<p>Enligt läroplanen för förskolan har pedagoger på förskolan förutom ett omsorgsuppdrag att se till barns demokratiska fostran. Det är detta demokratiuppdrag som vi vill belysa med vårt examensarbete. Det har vi gjort genom att intervjua rektor, pedagog och barn på en och samma förskola.  </p><p> </p><p>Frågeställningarna har handlat om delaktighet, både hur delaktig man känner sig själv i organisationen samt tankar kring delaktighet i förskolan. Utifrån intervjuerna har vi analyserat svaren i förhållande till det deliberativa samtalet som utgör den demokratiska uppfattning som råder i läroplanen. Vi har också tittat på möjlighet och hinder för delaktighet.</p><p> </p><p>Till viss del kunde vi upptäcka att de samtal som fördes mellan rektor - pedagog hade drag av det deliberativa samtalet. Vi kom också fram till att det fanns en enighet omkring vikten av delaktighet men att det inte alltid är så lätt att leva upp till.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om skolans roll i det minskade intresset för varje form av ett partipolitiskt engagemang bland ungdomar, manifesterat i ett minskat valdeltagande för förstagångsväljare. Speciellt önskas kunskap om skolan problematiserar samhällsföreteelser i undervisningsstoffet för att stimulera till deltagande i den demokratiska processen.</p><p> </p><p>Den metod som används är en kvantitativ och kvalitativ text- och läroboksanalys med ett läroplansteoretisk perspektiv. Behandlingen av medbestämmandelagen, MBL, i läroböckerna i företagsekonomi, utgivna efter 1993 utgör exempel.</p><p> </p><p>Det resultat som framkom är att MBL behandlas mycket olika. Olika synsätt på undervisnings syfte (konceptioner) framträder. Två läromedel (båda utgivna 1993) problematiserar frågan och redovisar motsättningar gällande MBL, en med ett samhällsperspektiv, den andra ur ett företagarperspektiv. Övriga gör ett konstaterande i ett ekonomiskt rationellt/vetenskapligt angreppssätt. Två aktuella läroböckerna behandlar inte alls frågan. Tendensen eller attityden till MBL är positiv i tre och negativ i fyra av läroböckerna. Textomfånget har minskat från 1 procent eller mer (1993) till mindre än 1/10-dels procent av böckernas textmassa.</p><p> </p><p>Slutsatsen är att moderna läromedlen i företagsekonomi <em>inte</em> utnyttjar stoffets möjligheter till att stimulera till politiskt engagemang genom kritisk granskning av olika företeelser, självständiga ställningstaganden eller genom att påvisa den politiska konflikten bakom lagstiftningen.</p>

<p>Studien fokuserar på utvecklingssamtalets olika dimensioner. Syftet är att undersöka hur elever, föräldrar och lärare uppfattar utvecklingssamtalet, när det gäller samtalets demokratiska lärandepotential. Den empiriska studien utgörs av en kvantitativ undersökning, genom enkäter till elever och en kvalitativ undersökning genom intervjuer av föräldrar och lärare. En genomgång av styrdokumentens olika krav och mål visar att demokrati, kommunikation och lärande är särskilt viktiga. Studien belyser tre olika perspektiv som hör samman med de aspekter styrdokumenten tar upp. För tolkning och förståelse av resultatet används de tre begreppen lärande, demokrati och makt som utgångspunkt. Resultatet visar att elevernas och föräldrarnas förväntningar på utvecklingssamtalet är att få information om elevernas prestationer i skolan. De ger uttryck för att de ser samtalet som ett institutionellt samtal där de har svårt att känna delaktighet. I den mån dialog uppstår, är det på initiativ av läraren. Lärarna menar att det är svårt att koppla samman bedömarrollen med uppdraget att göra samtalet jämbördigt. Samtalet skapar inte några möjligheter till att kritiskt reflektera och granska.</p>

<p>Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. Här finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska få känna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, även den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar åt samma håll och inte heller följer sina föreskrifter.</p><p>Syftet med detta arbeta är att identifiera och kartlägga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika läroplaner. De läroplaner som är av intresse för detta arbete är Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98. Denna kartläggning är av intresse då de olika läroplanerna förmedlar olika syn på de begreppen kunskap och demokrati, vilket i sin tur utgör grunden för den verksamhet som existerar inom respektive skola.</p><p>Arbetet är skrivet med diskursteori som bas. Detta innebär att skolan studeras som en social konstruktion, vilket gör att förehållandet mellan dokument och dess tolkningar kan studeras. Arbetet bygger på en textanalys av tidigare nämnda läroplaner. Texterna analyseras med utgångspunkten att vi med hjälp av språket konstituerar och förmedlar våra värderingar och normer.</p><p>En jämförelse av de olika läroplanerna visar på små skillnader i begrepp, men stora skillnader i vilken betydelse begreppen har. Skolan har, under tiden mellan 1969 och nutid, gjort ett stort kliv från kunskapsförmedling till en arena för lärande.</p>

