Ur ett demokratiskt perspektiv är medborgaren en av de viktigaste intressenterna i kommunala projekt. I förhållande till andra intressentgrupper särskiljer sig medborgaren på det sättet att det finns ett uttryckligt stöd i lagstiftningen att medborgarna ska involveras. Trenden sedan en tid tillbaka är att utöka medborgardelaktigheten i syfte att komplettera den representativa demokratin. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt medborgare involveras i kommunala projekt, men även identifiera vilka utmaningar och möjligheter som hanteringen av medborgares delaktighet innefattar. Vidare syftar studien till att beskriva metoder som kan utgöra ett stöd för projektledaren i samband med medborgardelaktighet. I studien tillämpas en kvalitativ metod. Empirin grundas på material från semistrukturerade intervjuer med nio personer som haft uppdrag i olika kommunala projekt. Resultatet visar att de möjligheter som är förknippade med att inkludera medborgare i projektverksamhet är att skapa resultat som överensstämmer med medborgarnas behov, förankring av beslut samt att utveckla den lokala demokratin. De utmaningar som framkommit i hanteringen av medborgares delaktighet är den representativa problematiken, intern förankring, tidsaspekter samt att hantera inkomna synpunkter. Studien visar även att kommunerna först bör bestämma syftet med medborgardelaktigheten och till vilken grad medborgare ska involveras innan beslut tas om vilken strategi och metod som ska användas. Av det empiriska materialet framkommer dessutom andra erfarenheter från projektledare som kan utgöra framgångsfaktorer i projektverksamhet, exempelvis vikten av att medborgarna engageras så tidigt som möjligt i processen och att det tydliggörs vilken påverkansgrad medborgare kan räkna med. En annan viktig omständighet är att det finns en tillräcklig bredd av intressenter och att projektet förankras både externt såväl som internt i organisationen. Kontinuerlig återkoppling till medborgarna utgör också en väsentlig faktor samt att projektledningen genomför kontinuerliga riskanalyser. / From a democratic perspective, the citizen is one of the most important stakeholders in municipal projects. In relation to other groups of stakeholders, citizens differentiate due to legislative support of involving citizens. The trend for some time has been to increase citizen participation in order to complement the representative democracy. The purpose of the study is to examine the way in which citizens are involved in municipal projects, but also to identify the challenges and opportunities that the management of citizens’ participation includes. Furthermore, the study aims to describe the methods that can be a support for the project manager concerning citizen participation. The study applies a qualitative method. The empirical data is based on material from semi-structured interviews with nine people who have served in various municipal projects. The result shows that the opportunities associated with the inclusion of citizens in the projects are to create results that correspond to citizens’ needs, consolidation of decisions and to develop local democracy. The challenges that have emerged regarding the management of citizens’ participation are the problem with representativeness, internal support, time approach and managing opinions received. The study also shows that the municipalities firstly need to determine the purpose of citizen participation and the degree to which citizens will be involved before decisions are made on the strategy and method to apply. The empirical data also shows circumstances, which may constitute success factors in projects, such as the importance of engaging citizens as early as possible in the process and that it is clarified what degree of impact citizens can expect. Another important factor is that there is a sufficient breadth of stakeholders and that the project is supported both externally as well as internally in the organization. Continuous feedback to citizens is also an important factor as well as the project management conducting continuous risk analysis. / <p>1964</p>

“What did I learn from the Folk High School course that I took?” The personal och professional use of a Folk High School course focused on the fine arts and personal growth, in ten years retrospective and in comparison with the participants’ own goals.

