The aim of this thesis is to examine how discourses appearing in a Swedish media de-bate in 2015 about the unruly public libraries relate to former, historical discourses con-cerning public libraries. Through a discourse analytical approach, I analyze the beliefs, norms and values of the public library as expressed by the various participants in the debate and how these statements relate to historical library discourses that have been prevalent in Sweden during the 1900s.Two discourses were identified: the literary discourse and a discourse that perceive the library as a democratic meeting place. Within the literary discourse, which is clearly influenced by the public library ideas that became influential in Sweden in the early 1900s, emphasis is placed on the printed book; the public library is expected to be a place where silence reigns. Within the competing discourse, which has its roots in the 1970s, the library is seen as an open meeting place for various activities, not only for reading.The literary discourse has been and still is the dominant discourse. Within the literary discourse the public library is seen as a tool for public education. In the early 1900s the workers and the less well-off would be formed into responsible citizens. In modern times, there have been changes within the discourse and now it is rather the well-behaved young people with an immigrant background that are subject to public library's attentions. The hegemonic position of the literary discourse makes the notion that there should be a careful silence in public libraries perceived as self-evident. This in turn affects the possibility to innovate and further develop public library activities.

Syftet är att undersöka hur demokrati kan skapas i skolmiljön, vad som styr demokratisynen i den svenska skolan och hur dokument och lagar påverkar lärares och elevers demokratiska möten i skolan. Detta belyses genom kvalitativa studier av litteratur kring styrdokument och lagar, den progressiva pedagogikens demokratisyn, djupintervjuer med lärare som anser att demokrati i skolmiljön är avgörande för skolans roll i samhället, samt tidigare forskning och kompletterande källor. Läsning av en omfattande mängd pedagogisk och filosofisk litteratur författad under 1900- talet av så kallade progressiva pedagoger ger en fördjupad bild av det demokratibegrepp som många lagstiftare, forskare, författare och debattörer använder utan att definiera vad de menar. Demokrati som västerländskt styrelseskick är inte detsamma som demokrati, eller demokratiska värderingar. Den här undersökningen ifrågasätter skolverkets och skollagens otydliga definition av de "demokratiska värderingar" som är tänkta att utgöra grundvalen för hela utbildningen. Den försöker förstå demokratibegreppet ur ett progressivt pedagogiskt perspektiv och ger lärare utrymme att berätta om sin demokratisyn och de metoder som gestaltar denna, samt upplevelsen av hur styrdokumenten kan hjälpa eller stjälpa. I belysning av allt detta, samt tidigare forskning som även den tampas med svårigheterna att tolka styrdokumenten, diskuteras de praktiker som skapar förutsättningar för eller förhindrar demokratiska möten i skolan. I mitt gestaltande arbete ville jag låta barns egna yttryck ta plats och det resulterade i en film där barns berättelser får framträda, varvade med citat ur lagar, dokument och litteratur. Bilderna visar organiskt växande. På väggen mitt emot ernjuds besökarna att skapa sitt eget uttryck med tavelkritor. Väggern är delad i två halvor och den ena sidan markerad som förbjuden att skriva och rita på. Vid ett seminarium 2016-05-26 kl. 15:30 bjöds besökarna in till ett öppet samtal om barn, yttrandefrihet och demokrati tillsammans med mig och Pernilla Glaser. Samtalsledare var Zelda Bingert, 13 år.

Den vetenskapliga diskussionen om demokratins innebörd har i vår tid ofta rört begreppet "deliberativ demokrati". Detta är en demokratiuppfattning som understryker åsiktsbildning på gräsrotsnivån. Idén är ett människor samtalar under tvångsfria former och utvecklar en åsikt genom samtalet. På denna grund tänkes sedan de samtalande tillsammans påverka samhället på något sätt. I Martin Lundbergs studie granskas denna teori kritiskt genom att närgående studera ett empiriskt fall - en serie samtal som handlar om hållbar utveckling. För alla som har ett intresse i dessa frågor ger Lundbergs studie ett mycket intressant inlägg i diskussionen om deliberativ demokrati.

