Vår studie om utanförskap lyfter problematiken kring utanförskap bland elever i fritidshem. Studien visar hur vanligt förekommande utanförskap är bland elever i fyra olika fritidshem i en mindre kommun i Småland. Vad som uppmärksammas i studien är huruvida fritidspedagogerna är medvetna kring utanförskapet, både det frivilliga och ofrivilliga, samt ifall fritidspedagoger möjligen kan arbeta utifrån ett deliberativ demokratiskt synsätt för att försöka motverka utanförskap. Deliberativ demokrati innebär att man låter eleverna vara delaktiga och få inflytande i gemenskapen samt verksamheten, genom samtal, argumentation och diskusson. Vi har valt att intervjua åtta fritidspedagoger samt gjort observationer i barngrupper i fyra olika fritidshem i kommunen för att försöka få fram ett resultat. Kommande resultat som framförs i studien är: Utanförskap är inte vanligt förekommande bland elever i fritidshem, däremot är det många elever som frivilligt väljer att vara ensamma. Deliberativ demokrati är ett okänt begrepp bland fritidspedagoger men anses ändå vara centralt i deras dagliga arbete till viss del genom att elever får lov att samtala och diskutera om både aktiviteter, utvärdering samt kring personliga händelser. Både fritidspedagoger och resultatet ifrån observationer, tyder att det är möjligt att eleverna blir mer delaktiga i gemenskapen och verksamheten genom att inneha ett deliberativ demokratiskt synsätt i fritishemverksamheten.

Huvudsyfte med denna studie är att ur organisatoriskt perspektiv uppmärksamma och problematisera regleringen av gudstjänsten i Svenska kyrkan. Den valda metoden är kvalitativ genom att studien mestadels sker genom textanalys. Angreppssättet är teoretisk triangulering då uppsatsens frågeställningar belyses utifrån flera teoretiska positioner.  Uppsatsens genomgång av kyrkoordningen och jämförelsen med tidigare lagstiftning samt utredningar och förarbeten har visat att de förtroendevalda fått en stärkt ställning, bland annat på gudstjänstens område. Detta har skett på flera sätt, som genom att dessa uppdrag getts framhävda teologiska motiveringar och med ordvändningar som liknar vigningsordningarna för biskop och präst. De vigdas ställning har på motsvarande sätt försvagats. Förändringarna berör frågor om gudstjänst och gudstjänstmakt eftersom gudstjänsten beskrivs som väsentlig del av Svenska kyrkans grundläggande ideologi och avgörande för identiteten.  De organisationsteoretiska sammanhangen, om idéburna och demokratiskt styrda organisationer, är väsentliga för att analysera förändringarna i Svenska kyrkan och för att besvara frågorna om gudstjänsten betydelse och gudstjänstmaktens fördelning. Forskningen om idéburna organisationer har uppmärksammat ideologiernas mångfacetterade betydelse. Det handlar bland annat om en förmåga att internt hålla samma organisationen och möjliggöra gemensam handling. Det handlar även om en förmåga att externt, i samhället, uttrycka särart. De olika demokratiska principerna för ansvarfördelning utgår delvis från olika demokratiideal där både uppdelning av ansvar, och dialog och samråd lyfts fram. Svenska kyrkan har både anammat en princip med en möjlig ansvarsuppdelning mellan styrande/politik och utförande/produktion/praktik samtidigt som både de förtroendevalda och kyrkoherden, kan gå in i och ut ur båda rollerna.  Till studiens bidrag hör att visa på att regleringen av ett traditionellt teologiskt fält, gudstjänsten, kan tolkas utifrån organisationsteoretiskt perspektiv och att denna analys kan bidra med en breddad förståelse av ideologi och demokrati i kyrkan.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares och rektors uppfattningar om att låta elever delta i planering av undervisning. Samt att diskutera vad det kan bero på att målet med att göra elever delaktiga i planering av undervisning inte uppfylls i enlighet med skolans styrdokument. Min förhoppning är att mitt arbete ska kunna fungera som underlag för vidare diskussioner inom skolan i syfte att göra eleverna mer delaktiga.    Metoden jag använt mig av är en kvalitativ metod där jag genomfört intervjuer med fyra lärare och en rektor på en och samma skola.     I mitt examensarbete kommer jag fram till att det beror främst på fyra orsaker, brist på diskussion om begreppen delaktighet och inflytande, brist på diskussion gällande begreppen demokrati och makt, att skolans kunskaps- och demokratiuppdrag hanteras fristående från varandra och att det beror på lärares och rektors egna inställningar, uppfattningar och kompetens.

