<p>Ungdomspolitik och ungdomars möjligheter till inflytande i samhället har varierat under det gångna seklet. På 1990-talet drabbades ungdomar av en hög arbetslöshet. Det har medfört att arbetslösa ungdomar allt senare träder in i det svenska demokratiska samhället. Tillsammans med att grundutbildningen blivit allt längre ger det en förlängd ungdomstid. Nyckeln till inflytande i samhället går via arbetet. De traditionella politiska vägarna att utöva inflytande accepteras inte av dagens ungdomar. Delar av viktiga styrdokument redovisas som ett stöd för att elevers inflytande i grundskolan ska beaktas. Jag undersöker även inflytandet för elever i år nio. Enkätundersökningen svarar på frågor om inflytande vid två skolor. Dessa skolor jämförs med varandra i vissa avseenden. En jämförelse mellan mina resultat och skolverkets resultat från 1997 görs i diskussionsdelen. Tyvärr, visar mina resultat på ett mindre inflytande än vad skolverket presenterade. Utgångspunkten i detta arbete har varit att betrakta ungdomar som en social kategori både i samhället och i skolan. Jag har även ställt frågor om begreppet demokrati och intresse för politik i min undersökning. Svaren var blandade, allt ifrån kreativa idéer till inga associationer alls.</p>

<p>Demokrati i skolan har en framskjuten plats i dagens skoldebatt, vilket gör det intressant att följa hur begreppet demokrati använts och tolkats idag men också historiskt sett. Jag har valt att studera begreppet demokrati i skolan och söka svar på frågor om hur demokrati uttryckts i de olika styrdokument som funnits för den obligatoriska skolan bakåt i tiden också hur den demokratiska fostran väntats gå till samt vad i samhället som påverkat demokratisträvandena för skolans del under olika tidsperioder. För att svara på frågorna har en dokumentstudie gjorts, där styrdokument för skolan från slutet av 1800-talet och fram till idag samt annan utbildningshistorisk litteratur gåtts igenom. Med hjälp av denna senare litteratur har en allmän historisk bakgrund givits. De uttryck för demokrati somjag funnit i de studerade styrdokumenten har tolkats efter ett schema vilket kombinerar två dimensioner av begreppet nämligen form-funktion och kollektiv-individ. Det slutliga resultatet visar på skilda perspektiv på begreppet demokrati i olika styrdokument samt att vissa strömningar i samhället för varje tidsperiod har haft betydelse för hur demokratibegreppet uttryckts i respektive styrdokument.</p>

<p>Mot bakgrund av de utmaningar som välfärdsstaten ställs inför i form av globaliseringen, internationaliseringen och minskande offentliga resurser måste nya sätt att främja tillväxt hittas. Därmed är statens och offentliga aktörer s möjligheter att främja näringslivsutveckling och tillväxt av intresse, liksom vilka konsekvenser de olika möjligheterna medför.</p><p>I och med utvecklingen från government och governance har lösare former av samarbeten fått ett allt större utrymme i svensk politik. Detta poängterar bland andra Vedung (2006), som ser en stark trend mot samverkan i nätverk och partnerskap. Vilka effekter som detta får ur demokrati- och effektivitetsperspektiv kan dock diskuteras. Peter Gorpe, svensk analytiker och utredare, konstaterar dessutom att partnerskap som begrepp är ”luddigt”, vilket inte underlättar slutsatser kring partnerskapens effektivitet och demokratiska förankring.</p><p>Denna studie fokuserar på Strukturfondspartnerskapet i Östra Mellansverige, vilket utgör ett av åtta regionala svenska partnerskap som ansvarar för att prioritera mellan ansökningar för regionalfondsmedel. Dessa partnerskap består av en majoritet folkvalda politiker samt ledamöter som nominerats av länsarbetsnämnderna, länsstyrelserna, olika arbetsmarknadsorganisationer samt ideella föreningar och organisationer.</p><p>Sammansättningen av ledamöter utgör tillsammans med förekomsten av informella snarare än formella strukturer Strukturfondspartnerskapet till ett intressant fenomen att studera ur ett statsvetenskapligt perspektiv. Därför kommer denna studie fokusera på Strukturfondspartnerskapet i Östra Mellansverige och dess ledamöters roller fungerar i praktiken och vilka konsekvenser detta får ur effektivitets- och demokratiperspektiv.</p>

<p>I det här arbetet har jag försökt att få en uppfattning om hur vi ska arbeta med demokrati i skolan. Jag har genom en litteraturstudie tagit reda på vad det står om demokrati i skolans styrdokument.Jag har också gjort en empirisk undersökning , där jag har undersökt hur elever, lärare och föräldrar ställer sig till eget ansvar och elevinflytande. Resultatet visar att elever idag har ganska litet inflytande över sin undervisning när det gäller arbetssätt och undervisningens innehåll. Lärarenkäten visade på att det ansvar eleven får ta i skolan, är i stort sett att kunna vara tyst i klassrummet och att kunna se till att material finns på rätt ställe vid rätt tillfälle. Föräldraenkäten visade att de flesta föräldrar ställde sig positiva till att deras barn arbetade med eget ansvar i skolan.</p>

