No description available.

No description available.

Yttrandefrihet är en nödvändig förutsättning för det demokratiska statsskicket, men det går att argumentera för att andra värden i vissa fall bör beredas företräde. Interaktion mellan medborgare och politiker ses ofta som något demokratistärkande, men i kontaktytorna kan även negativa konsekvenser uppstå, exempelvis i form av hot. Inom deliberativ demokrati har kommunikationen en central roll. Den här uppsatsen har till syfte att undersöka hur yttrandefrihet som är kompatibel med deliberativ demokrati bör se ut. Detta görs genom en analys av Waldron, Benhabib och Youngs teorier och mot bakgrund av samtal med politiker om deras upplevelser av yttrandeklimatet. Politiska och filosofiska aspekter av rättigheten berörs, inte de primärt juridiska. Slutsatserna omfattar att yttrandefriheten bör vara långtgående men inte absolut; yttranden som omfattar hot eller kränker värdighet bör begränsas. Vidare att förhållningssätt mellan samtalets aktörer är av stor betydelse; detta ska omfatta en vilja och förmåga att anta andra perspektiv än det egna. Medvetenhet om maktasymmetrier och en vilja att eliminera dessa bör finnas för att ett gott demokratiskt samtal ska åstadkommas. / Freedom of speech is a fundamental condition for democracy, but it can be argued that sometimes other values should be given priority. Interaction between citizens and politicians is often viewed as something that is strengthening the democracy, but these interactions may also cause damage, for example if trustees are threatened. Communication is fundamental within the theory of deliberative democracy. The aim of this thesis is to examine how to approach freedom of speech in a way that is compatible with deliberative democracy. To do so, I analyze the theories of Waldron, Benhabib and Young against the background of the narratives of politicians about their experiences of the political discussion; focusing on the political and philosophical aspects rather than the legal. The conclusion is that freedom of speech should be extensive but not absolute; limiting speech that is threatening or that is violating the human dignity of others. I also conclude that the attitude of the participants is of essence, as well as awareness of differences in influence and power.

Den här uppsatsen har studerat tio utvalda nyhetsartiklar från traditionella och alternativa medier i fallet Julia Caesar i relation till teorin om sju krav på journalistik i en demokrati. Frågeställningarna har varit: 1. Hur väl uppfylls varje krav i respektive nyhetsartikel? 2. Framgår någon skillnad mellan de traditionella och alternativa medierna i hur de förhåller sig till sju krav på journalistik i en demokrati och i sådana fall hur påvisas det? En kvalitativ textanalys med en hermeneutisk utgångspunkt tillämpas i uppsatsen. I analysen har citat valts ut för att påvisa varför ett krav uppfyllts eller inte. Resultatet av den här uppsatsen har visat att de traditionella medierna i en större utsträckning än de alternativa medierna uppfyller de sju kraven men att både de traditionella och alternativa medierna har en viktig roll i samhället, det gör det möjligt för medborgare att läsa olika åsikter kring samma nyhet.

I studien undersöker jag hur några lärare arbetar med värdegrunden i årskurs 1-3. I tidigare forskning framgår det att värdegrundsarbetet kommer i skymundan trots att det framgår i styrdokument att det ska genomlysa hela undervisningen. Genom att intervjua fyra lärare undersöker jag hur de ser på värdegrunden och vilka metoder de använder för att belysa ämnet. Studiens teoretiska perspektiv är det sociokulturella perspektivet. Studiens slutsats är att lärarna i den här studien anser att värdegrunden är viktig och att den bör prioriteras. De presenterar olika metoder och arbetssätt för att belysa värdegrunden. Dock medger flera lärare att mer kan göras för att ta in värdegrunden i den dagliga undervisningen.

Singapore är ett fascinerande land. På bara några få decennier har landet gått från att vara en liten instabil stadsstat utan större naturresurser till att bli ett ekonomiskt världscentrum. Mur hur fungerar egentligen Singapores politiska styrelseskick? Är landet verkligen en demokrati eller har det i själva verket diktatoriska drag? Denna uppsats syftar till att steg för steg undersöka landets politiska situation för att slutligen landa i en definition om vad Singapore egentligen står politiskt. Dem styrande hävdar att dem levererar en effektiv och okorrumperad regering till medborgarna medan vissa oppositionspolitiker menar att regeringen styr med auktoritära medel. Hur kan man definiera den politiska situationen i Singapore idag och framför allt vilken regimtyp kan landet klassas som? Detta arbete är en fallstudie av teorikonsumerande art där olika fakta kommer att analyseras och sedan sammanfattas i en slutlig analys där jag skall fastställa regimtypen.

