Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. Här finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska få känna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, även den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar åt samma håll och inte heller följer sina föreskrifter. Syftet med detta arbeta är att identifiera och kartlägga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika läroplaner. De läroplaner som är av intresse för detta arbete är Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98. Denna kartläggning är av intresse då de olika läroplanerna förmedlar olika syn på de begreppen kunskap och demokrati, vilket i sin tur utgör grunden för den verksamhet som existerar inom respektive skola. Arbetet är skrivet med diskursteori som bas. Detta innebär att skolan studeras som en social konstruktion, vilket gör att förehållandet mellan dokument och dess tolkningar kan studeras. Arbetet bygger på en textanalys av tidigare nämnda läroplaner. Texterna analyseras med utgångspunkten att vi med hjälp av språket konstituerar och förmedlar våra värderingar och normer. En jämförelse av de olika läroplanerna visar på små skillnader i begrepp, men stora skillnader i vilken betydelse begreppen har. Skolan har, under tiden mellan 1969 och nutid, gjort ett stort kliv från kunskapsförmedling till en arena för lärande.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen dels för hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels för hur detta hanteras inom planeringen. Använda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har använts där observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument från Stockholms stad har varit grunden för empirin, en kvalitativ analys har sedan utförts. I parken förekommer intressemotsättningar mellan de brukare som leker med sina barn i parken eller bor i den nya bebyggelsen och de som dricker alkohol. Man kan också notera en uppdelning av användandet. Fokus i planerarnas hantering av dessa ligger på trygghet och vad människor värderar i sin vardag. Åtgärder som vidtas är att informera om ansvarsförhållanden och genomföra trygghetsvandringar. Man talar om att genomföra en tredje insats som går ut på att bryta en av de fysiska uppdelningarna av parken. Det framkommer även att det finns motsättningar mellan de olika syften med det offentliga rummet som uttrycks inom olika nivåer inom planeringen.

Flera elevundersökningar påvisar ett minskat intresse för naturvetenskap. Ämnet kemi upplevs som abstrakt och antalet sökande till fortsatta studier i kemi avtar. Detta är en oroande trend då mycket i samhället idag har sin grund inom naturvetenskapen och kemin. Individen behöver naturvetenskaplig kunskap för att kunna deltaga i ett demokratiskt samhälle, såväl lokalt som globalt. Vidare är samhället i behov av en naturvetenskaplig yrkeskår. För att underlätta elevers lärande framhåller nuvarande ämnesdidaktisk forskning vikten av en verklighetsanknutet undervisningen samt att en helhetsbild skapas för eleverna. Med mål att främja verklighetsanknytning och helhetsförståelse har vi i detta arbete undersökt möjligheten att integrera Kemi A med de gemensamma kurserna på det naturvetenskapliga programmet utifrån gymnasieskolans kursmål. Våra förslag på de ämnesintegrerade momenten har därefter, genom kvalitativa intervjuer, utvärderats av fyra lärare vars ämnesbehörighet täcker de i momenten ingående ämnena. Vi visar att det finns tydliga beröringspunkter i kursmålen för Kemi A med de övriga naturvetenskapliga ämnena, men även med ämnen inom övriga discipliner. De flesta intervjuade lärare ser en vinst för det egna ämnet med de förslagna ämnesintegreringarna. De hinder som klarlades under intervjuerna var av praktisk karaktär där faktorer som tid och schema ansågs vara begränsande. Vidare tror de att för att öka intresset för kemi och naturvetenskap så behöver undervisningen kopplas till verkligheten. För att bemöta ett sviktande intresse hos elever samt för att underlätta elevers lärande anser vi att undervisningen i kemi behöver förändras. Med detta arbete vill vi lyfta fram ämnesintegrering som en lämplig förändring. De presenterade ämnesövergripande momenten visar på möjligheter till en helhetsgivande undervisning och är tänkt till att inspirera verksamma gymnasielärare samt underlätta lärarens dubbla uppdrag att bedriva en undervisning som främjar ämneskunskaper och elevens värdegrund.