<p>Flera elevundersökningar påvisar ett minskat intresse för naturvetenskap. Ämnet kemi upplevs som abstrakt och antalet sökande till fortsatta studier i kemi avtar. Detta är en oroande trend då mycket i samhället idag har sin grund inom naturvetenskapen och kemin. Individen behöver naturvetenskaplig kunskap för att kunna deltaga i ett demokratiskt samhälle, såväl lokalt som globalt. Vidare är samhället i behov av en naturvetenskaplig yrkeskår. För att underlätta elevers lärande framhåller nuvarande ämnesdidaktisk forskning vikten av en verklighetsanknutet undervisningen samt att en helhetsbild skapas för eleverna. Med mål att främja verklighetsanknytning och helhetsförståelse har vi i detta arbete undersökt möjligheten att integrera Kemi A med de gemensamma kurserna på det naturvetenskapliga programmet utifrån gymnasieskolans kursmål. Våra förslag på de ämnesintegrerade momenten har därefter, genom kvalitativa intervjuer, utvärderats av fyra lärare vars ämnesbehörighet täcker de i momenten ingående ämnena. Vi visar att det finns tydliga beröringspunkter i kursmålen för Kemi A med de övriga naturvetenskapliga ämnena, men även med ämnen inom övriga discipliner. De flesta intervjuade lärare ser en vinst för det egna ämnet med de förslagna ämnesintegreringarna. De hinder som klarlades under intervjuerna var av praktisk karaktär där faktorer som tid och schema ansågs vara begränsande. Vidare tror de att för att öka intresset för kemi och naturvetenskap så behöver undervisningen kopplas till verkligheten.</p><p>För att bemöta ett sviktande intresse hos elever samt för att underlätta elevers lärande anser vi att undervisningen i kemi behöver förändras. Med detta arbete vill vi lyfta fram ämnesintegrering som en lämplig förändring. De presenterade ämnesövergripande momenten visar på möjligheter till en helhetsgivande undervisning och är tänkt till att inspirera verksamma gymnasielärare samt underlätta lärarens dubbla uppdrag att bedriva en undervisning som främjar ämneskunskaper och elevens värdegrund.</p>

<p>INSTITUTION:                       Institutionen för kulturvetenskaper</p><p>Linnéuniversitetet</p><p>ADRESS:                               351 95 Växjö</p><p>TELEFON:                              0772-28 80 00</p><p>HANDLEDARE:                        Emilie Karlsmo</p><p>TITEL:                                  Medborgarnas konststråk?!</p><p>En studie av konstprojektet ”Växjö Art Site”</p><p>ENGELSK TITEL:                     The Citizens´ Art Walk?!</p><p>A Study of the Art Project ”Växjö Art Site”</p><p>FÖRFATTARE:                        Lillemor Meijer Wadefur</p><p>ADRESS:                               Seglarevägen 37</p><p>352 55 Växjö</p><p>TYP AV UPPSATS:                   C-uppsats</p><p>VENTILERINGSTERMIN:            Ht 2009</p><p> </p><p>Området för uppsatsen är konststråket ”Växjö Art Site” vid Växjösjön. Fokus ligger i att medborgaromröstningar har genomförts vid valet av skulpturer.</p><p>Uppsatsens syfte är att urskilja och analysera ställningstaganden för att förstå vad Växjö kommun velat med detta projekt. I uppsatsen utreds vilka aktörer som haft betydelse för projektet, hur besluts­processen sett ut och med vilka argument man har drivit ärendet. Det rekonstruerade förloppet tolkas mot företeelsen city branding och vidare mot teorier om samtida politik och demokrati med fokus i teorier om postpolitik. Materialet för uppsatsen utgörs i huvudsak av kommunala protokoll och skrivelser samt intervjuer.</p><p>I uppsatsen diskuteras hur man kan se medborgaromröstningar som ett uttryck för en förskjutning från representativ demokrati mot olika typer av samverkansformer. Samtidigt kan det uppfattas som ett vällovligt syfte att vilja engagera medborgarna i valet av skulpturer. Denna önskan kanske har varit svår att förena med det vidare syftet att marknadsföra staden och sätta Växjö på kartan.</p><p>Keywords: offentlig konst, city branding, demokrati, postpolitik</p><p> </p><p><strong> </strong></p>