Kvinnlig Gymnastikförening Sverige var aktiv åren 1911-12 med syfte att genomföra en uppvisning under Olympiska Spelen i stckholm 1912. Det kunde bli ett tillfälle för de inblandade kvinnorna att utöva demokrati och bevisa kunskaper i självständig organiseringsförmåga. Det blev istället en kamp där stora personligheter använde sig av mobbning och härskartekniker för att utöva sin makt i föreningen. Uppsatsen går igenom stuyrelseprotokoll och möötesprotokoll och problematiserar opinionen att föreningsliv och idrott har varit demokratiskola för kvinnorörelesen.

Studiens syfte är att undersöka hur undervisningen kring demokratiska värden ser ut i ämnet samhällskunskap i årskurs 4-6. Denna studie syftar även till att svara på varför ett demokratiskt förhållningsätt är viktigt att tillämpa i undervsningen. För att besvara denna kvalitativa studiens frågeställningar har en analys gjorts av en litteraturöversikt över forskning på området. Ämnet samhällskunskap är brett och komplext och uppfattas av många lärare som problematiskt att bedriva undervsining i. Forskningen har visat att kunskapsuppdraget dominerar vilket beror på att samhällskunskapslärare inte är tillräckligt insatta i ämnets alla delar och att styrdokumenten upplevs som svårtolkade. Detta leder till att lärare får ett stort handlingsutrymme vad gäller undervisningens utformning och innehåll. Därmed kan möjligheten att uppnå kunskapskraven gå förlorade för eleverna vilket är allvarligt eftersom att fostransupdraget dels är ett av samhällskunskapsämnets syfte och dels för att det krävs om eleverna ska utvecklas till demokratiska medborgare i samhället. Studien har även visat att vårt område är i behov av mer forskning vad gäller undervisningens praktiska tillämpning.

The integration policy is a changing policy area that also indirectly affects many other policy areas. Within the integration policy, there is no clear steering from the national government and responsibility is divided between municipalities and regions. The Dalarna Region together with the County Administrative Board runs the agreement "Vägen in", which is a regional collaboration project in Dalarna, which is based on networks. Governance is a form of collaborative model that is becoming increasingly common in today's society in order to handle complex societal problems, previous research shows that there is a democratic problem in governance, while others argue that the governance model can be seen as something necessary and from other perspectives more democratic. The purpose of this study based on interviews of involved actors in the "Vägen in" project with a focus on Falu municipality, is to find out how collaboration works within the regional collaboration project. The study's questions also concern positive aspects for involved actors and challenges that exist with collaboration management. It is about added value for every involved actor. Governance can in many ways be seen as positive for managing the challenge of integration. There is a democratic problem within governance as a collaboration model, which is about lacking a democratic representation in the execution of the policy. However, this can be legitimized on the basis of other mechanisms. However, a risk with the collaboration model seems to be that the network becomes brittle and personal, and that there is a political ambiguity.

Studiens syfte är att få fördjupad kunskap om hur lärare, i årskurs 1-3, upplever att elevernas gemensamma beslut i klassråd synliggörs samt hanteras i skolan. Det är en kvalitativ studie med intervjuer som metodval. Studiens resultat lyfts fram genom fyra kategorier som tolkas genom det valda teoretiska perspektivet. Slutsatsen för studien är att lärare på många sätt arbetar för att synliggöra elevernas gemensamma klassrådsbeslut. Det gör att eleverna blir delaktiga genom att deras klassrådsbeslut kan leda till förändring. Lärarnas engagemang är en viktig faktor för att klassråden ska tas på allvar av alla deltagare.