Samhället har förändrats kraftigt sen införandet av folkskolan. Detta medför att andra kompetenser och förmågor efterfrågas. Även synen på utveckling och lärande har reformerats, vilket torde ha påverkat undervisningen. Trots detta dominerar den traditionella undervisningen. En alternativ undervisningsform är samarbetsinlärning. Syftet med arbetet var att läsa och analysera studenters texter om deras prövande av samarbetsinlärning under deras praktikperiod. Vårt val av metod är en kvalitativ undersökning, där vi använt oss av den reflexiva metoden i analysen. Centralt i denna metod är själva tankearbetet kring empirin, det vill säga reflektionen och tolkningen av materialet. Flera av studenterna har positiva erfarenheter av samarbets-inlärning. Dock uppkommer att den traditionella undervisningen präglar både lärarstudenterna och eleverna. Ytterligare svårigheter har visat sig uppkomma när elever med diagnoser inom autismspektrat förväntats vara aktivt delaktiga i övningarna.

INSTITUTION:                       Institutionen för kulturvetenskaper Linnéuniversitetet ADRESS:                               351 95 Växjö TELEFON:                              0772-28 80 00 HANDLEDARE:                        Emilie Karlsmo TITEL:                                  Medborgarnas konststråk?! En studie av konstprojektet ”Växjö Art Site” ENGELSK TITEL:                     The Citizens´ Art Walk?! A Study of the Art Project ”Växjö Art Site” FÖRFATTARE:                        Lillemor Meijer Wadefur ADRESS:                               Seglarevägen 37 352 55 Växjö TYP AV UPPSATS:                   C-uppsats VENTILERINGSTERMIN:            Ht 2009   Området för uppsatsen är konststråket ”Växjö Art Site” vid Växjösjön. Fokus ligger i att medborgaromröstningar har genomförts vid valet av skulpturer. Uppsatsens syfte är att urskilja och analysera ställningstaganden för att förstå vad Växjö kommun velat med detta projekt. I uppsatsen utreds vilka aktörer som haft betydelse för projektet, hur besluts­processen sett ut och med vilka argument man har drivit ärendet. Det rekonstruerade förloppet tolkas mot företeelsen city branding och vidare mot teorier om samtida politik och demokrati med fokus i teorier om postpolitik. Materialet för uppsatsen utgörs i huvudsak av kommunala protokoll och skrivelser samt intervjuer. I uppsatsen diskuteras hur man kan se medborgaromröstningar som ett uttryck för en förskjutning från representativ demokrati mot olika typer av samverkansformer. Samtidigt kan det uppfattas som ett vällovligt syfte att vilja engagera medborgarna i valet av skulpturer. Denna önskan kanske har varit svår att förena med det vidare syftet att marknadsföra staden och sätta Växjö på kartan. Keywords: offentlig konst, city branding, demokrati, postpolitik

Syftet med denna uppsats är att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrågeställning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sägas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frågeställningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi beläggas i logen? 2. Har logen fungerat som en läroplats för politisk kompetens för sina medlemmar? 3. Har logen varit politiskt neutral? Dessa har valts med utgångspunkt från Lauri Karvonens teorier om frivilliga organisationers roll i demokratisering. Logen gav sannolikt sina medlemmar viktiga erfarenheter av politisk kompetens som alldeles säkert hade stor betydelse i andra former av organisering. Logen var dock inte själv drivande i demokratiseringsprocessen, utan tog starkt ställning för en konservativ samhällssyn. Något ideologiskt ställningstagande för demokrati fanns inte, logen präglades snarare av stor ojämlikhet.