SAMMANFATTNING INTRODUKTION: Sedan 1960-talet har dagspressens uppgift och marknadssituation diskuterats. 1971 infördes ett presstöd som skulle rädda tidningar som inte ekonomiskt kunde klara att överleva av egna krafter. Presstödets vara eller icke vara har debatterats flitig sedan dess och åsikterna går isär om stödet snedvrider konkurrensen på dagspressmarknaden eller om stödet ger ett bidrag till den svenska demokratin och värnar om en mångfald av tidningar. Vad är det som skiljer debattörerna i synen på dagspressens marknadsförutsättningar? Vilka ideologiska övertygelser är det som håller debatten vid liv och vilka olika innebörder lägger debattörerna i begreppen mångfald och konkurrens? MÅL: Att undersöka debatten kring det svenska presstödet i de fyra dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Göteborgs-Posten. Följande frågeställningar besvaras: Vilka olika pressideologiska värderingar eller synsätt har deltagarna i presstödsdebatten? Vilka marknadsförutsättningar tycker respektive sida i debatten ska gälla för dagstidningarna? Vad skiljer debattörerna åt i synen på mångfald och konkurrens i mediepolitiken? TEORI: Studien tar sin utgångspunkt i fyra normativa pressideologier: den auktoritära ideologin, den frihetliga ideologin, ideologin om socialt ansvar och den leninistiska pressideologin. METOD: Studien har två metoder. En kvalitativ metod för att skapa en djupare insikt i studiens frågeställningar genom analys av artiklarnas innehåll. En kvantitativ metod som beskriver material, innehåll och mönster i form av mängdberäkningar vilket ger ett större underlag för analys och slutsatser. RESULTAT: Den auktoritära pressideologin används som en skrämseltaktik av både stödförespråkare och stödmotståndare. Den leninistiska ideologin ger ett bidrag till den samlade bilden av hur världens olika länder kan organisera sin dagspress men den ger inget bidrag till debatten kring det svenska presstödet. Debattens deltagare befinner sig främst i den frihetliga ideologin och i ideologin om socialt ansvar.  Presstödsdebatten bedrivs på en elitnivå bland politiker, medieägare, fackliga tjänstemän, forskare och professorer samt journalister. Inga privatpersoner har intresse av presstödets vara eller icke vara. DISKUSSION: Studiens resultat visar två olika perspektiv på marknadsförutsättningar som respektive sida i debatten tycker ska gälla för dagspressen, ett marknadsekonomiskt perspektiv och ett demokratiskt ansvarsfullt perspektiv. De båda lägger var sin innebörd i begreppen mångfald och konkurrens. Dagspressen ska finansiera sig själv utifrån marknadens förutsättningar anser motståndarna i debatten men klarar inte marknaden detta så ska staten vara en hjälpande hand anser förespråkarna. Dagspressen är en del av Sveriges demokrati och presstödet är ett bidrag till denna.

Syftet är att undersöka i vilken omfattningrepresentativitet och inflytandet uppfylls i medborgardialogen. Dessutom förståsamt också förklara hur eventuella hinder uppstår mot och kring begreppen samthur dessa kan undkommas. Med utgångspunkt från syftet genomfördes en fallstudieinom planprojektet ’nya Årstafältet’.Metodtriangulering har nyttjats då både kvantitativa och kvalitativa metoderhar använts. Slutsatsen som presenteras bedömer att medborgardeltagandet inteär representativt för de som påverkas av planeringen. Ett representativtunderlag i planeringsprocessen hindras av att inte vilja delta eller kunnadeltaga. Att eliminera hindren räcker således inte. Även viljan behöverstimuleras. Omvänt uppvaktningsförfarande och framtidens teknik som interaktivtGIS kan överkomma hindren och entusiasmera de som idag är ovilliga att deltaga.Allmänhetens inflytande i planeringen är både relativt litet men likvälomfattande. Inflytande för medborgarna hindras i viss mån av dem själva genomicke-kreativa åsikter och felriktat deltagande. Dock är det även upp till tjänstemänoch politiker att genom mer tydlig information förklara premisserna. Det finnsockså en risk i att deltagande ses som ett mål i sig och inte ett medel för attåstadkomma medborgarinflytande. Nyckeln till hindret besitter de som sätterramverket för dialogen samt dess funktion och värsta scenariot är attmöjligheten till reellt inflytande elimineras.

Denna uppsats syftar till att beskriva olika idéer om demokratiskt deltagande som förekommer i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. De tre läroböckerna som undersökts har varit gällande under tre olika läroplaner för svensk gymnasieskolan. Undersökningens teoretiska ramverk bygger på Thomas Englunds utbildningskonceptioner. Med hjälp av idealtyper baserade på dessa olika utbildningskonceptioner har en textanalys genomförts. Undersökningens resultat visar att de identifierade utbildningskonceptionerna skiljer sig åt bland de tre undersöka böckerna.