Movies can be a source to enjoyment, cultural enrichment and relaxation. But movies are also filled with messages and subtext, that effects the one who watches the movie. One of the effects are the reproducing of stereotypes and racism. This essay concentrates on the five best grossing science fiction movies in Sweden between the years 2009 – 2014. I found out that the movies Avatar, Transformers 3, Avengers, Prometheus and Guardians of the galaxy all helps to reproduce white norms and that it effects the participating aspect of democracy. It also becomes clear that Swedish schools is not prepared enough to educate their young in source criticism.

Denna rapport beskriver framtagandet av ett ämnesöverskridande temaarbete för årskurs 4-6 om mat med hållbar utveckling som grund. Dagens samhälle präglas av klimatförändringar och konsekvenser av detta. I framtiden kommer dessa konsekvenser att märkas allt mer. För att vända den negativa trenden och skapa ett hållbart samhälle spelar utbildning en stor roll. Enligt den svenska läroplanen ska hållbar utveckling genomsyra all undervisning genom ett övergripande miljöperspektiv. Hållbar utveckling möter dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att möta sina behov. Hållbar utveckling består av ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Befintligtundervisningsmaterial som rör mat och hållbar utveckling härstammar främst från olika intresseorganisationer och är inriktade på den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Detta temaarbete strävar efter att vara opartiskt, tätt kopplat till gällande läroplan och att behandla alla dimensioner av hållbar utveckling. Temaarbetet riktar sig till lärare och innehåller åtta lektionsplaneringar. Lektionsplaneringarna är utformade med förankring i tidigare forskning om utbildning för hållbar utveckling och undervisning i allmänhet. Utvecklingsprocessen var användarorienterad och en fokusgrupp med elever intervjuades i en användaranalys samt utvärderade arbetet. Dessutom granskade en lärare arbetet. Förhoppningen är att detta temaarbete ska ge lärare stöd med att bedriva utbildning för hållbar utveckling och på lång sikt bidra till att ge elever förutsättningar för att hantera kommande konsekvenser av klimatförändringarna.

Syftet med denna undersökningen är att med hjälp av kvalitativ textanalys, statistikredovisning, tidigare forskning och medie- och informationskunnighet som teoretisk analysram undersöka betydelsen medieundervisning har för skolans demokratiuppdrag. Detta genom att kartlägga hur unga orienterar sig i dagens medielandskap och vidare se hur läroplanens innehåll kan relateras till tidigare forskning samt hur den avser att hjälpa kommande generationer att orientera sig i informationssamhällets komplexa verklighet. Genom att vidare analysera läroplanens texter med hjälp av medie- och informationskunnighet som teoretisk analysram hjälper denna studie till att identifiera skolans behov av tydliga metoder som redskap för att kunna genomföra sitt demokratiska uppdrag. Redskap som den teoretiska analysramen kan stå för och vidare styrka den betydelse som medieundervisningen har för att skolan ska kunna förankra sitt demokratiska uppdrag ännu mer i samhället.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

No description available.

The purpose of this study is to analyse the attitude of four teachers to leadership in the classroom. The main research questions asked were: What are the teachers` views on leadership in the classroom? What does good versus  bad leadership mean to the teachers? What factors influence the teachers' leadership in the classroom, according to themselves? The method used is the qualitative method and interviews, which is my empirical material, I relate to different theories and previous research of leadership. The curriculum for the compulsory school system, the pre-school class and the leisure-time centre, Lpo 94, says a lot about how both the school and the teacher must pursue a democratic activity; the teacher must have a democratic leadership in the classroom (Lpo 94, s. 5). At school, the pupils should be met with respect, they should feel safe and be motivated to learn. They must constantly develop and have lots of opportunities to experience the joy of making progress (Lpo 94, s. 7). A teacher's leadership is all about control and leading students to the goals that are set up and that pupils should achieve. Knowledge and development are the most important factors in school and therefore it is important to find out what different leadership styles that are most successful.