Vilan är en vardaglig aktivitet på många förskolor men som det inte forskats så mycket omkring. Däremot så finns det en hel del forskning om barns delaktighet och inflytande i förskolans samlingar. Studiens syfte är att undersöka hur barn kunde vara delaktiga i vilan och dess innehåll samt pedagogers och barns egen upplevelse var av att vila och varför man vilade i förskolan. Undersökningen gick till så att jag observerade barns vila under tre tillfällen, intervjuade fyra pedagoger och hade samtal med åtta barn. Detta gjordes på två olika förskolor i två olika kommuner. Det barn kunde vara delaktiga i var att göra olika val som t.ex. val av bok, var i rummet barnet ville ligga eller sitta och bredvid vem. Barnen kunde också ha olika önskemål t.ex. att få se en film, hur lång tid vilan skulle vara eller vilken bok de skulle läsa. Men det var inte alltid barnen fick igenom sina önskemål om vilan och barnen visste inte heller vad de kunde vara delaktiga i. Barnen blev också delaktiga i vilan genom att pedagogerna såg barnens intressen och behov, på så sätt kunde barnen påverka vilan på ett indirekt sätt. På en av förskolorna så röstade barnen om böcker som de skulle läsa vid vilan. Barnen upplevde vilan på olika sätt en del barn tyckte om vilan medan andra barn tyckte den var tråkig, något som pedagogerna också var medvetna om. Pedagogerna menade att vilan har en viktig funktion för att barnen ska få en paus under dagen som är lugnare och tystare. Både kroppen och hjärnan behöver en stunds avkoppling för att barnen ska kunna ladda sina batterier menade pedagogerna. Men vilan kunde också ses som ett tillfälle för lärandet som t.ex. vid högläsning så utökas barnens ordförråd och utvecklar barnens språk. Barnen själva uttryckte att vila är bra för kroppen. / <p>Godkännandedatum: 2016-03-27</p>

Studien undersöker barns perspektiv på sitt inflytande i förskolan och vad inflytande kan innebära för dem. Studien genomfördes genom elva intervjuer på två olika förskolor. Tolkningar av och diskussioner runt resultatet redovisas utifrån John Deweys filosofi om demokrati och utbildning och Loris Malaguzzis teori om det kompetenta barnet. Resultatet diskuterats i relation till de maktstrukturer som barnen möter samt den rådande diskursen på förskolorna. Studien visar att de intervjuade barnen anser att de vuxna har makten att avgöra vad som är tillåtet och inte i förskolan och att det är de vuxna som bestämmer. I några fall beskrev barnen att de också bestämmer, men att det är över saker som faller under definitionen delaktighet snarare än under definitionen inflytande. Barn ansåg sig själva ha inflytande över lekens innehåll, så länge den inte överskrider reglerna för vad som är en passande lek. De ansåg sig även kunna välja huruvida de vill delta eller inte. Resultatet belyser barns önskan om att kunna påverka mer reellt, så som hur verksamheten organiseras eller vad barnen kan ägna sig åt i förskolan.

<p>The overall purpose of this essay is to study in which degree the democratic model that is called participant democracy works in the Swedish municipalities. To achieve what I set out to do I will focus on a central political area in which the Swedish municipalities has sovereignty versus the state, in other words in an area where they rule themselves. That political area will then represent how well the participant democracy works in the Swedish municipalities. The research questions then becomes:</p><p>Does the participant democracy at Swedish Municipality level work in a satisfying way?</p><p>Does the participant democracy in a large Swedish Municipality in a central political area work?</p><p>Does the participant democracy in a small Swedish Municipality in a central political area work?</p><p>Are there similarities and differences between the municipalities?</p><p>If so, how can that be explained?</p><p>To answer these questions I will study documents regarding the planning and building area. The Swedish municipality has an obligation through the law to provide a document that is a strategic plan for how the building in the municipality will take place. This document is called in Swedish “översiktsplan”. The second document in the essay consists of the alterations to the first document after the citizens and other have had there say. In Swedish: “samrådsredogörelse”. These two documents will give me a view over what the municipality was planning and then compare it too the changes, if there were any, after the citizens and others have said their opinion.</p><p>The outcome of the essay was that the participant democracy worked in both a large and small Swedish municipality and therefore the conclusion is that the participant democracy at Swedish municipality level works in a satisfying way. Although the participant democracy is working there is a problem with one of its components. The meaningful participant part has shown itself lacking in these two Swedish community’s as a result of that it is more common for either the political parties or the business world then the common citizen to get there opinion through.</p><p>The last research question was regarding the similarities and differences between the two municipalities. The similarities that exist are by my opinion based on the will of the rulers in the municipalities, they want to engage the citizens and they want for them to have a opportunity to get involved in the municipalities development. The differences however is in the way they want to achieve it.</p>