Nationsgränsernas betydelse har efter de västerländska kolonialmakternas expansion och senare tillbakadragande kommit att diktera livsstilen för ett stort antal människor världen över. Införandet av reella fysiska gränser och en demokratisk institutionaliserad samhällstruktur ses därför idag ofta som det normerande styrelseskicket, och grupperingar vilka lever utanför den accepterade strukturen tillskrivs ofta ett stort antal stigmatiserade uppfattningar. I den här uppsatsen har jag därför, i huvudsak utifrån Owen Lattimores teoretiska resonemang, undersökt hur relevanta geopolitiska rörelser och samhällsförändringar har påverkat det traditionellt nomadiserande Kirghisfolket i norra Afghanistan. Detta under de senaste decennierna av stigmatisering, utanförskap och en tillskriven status av hotfullhet. Bland annat genom 1980-talets relokalisering till östra Turkiet och genom det västerländska användandet av terrorbegreppet. Ett stort fokus ligger även på det dikotomiska förhållandet mellan den dominante normerande samhällsstrukturen och den underordnades jakt på självbestämmande och frihet.

Hösten 2011 fälldes den flera hundra år gamla skyddsvärdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod på Oxenstiernsgatan på Östermalm i Stockholm. I samband med fällningsbeslutet – ett på papperet tekniskt beslut om att fälla ett riskträd, men som av protesterande människor tolkades som ett helt annat beslut – uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie är att förstå vilka händelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fällningen av TV-eken. Intervjuer med ansvarig tjänsteman på Stockholms stads trafikkontor och tre ekaktivister har genomförts och kompletterats med en mindre granskning av relevanta dokument. På grund av parternas bakgrund och förutfattade bild av varandra kom konflikten att handla om fler frågor än sakfrågan (TV-ekens fällning). De nya studier som gjordes av ekens tillstånd förvärrade konflikten då ingen av undersökningarna ansågs legitima av båda parter. Båda parter har uttryckt stor misstänksamhet gentemot den andra parten och många handlingar har tolkats som strategiska. Bristfällig kommunikation mellan parterna är den övergripande förklaringen till att konflikten uppstod och växte. / In the autumn of 2011 a veteran oak of protective value, ”TV-eken”, located on Oxenstiernsgatan in the city district Östermalm in Stockholm, was felled. The decision to fell the tree – officially a technical decision to fell a high-risk tree, whereas protesting people interpeted the decision completely different – caused a conflict between responsible decision-takers and people fighting to preserve the tree. The aim of this study is to understand what events and processes lead up to the conflict arising from the decision to fell the ”TV-eken” tree. Responsible decision-taking public official at the traffic administration in the city of Stockholm has been interviewed as well as three oak activists. The interviews have been complemented by reviews of some relevant documents. Due to the background of the conflicting parties and the parties' preconceived view of the opposite party, the conflict developed to be all about more questions than the factual question (i.e. the felling of the oak). New studies that were performed in order to examine the state of the oak exacerbated the conflict as none of the studies were considered legitimate by both parties. Both parties have expressed substantial suspiciousness towards the other party and many actings have been interpreted as strategical. Inadequate communication between the parties is the general explanation to the origin and increase of the conflict.

Avsikten med vårt val av ämne var att belysa barnens delaktighet och inflytande i samlingen på förskolan. Vår intention var att ta reda på om lärarnas förhållningssätt påverkar barnens möjlighet till utveckling och förändring av förskolans arbetssätt.  Vi har använt aktionsforskning som design i vårt tillvägagångssätt. Som metod använde vi oss av såväl kvalitativ som kvantitativ forskning i form av observationer och enkäter. Det resultat vi kunde skönja var att barnens inställning var positiv och vi fick bekräftelse genom att samtliga barn hade förberett och planerat sin aktivitet utifrån sin egen förmåga. Slutsatsen av vårt arbete var att barnen blev mer motiverade och aktiva när de själva fick påverka sin situation.

Att demokrati är ett mångfacetterat begrepp är en utgångspunkt för denna studie. Tolkningsfriheten av demo-krati är stor – både i samhället och inom skolväsendet. Ett intresse för studien är att undersöka vad lärare lägger för innebörd i begreppet demokratiska värderingar, men även hur förutsättningar skapas för att demokratiska värden ska genereras, hur demokratiska värden utvärderas samt varför lärarna tycker att demokratiarbetet är viktigt är aspekter som denna studie belyser. Åtta lärare deltog i studien, varav hälften arbetade inom årskurs 6 och resterande hälft i årskurs 9. Det över-gripande syftet är att söka likheter och skillnader mellan lärares syn på demokratiarbetet i dessa årskurser. Den kvalitativa intervjun användes för att samla in studiens material, medan ett fenomenografiskt och idéanalytiskt förhållningssätt har använts för att analysera materialet. Robert A. Dahls demokratiteorier ligger till stor grund för studiens analys. Slutsatsen för studien är att lika värde är centralt för demokratiska värderingar bland lärare, men även rättigheter och skyldigheter har en stark position. Dialogen och lyssnandet är återkommande faktorer för både hur demokratiska värderingar skapas och även hur det utvärderas. Att lägga en grund för det framtida samhället är en bidragande orsak varför demokrati-arbetet är viktigt, samt att den kollektiva gemenskapen är prioriterad framför det individualistiska förhållnings-sättet.