Finland is like Sweden, Denmark, and Norway a stable democracy. Political rights are well developed and according from reports made by Freedom house, all the Nordic countries are classified as free. Therefore, they have perfect conditions to reach a high turnout. The Nordic states are very like each other, there are no big differences between the Nordic political systems. All the Nordic states are using a proportional election system and each country only has one chamber. Despite our similarities, the voting turnout in Finland is significantly lower than in the other Nordic states. For the last elections, Sweden and Denmark have never had a turnout below 80 percent in their parliament elections and Norway has not been under the level of 75 percent. Finland on the other hand has been struggling with their political turnout for a long time.  I chose to do a case study and my case is Finland and their low turnout in parliament elections. My theory was developed by Sören Holmberg and Henrik Oscarsson and this theory can explain why some states have a low turnout and why some states has a high turnout.  In the case of Finland, they have a low turnout for number of reasons. Their institutional design, contextual factors like political options and individual factors like unemployment.

Det händer mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny läroplan gälla med allt vad det innebär av förändringar. Men vad har egentligen förändrats sedan den förra läroplanen från 1994? I världen runtomkring oss sker saker som mer och mer påverkar oss här hemma i Sverige. Vi har under våren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kärnkraftskatastrofen i Japan. Maktstrukturer ändras, resurskonflikter ökar, globaliseringen kommer allt närmare. Hållbar utveckling har blivit ett begrepp som lyfts fram allt mer på många håll. Vad innebär det här för skolan? Den här uppsatsen är resultatet av en textanalys som undersökt hur begreppen demokrati, globalisering och hållbarutveckling betonas i styrdokumenten som gäller tillsammans med läroplanen från 1994 respektive 2011. De styrdokument som ingått i studien är läroplan och kursplaner för SO-ämnena. På samma vis undersöktes om de lokala kursplanerna hos några skolor i en mellanstor kommun betonar begreppen på motsvarande sätt. Dessutom gjordes en jämförelse mellan den av regeringen beslutade läroplanen för 2011 och den av Skolverket föreslagna läroplanen. Regeringen har gjort vissa förändringar men på det stora hela ser beslutet ut på ungefär det sätt Skolverket föreslog. Möjliga orsaker diskuteras helt kort men framför allt visar studien på tendensen att betoningen på demokrati, globalisering och hållbar utveckling minskar i de nya styrdokumenten. I en jämförelse mellan de lokala kursplanerna går det inte att dra några generella slutsatser men ett uppseendeväckande resultat i undersökningen bjöds från en skola som delgav sina lokala undervisningsplaner för 2011. Dessa skiljer sig markant från sina föregångare och från de nationella dokumenten genom att lägga stark betoning vid såväl demokrati och globalisering som hållbar utveckling.

Syftet med denna studie var att ta del av barns beskrivningar av tillrättavisningar när pedagoger fostrar barn i förskolan till demokratiska medborgare. Studien utgår från det socialkonstruktionistiska perspektivet tillsammans med Foucaults maktteorier och bygger på den kvalitativa ansatsen där den kvalitativa forskningsintervjun användes som metod. En gruppintervju genomfördes med 3 barn i 5-årsåldern på en förskola i en medelstor norrländsk kommun. Resultat visade att barnen beskriver att tillrättavisningar förekommer i förskolan och att det är nödvändigt att pedagoger korrigerar beteenden och förmedlar hur man ska bete sig för att barnen ska lära sig. Det väsentliga var inte huruvida pedagoger ska eller inte ska tillrättavisa barn utan snarare att tillvägagångssättet hade betydelse. Barnen beskrev att de föredrog att pedagoger tillrättavisar med ett normalt tonläge och på ett trevligare sätt än att skrika. Resultatet visar därmed att barnen beskriver att pedagoger fostrar barn till demokratiska medborgare genom att via tillrättavisningar konstruera vad som är en normalitet och därmed producerar ”sanningar” som i sin tur konstruerar normen om ett önskvärt beteende.

I detta arbete undersöks lärares förhållningssätt till ledarskap. Syftet med studien är att undersöka vilken ledarstil som framhävs i lärares beskrivningar av ledarrollen och om denna överensstämde med den ledarstil som uppdagades i lärarnas resonemang om ledarskap. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer med lärare som är eller har varit verksamma inom grundskolans verksamhet. Resultatet analyserades sedan genom att använda Lewins (1938) teori om hur ledarskapet utgår från en av tre typer av ledarstilar. Dessa är den demokratiska, auktoritära och låt-gå ledarstilen. Vidare analyserades resultatet genom att identifiera dessa ledarstilar i lärarnas framställning av en kompetent ledare och i deras resonemang om ledarskap. Analysen visade att de deltagande lärarna i studien uppgav att en kompetent ledare bör ha den demokratiska ledarstilen. När lärarna fick resonera om ledarskap i olika sammanhang visade analysen att deras resonemang innehöll både demokratiska inslag och en större andel auktoritära inslag. Detta betyder att det fanns en skillnad mellan lärarnas framställning av en kompetent ledares ledarskap och det ledarskap som framhävs i lärarnas resonemang om ledarskap. Slutsatsen blir då att lärarna förespråkade ett demokratiskt ledarskap och ansåg sig själva bedriva ett demokratiskt ledarskap. Samtidigt visar undersökningen att deras resonemang om ledarskap innehöll fler inslag av den auktoritära ledarstilen, vilket kan tyda på att det finns en skillnad  mellan vem läraren uppger sig vara och hur de arbetar i praktiken.