiska värdegrunden så som den formuleras i skolans styrdokument? Den forskning som användes gav två skilda perspektiv på medierade budskap. Det ena perspektivet behandlade tv och film, och framhävde där positiva och värdestärkande effekter vilka kom att harmoniera med svenska skolans värdegrund. Det andra perspektivet behandlade medierat våld i tv och film, och den påverkan detta kunde ha på individens konstruktion av de egna värdena, samt påvisade de negativa effekter som kunde följa på medierat våld. De resultat som framkom i denna undersökning hävdade att både negativa (undergrävande) effekter, och positiva (förstärkande) effekter på individens värdekonstruktion gick att hitta i det undersökta materialet, då dessa effekter ställdes i förhållande till de värden som skrivs fram i skolans värdegrund.