<p>Syftet var att utifrån ett demokratiperspektiv analysera och utvärdera medlemsinflytandet</p><p>i praktiken inom Konsumentföreningen Svea. Primärdata har insamlats genom en</p><p>totalundersökning av Uppsalas tio Coop-butiker där butikschefer och medlemssekreterare</p><p>intervjuats samt enkät skickats till butiksrådsordförande.</p><p>Analysen har skett utifrån Michele Michelettis modell för demokratisk revision av</p><p>organisationer, innehållande åtta valda indikatorer som nämns i följande slutsatser: Ktf</p><p>Sveas butiksnivå fungerar väl med avseende på medlemsdeltagande , resurs- och</p><p>genomförandekontroll . Tolerans och lyhördhet samt organisationens</p><p>beslutsförmåga fungerar väl enligt studiens resultat men vi betvivlar tillförlitligheten.</p><p>Tre indikatorer fungerar inte tillfredsställande. Brister i kontroll över dagordningen</p><p>leder till försvagat medlemsinflytande. Även intern debatt och jämlikhet i beslut</p><p>fungerar mindre bra och skulle kunna förbättras genom en översyn och förnyelse bland</p><p>förtroendevalda.</p>

<p>Parents and students opportunity to influence school affiliation between special school and school</p>

No description available.

Municipalities today are facing several major challenges in the near future, which has led to that questions about how municipalities should handle these challenges are more frequently raised. Inter-communal cooperation has been highlighted as the given answer to these problems and challenges, but as the phenomenon is becoming more common the impact inter-communal cooperation have on matters such as democracy are increasingly raised. As a result of the increasing participation in inter-communal cooperation local democracy is facing a number of problems of legitimacy because of the uncertainty regarding accountability and communal inhabitants rights to influence. It is in this problem area the present essay is based. The aim of the study is to gain an understanding of how local government- and association of local authorities representatives view inter-communal cooperation and democracy, which in concrete terms means both examining what motives to inter-communal cooperation are highlighted by the representatives, and whether democratic values are discussed in relation to inter-communal cooperation and if so, in what ways? The study is conducted as a qualitative case study of an association of local authorities. The method used is semi-structured interviews that are carried out with representatives of the association of local authorities in question and one of its member-municipalities. As a complement to the interview study a smaller document study is also conducted. The results of the study show that the forces that are highlighted by the local government- and association of local authorities representatives are mainly linked to aspects such as efficiency and economy. Furthermore, democratic aspects, even though they often occurs in discussions about cooperation, are almost exclusively about the municipalities own opportunity to influence and rarely on the democratic values accountability and representativeness. The conclusions that can be drawn from the study is that local government- and association of local authorities representatives does not view inter-communal cooperation as problematic from a democratic perspective; in some cases they are not even aware that the problem exists.

Denna uppsats är ett resultat av mitt intresse av att undersöka valstunden på förskolan ur ett djupare perspektiv. Frågeställningen syftar till att ta reda på varför det finns någonting kallat valstund på förskolan, hur den är utformad och vad intentionen med den är. Vidare väcker det ytterligare frågor hos mig kring vem den är utformad för och vad den leder till. Alla iakttagelser och funderingar smälter ner till grundfrågan om valstunden är utformad som en organisatorisk lösning för vuxna eller om den är till för barnen i syfte att öka deras inflytande och göra dem delaktiga i demokratiska processer. Bakgrunden beskriver utvecklandet av demokrati i allmänhet vilket påverkat synen på barnen och hur detta kommer till uttryck i barnens värld. Vidare belyses värdegrunden förskolan vilar på. Genom att observera valstunden utifrån en fenomenologisk ansats har jag kommit fram till ett resultat. Resultatet visar att valstunden utvecklats av flera olika orsaker, med flera olika behov som grund och med flera olika aspekter att ta hänsyn till. Fenomenet kan med styrdokument som grund motiveras ur flera olika perspektiv och leda till måluppfyllnad, tillgodosedda behov samt utveckling och lärande. Valstunden kan inte ses som en allmängiltig applicerbar metod att tillämpa för allt demokratiarbete, men det kan vara ett av många verktyg att använda vid försök att öka barns inflytande. Diskussionen som baseras på mina tolkningar vilka tagit avstamp från empirin i bakgrunden, den metod jag använt, det fenomen jag observerat, det resultat det givit, angriper komplexiteten kring valstunden. Utifrån det vill jag lyfta bemötandet av barnen som nyckeln till barns möjligheter till inflytande och förverkligande av demokrati.