Syftet med studien är att undersöka fritidslärares uppfattningar om elevinflytande i fritidsverksamheten och hur de beskriver att de arbetar med elevernas inflytande. De forskningsfrågor som framkom är följande: - Vilka uppfattningar har fritidslärare av elevinflytande? - Hur arbetar fritidslärare med elevernas inflytande i fritidsverksamheten? - Vilka svårigheter och möjligheter finns det med elevinflytande? En kvalitativ metod har använts för att få svar på undersökningens syfte och intervjuer har använts där sex verksamma fritidslärare från olika skolor deltagit. Resultatet visar att samtliga lärare har en gemensam uppfattning av vad elevinflytande innebär, deras uppfattning är att verksamheten ska vara uppbyggd och formad så gott det går utefter elevernas egna tankar och önskningar. Det vanligaste arbetssättet hos lärarna är att arbeta med hjälp av fritidsråd och andra demokratiska former.  Enligt lärarna finns det olika svårigheter med elevinflytandet i verksamheten. Till exempel handlar det om för stora elevgrupper vilket gör det svårt att ge varje individ möjligheten till elevinflytande. De handlar också om personalbristen. Mer personal hade skapat fler möjligheter till ett fungerande elevinflytande och möjlighet att uppnå elevernas önskningar inom verksamheten.

Den generella samhällsutvecklingen visar på ett minskat kontantanvändande och Sverige utgör ett unikt exempel på detta i ett internationellt perspektiv. Minskningen är också synbar i hälso- och sjukvårdens kassor i och med att patientavgifterna nästan uteslutande betalas med kort eller faktura. Möjligheten till kontantbetalning får emellertid inte begränsas. I de fall medborgare önskar betala sin patientavgift med sedlar och/eller mynt har de laglig rätt till det, vilket fastslogs i ett mål Högsta förvaltningsdomstolen avgjorde 2015. Hur motiverar ansvariga beslutsfattare en praktiskt taget kontantlös hälso- och sjukvård i ljuset av den vägledande domen? Syftet med den här studien är att reda ut vilka skäl som företrädarna anger vara de främsta till att receptionernas kassor ogärna hanterar kontanter; hur de resonerar kring pådrivandet av en utveckling som går i motsatt riktning till existerande juridiska ramverk. Har lagen någon effekt på kassautformningen och finns det ekonomiska incitament till uteslutandet/begränsningen av kontanter? Genom en enkätundersökning riktad till receptionspersonal och intervjuer genomförda med företrädare för primärvården, sjukhusvården och regionen landar den här studiens resultat i att motiven främst är praktiska, arbetsmiljömässiga och ekonomiska. Kontanter är svårhanterliga och kostsamma. De utgör därför ett bekymmer i de offentliga tjänstemännens uppgift att balansera demokrati- och ekonomivärden i det här avseendet.

Syftet med denna studie var att undersöka barns uppfattningar om sitt eget inflytande i förskolans verksamhet. För att få svar på vårt syfte utgick vi från två frågeställningar som var: Vad uttrycker barnen möjliggör deras inflytande i förskolan? Samt: Vad uttrycker barnen begränsar deras inflytande i förskolan? Studien är gjord utifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sammanlagt nio barn från två olika förskolor. Vår förhoppning med studien var att presentera en liten del av hur barn betraktar världen i förskolan och grunden i problemområdet var barns syn på sin tillvaro och på sitt eget inflytande i verksamheten. Det barnen uttryckte som möjligheter för inflytande resulterade i des-sa fyra kategorier: Leken, deras födelsedag, påverka pedagogers val samt pedagogers frånvaro blir barns infly-tande. Aspekter som kunde begränsa barnens inflytande landade i dessa fyra kategorier: Rutinbundna situationer, regler, önskan om att ha inflytande samt pedagogerna bestämmer. Vi har förstått det som att leken i förskolan kan vara central för barns inflytande, då vi tolkat att barnen främst i leken uppfattar sig ha inflytande. Begränsningarna för barns inflytande har en stor plats i resultatet, då vi kunde förstå att barnen hade mycket att säga om vad som kan sätta gränser för deras inflytande i förskolan. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>