BakgrundForskningen kring litteratur och dess betydelse för elevers utveckling har låtit vänta på sig, men de senaste åren har en hel del forskning gjorts kring läsning och läsförståelse, samt vikten av att föra in skönlitteraturen i klassrummet, bl a Langer (2005) och Molloy (2003) som båda menar att skönlitteratur är viktig för elevers utveckling på så sätt att litteraturen öppnar upp för viktiga diskussioner kring demokrati, levnadssätt och andra svåra frågor.SyfteSyftet med studien är att se hur lärare tänker kring arbetet med elevers utveckling såväl kunskapsmässigt som på det personliga planet med hjälp av skönlitteratur.MetodJag har gjort en kvalitativ intervjustudie om hur lärare arbetar med skönlitteratur i skolan utifrån Langers (2005) teori om de fyra faserna. Som metod användes intervju med öppna frågor. Studien är småskalig och innefattar fyra lärare från fyra olika skolor i samma medelstora kommun.ResultatResultaten visar att lärare i stor grad arbetar med elevernas utveckling genom skönlitteratur, med varierat tillvägagångssätt. I arbetet med litteraturen ingår förförståelse inför en ny text, textbearbetning på flera nivåer och efterarbete med de lästa texterna.I resultatet framgår även att kopplingar görs till Lgr11 (Skolverket, 2011) genom skönlitteraturen vad gäller såväl värdegrunden som demokrati och livsfrågor. / Program: Lärarutbildningen

It is said that libraries are the cornerstones of democracy.What is then the democratic mandate, and how is itperceived by the library staff? That's what I examine in thismaster's thesis. I’ve made 14 phone interviews with librarystaff, from assistants to managers, and examined what theirdaily work routine looks like and what they think belongs tothe democratic mandate. I found that all agree that there is ademocratic mandate, but it is not clearly stated in anydocument.I found seven areas that my respondents saw as part of themandate; availability, diversity, children and young people,equality, public education, free of law and cultural history.These are not sharply defined, but can often move into oneanother. The everyday work of the library is more of a socialwork than you might think. The digital divide means that thelibrary staff will largely be helping with things like orderingstuff over the Internet, get email accounts, helping people tolearn social media, helping immigrants and refugees to learnhow Swedish society works and so on.The problems experienced with the democratic mandatewere mainly economic. Downsizing means that the staffdoes not have time and opportunity to help as much as theywant. The fact that the democratic mandate is not so clearlystated was also experienced as a problem. A clearly definedmandate would not only draw guidelines for labor, but alsoshow outward a little better what you actually do at thelibraries, more than lend books. / Program: Bibliotekarie

The aim of this Master thesis has been to analyse the debateon Wikileaks as it occured in the Swedish daily press during2010 and early 2011, as well as to identify what differentdiscourses influenced the discussions. The empirical materialconsisted of fifty-three articles, taken from three nationalnewspapers and has been analysed using the discourseanalysis theory of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. Thearticles were analysed in four stages which included:identifying statements concerning Wikileaks and itsoperations; identifying additional groups and individualsappearing in the debate and the statements made about these;grouping statements into themes and on the basis of thesethemes construct chains of equivalence and identify subjectpositions. The last stage consisted of identification ofdiscourses and the relationships and possible conflictsbetween those discourses. The results showed that fourdiscourses could be identified: the good democracydiscourse, the traditional diplomatic discourse, the goodjournalism discourse and the power-critical discourse. / Program: Bibliotekarie

En kvalitativ textanalys på ett antal svenska grundskoleböcker i samhällskunskap för att undersöka om det finns en differens mellan olika läroböckers demokratimodeller.

The purpose of this essay is to examine how China and the US relation may look in the future. It is an interesting case because of the fact that the US since the fall of the Soviet Union have been the only superpower in the world but is getting challenged by China economically as well as military.  The main focus in this essay is to investigate whether there is a basis to believe that China and the US will be engaged in an armed war, a cold war or a trade war. The theoretical framework has been built up by different theories regarding trade and peace and the democratic peace as well as the paradigms realism, liberalism, constructivism and Marxism.

The question regarding the democratic deficit has been a heavily debated issue for decades and is still present in contemporary literature. In the light of Brexit and the increase of Euroscepticism around the continent, the question regarding democracy is essential for the European union to obtain legitimacy. This essay aims to address the democratic deficit as a concept, the Lisbon treaty’s efforts to reduce the democratic deficit, and finally, examine if the democratic deficit has been reduced as a result to the implementation of the Treaty of Lisbon.  The study identifies the issue regarding the democratic deficit in five major subjects; demos, integration, participation, transparency and accountability. Many of the efforts helps reducing the deficit in some regards, but never to a full extent. The ordinary legislative procedure, the citizen’s initiative, the of granting more power to national parliaments, more transparency and assuring protection of human rights by law makes the EU more democratic, but not fully.  The issue regarding accountability, participation and especially transparency remains a problem, despite the Treaty of Lisbon’s efforts. This study shows that some parts of the EU simply can’t be made more democratic.