<p>Detta examensarbete handlar om barns inflytande samt barns val i en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Syftet med examensarbetet är att undersöka vad barns inflytande kan innebära. I Läroplanen för förskolan, Lpfö98 står det att barn ska ha rätt till medbestämmande och att verksamheten ska genomsyras av demokrati. Det betonas även att det är barnens intressen som ska ligga till grund för förskolans verksamhet. Mycket forskning har gjorts inom området och en stor del av denna visar att den pedagogiska kvaliteten höjs när barn får vara delaktiga i verksamheten och beslut som rör denna.</p><p> </p><p>Examensarbetet har sin utgångspunkt i forskning som berör kvalitet i förskolan och hur barns inflytande kan påverka denna, undersökningar som berör anledningarna till varför inte inflytande ges i större utsträckning samt Reggio Emilias filosofi.</p><p> </p><p>Undersökningen som ligger till grund för resultatredovisningen är en observationsstudie där videokamera och fältanteckningar har använts som metod. Undersökningen genomfördes på en småbarnsavdelning där barnen var ett och två år gamla. Nio barn samt fem förskollärare har deltagit i undersökningen.</p><p> </p><p>Resultatet visar att det skiljer sig mellan olika pedagoger och olika situationer då det gäller barns inflytande. De situationer som observerats är samling, fruktstund, lunch, fri lek samt utevistelse. Vid oplanerade situationer såsom fri lek och utevistelse visar resultatet att barnen får större utrymme till att göra egna val samt till att vara delaktiga. Vid av pedagogen planerade situationer såsom samling är inflytandet mer begränsat, dock skiljer det sig här mellan olika pedagoger. Vid lunchen har barnen stor möjlighet att göra egna val både när det gäller vad de vill äta samt vart de vill sitta.</p><p> </p><p> </p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrågeställning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sägas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frågeställningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi beläggas i logen? 2. Har logen fungerat som en läroplats för politisk kompetens för sina medlemmar? 3. Har logen varit politiskt neutral? Dessa har valts med utgångspunkt från Lauri Karvonens teorier om frivilliga organisationers roll i demokratisering. Logen gav sannolikt sina medlemmar viktiga erfarenheter av politisk kompetens som alldeles säkert hade stor betydelse i andra former av organisering. Logen var dock inte själv drivande i demokratiseringsprocessen, utan tog starkt ställning för en konservativ samhällssyn. Något ideologiskt ställningstagande för demokrati fanns inte, logen präglades snarare av stor ojämlikhet.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Det här examensarbetet handlar om ämnet samhällskunskap, demokratibegreppet och därtill kommer vi även att undersöka hur gymnasielärare arbetar med samhälls- och värdegrundsfrågor.</p><p>Under vår utbildning på lärarprogrammet med inriktning samhällskunskap har vi läst om demokratiska aspekter och hur och varför dessa behövs för att kunna fostra demokratiska medborgare. Skolverket tar i rapporten ”Ung i demokratin” upp en viss skillnad i gymnasieelevers kunskaper kring demokrati. Skillnaden som sådan ligger mellan elever på studie-, och yrkesförberedande program, där den senare gruppen har något större demokratisk kompetens. Detta väckte en nyfikenhet hos oss för att ta reda på om orsakerna till detta kan spåras till lärarnas sätt att undervisa i demokrati och värdegrundsfrågor.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur samhällskunskapslärare på ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande program planerar sin undervisning med anknytning till det demokratiska uppdraget/värdegrunden. Vilka fakta och uppfattningar av demokrati och värdegrund uttrycks i undervisningen?</p><p>Vi har valt att intervjua lärare och få höra deras resonemang kring de arbetssätt som de använder sig av. I uppsatsens resultat kan vi se att lärarna på de två typerna av program har liknande förhållningssätt när det kommer till samhällskunskapsundervisningen och de har lagt lika vikt på demokratiaspekter. De har både talat om och arbetat med demokratifrågor för att ge eleverna en bild av vad det innebär att vara en demokratisk samhällsmedborgare.</p><p>Vi förstår det som att lärarnas planering av samhällskunskapsundervisning utifrån demokrati- och värdegrundsfrågor grundades på den gällande kursplan och läroplan. Vi anser att mer livskunskap i skolan med värdegrundsövningar är nödvändigt men vi tycker att skillnaden i elevers kunskaper kring demokrati har andra faktorer såsom vänskapskrets, familj och medial påverkan.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att göra en fallstudie på en gymnasieskola och undersöka om det fanns förutsättningar på skolan för att fostra demokratiska medborgare. Undersökningen gjordes i ett elevperspektiv. För att kunna undersöka detta var jag först tvungen undersöka vad för förutsättningar som krävs för att skolan ska kunna fostra demokratiska medborgare. Jag kom fram till, efter att ha studerat styrdokument och relevant litteratur, att för att kunna fostra elever till demokratiska medborgare krävs det att dessa får arbeta demokratiskt i praktiken, dels genom klassråd och dels genom att kunna påverka arbetsformerna på skolan och även examinationsformerna. Det krävs även att undervisningsformerna bygger på diskussion och dialog. Det deliberativa samtalet är viktigt för att fostra demokratiska medborgare. För att undersöka om dessa förutsättningar fanns på denna skola använde jag mig av en enkätundersökning som delades ut till 104 elever i årskurs tre på skolan. Resultatet av dessa enkäter visade att det finns förutsättningar till ett deliberativt samtal på skolan. Dock används sådana undervisningsformer som inte gynnar diskussioner och dialoger som exempelvis plenarundervisning och eget arbete och läsning i högre utsträckning än sådana former som gynnar det som exempelvis grupparbete och klassrumsdiskussioner. Arbetet med den praktiska demokratin som exempelvis klassråd verkar knappt fungera på skolan.</p>