The main objective of this essay is to seek the answers to three questions: 1) What strategies and methods did Moderata kvinnors rösträttsförening, MKR, use to present their viewpoint on the issue of female voting rights? 2) How were the paradox, with conservatism and radical change, treated in their arguments for their opinion? 3)Why did the conservative female believe they distinguished from other voting struggling females? The purpose is to examine how MKR balanced their ideological fundamental idea and radical change in the female voting struggle during 1917-1921. The sources that’s been useful are the archives of the female voting movements, moderate women suffrage association and Gertrud Törnells text Responsibility. The study is a qualitative study and the text material has been analyzed. The results show that the conservative ladies in MKR had another standing in the struggle of female voting than other voting struggle ladies when it comes to the solutions. The aim was the same but it differed in what way it would happen. The conservative ladies wanted a less radical solution and a longer transition. MKR wanted to educate the women so that they could make reasonable decisions on the political arena. MKR also believed that the question should be taken more seriously if the women had different standings, mixed with a united front. It would make them more credible and politically mature.

Den svenska gymnasieskolan har ett centralt uppdrag att undervisa om demokrati och fostra demokratiska medborgare. Under hösten år 2018 har det inte varit alldeles enkelt – regeringsbildningen efter årets riksdagsval har varit den längsta och en av de mest komplicerade någonsin. Dessutom finns tecken på att stödet för demokrati som styrelseskick sjunker hos unga medborgare. Med bakgrund i detta fokuserar denna kvalitativa studie på de utmaningar som samhällskunskapslärare ställts inför när det kommer till att undervisa om regeringsbildningen under hösten år 2018. Dessutom undersöks hur olika synsätt på demokrati kommit till uttryck i klassrummet. Studien finner att regeringsbildningen medfört flera utmaningar, däribland frågan om hur skolor i olika sociala domäner ska lyckas skapa en jämlik demokratiundervisning. Samtidigt har den komplicerade situationen inneburit nya möjligheter att diskutera den svenska demokratin på kreativa sätt.

Barnens inflytande över förskolans verksamhet är något som länge prioriterats här i Sverige. Läroplanen som förskolan ska följa poängterar även barnens rätt till inflytande över sin vardag, detta är dock ett problematiskt område då den inte specificerar hur inflytande ska se ut vilket gör att det är förskollärarens egna tolkningar som ligger till grunden för hur arbetet med inflytande ser ut. Syftet med denna studie är att undersöka vilket reellt inflytande barnen har, främst över den fysiska miljön men även i den övriga verksamheten så som i den fria leken och hur förskollärarna kommer fram till vad de ska arbeta med i exempelvis temaarbeten, då allt detta går in under barnens inflytande. Frågeställningen vi haft under detta arbete är vilket inflytande ges barn i den fysiska miljön i förskolan? Detta har undersökts via intervjuer med sex förskollärare där de fått berätta om sina verksamheter och hur de arbetar med inflytande för barn i förskolan. Resultatet av studien visar att nivån av inflytande som barnen får är sammankopplat med pedagogernas synsätt kring vad de ser som inflytande för barnen, samt vilja att släppa in barnen i beslutsfattningen. Av studien drar vi slutsatsen att möjlighet finns att låta barnen vara delaktiga i beslut rörande den fysiska miljön på förskolan. Detta då många av våra informanter berättar hur de via olika arbetssätt faktiskt ger barn inflytande inom detta område.

Syftet med denna studie är att utifrån ett religionsdidaktiskt perspektiv undersöka vad religionslärare på högstadiet anser om att ge elever inflytande i religionsundervisningens planering och genomförande. Samt ta del av hur lärare väljer att tolka begreppet elevinflytande. Frågorna som ligger till grund i undersökningen är följande: Vad anser lärare om att involvera elever i kursens planering? Hur tolkar lärare begreppet elevinflytande? Hur arbetar lärare med att involvera elever i undervisningen? Studien avgränsar sig till fyra högstadieskolor i Mellansverige. Metoden som har används för att få fram det empiriska materialet utgår från semistrukturerade intervjuer med fyra religionslärare. Det empiriska materialet analyserats med stöd av teorin Sociokulturella perspektivet. I resultatet får vi ta del av att det råder delade meningar om hur lärare tolkar begreppet elevinflytande samt att de väljer att arbeta olika med att involvera sina elever i religionsundervisningen och dess planering.