In contemporary Sweden political participation among foreign-born Swedes is viewed as low and it is well known that foreign-born individuals do not use their voting rights to the same extent as the general population. At the same time there are numerous ethnic associations around the country who work with various activities involving political, democratic and integration issues. This study aims to study how four members of a Somali association regard, relate to and work with politics, democracy and integration. The study is based on these four people, but also on their relationship with authorities and other agencies in the community. The conclusion of this study shows in brief that the desire to participate politically is great, but that democracy and politics is accessible to all, depending on the level of language skills and what political knowledge the individual has. The study problematizes the concept of integration, whether it should be seen as an immigrant question that should be conducted by the immigrants or not. The informants have a vision that the democratic and political work they are engaged in in Sweden will be used to establish a democracy in their home country Somalia in the future. / I dagens Sverige ses politiskt deltagande, bland utlandsfödda svenskar som lågt och det är välkänt att utlandsfödda inte nyttjar sin rösträtt i samma utsträckning som befolkningen i övrigt. Samtidigt finns det åtskilliga etniska föreningar runt om i landet som genom aktiviteter arbetar med politisk, demokratisk och integrerande verksamhet. Denna undersökning syftar till att studera hur fyra medlemmar ur en somalisk förening ser på, förhåller sig till och arbetar med politik, demokrati och integration. Studien utgår ifrån dessa fyra personer, men handlar även om deras relation till myndigheter och andra instanser i samhället. Slutsatsen av denna studie visar i korthet att viljan att deltaga politiskt är stor, men att demokratin och politiken är mer eller mindre tillgänglig för alla, beroende på vilka färdigheter individen har i språk och samhällskunskaper. I studien problematiseras begreppet integration och huruvida det ses som en 'invandrarfråga' som bör bedrivas av invandrare eller inte. Det finns även en vision från informanternas sida att arbetet de bedriver kring demokratin och politiken i Sverige i framtiden ska kunna användas för att upprätta en demokrati i hemlandet Somalia.

This essay focuses on Finnish immigrants living in Sweden and their experiences of educationof literature in Swedish upper secondary school. It concerns the fact of how education ofliterature can be used to strengthen students’ formation of cultural identity. The essay tries toidentify obstacles as well as possibilities in the teaching of literature with a view to deepenand enrich this process. The method consists of a phenomenological approach includinginterviews with a group of Finnish immigrants living in Sweden. The theoretical backgroundof this composition comes from various fields such as the didactic, literary and socialpsychology sphere. Keywords in the analysis have been cultural identity, subjective relevanceand deliberative democracy. The results have shown that the cultural contents as well as thecultural variety in Finnish literature taught in class are often experienced to be unvaried andstatic. The results have also exposed the danger of a homogenous cultural landscapeaccording to Jürgen Habermas’ ideas of the public sphere and post-colonial literary theorieson how cultural power is bound up with social power. The role of the Swedish teacher hasfurthermore been discussed in ways of how to interpret and understand curriculum and how tosupport and teach literature in aim to support identity process.

Detta är ett examensarbete om fyra förskollärares syn på barns inflytande och syftet är att jämföra, en så kallad komparativ studie, Reggio Emilia inspirerade förskolors syn med icke profilerade förskolors. Studien genomfördes i form av intervjuer med fyra förskollärare på två olika icke profilerade förskolor och på två olika Reggio Emilia inspirerade förskolor. Samtliga är kommunala .  Enligt litteratur och forskning som ingår i studien så är barns inflytande och känsla av delaktighet en förutsättning för lärande. Det är också en förutsättning för att barn ska förstå innebörden i begreppet demokrati att de på förskolan introduceras till vad begreppet innebär. Förskolan ska lägga grunden till de demokratiska medborgare som samhället efterfrågar och detta är också utförligt beskrivet i Lpfö 98 som de icke profilerade och Reggio Emilia inspirerade förskolorna följer. Däremot är inte alla förskolor skyldiga att följa gällande läroplan. De enskilt drivna förskolorna har möjlighet att välja om de vill följa läroplanen men de kan också välja att inte använda den. Då gäller istället riktlinjer som kommunen tagit fram. Resultatet av denna studie blev att det inte var så stora skillnader mellan de icke profilerade kontra de Reggio Emilia inspirerade. Det visade sig istället att det fanns mer likheter än skillnader på synsättet på barns inflytande i de fyra förskolorna som deltog i studien. Likheter som trädde fram i resultat var att de var ense om att för att kunna anta barnperspektiv måste man lära känna barnet som individ och lyssna, detta vare sig de jobbade på en profilerad förskola eller inte. Samtliga tyckte att verksamheten bygger på barnen och deras intressen speciellt vid temaarbeten. Att barnen har inflytande är viktigt och att de har möjlighet att välja aktiviteter på förskolan. Olikheterna handlar om hur de två pedagoger som arbetade på de två icke profilerade förskolor som deltog i studien ansåg sig ha bristande resurser när det gäller personal för att kunna arbeta på det sätt de önskade. En av de pedagoger som arbetade på en Reggio Emilia inspirerad förskola ansåg sig däremot ha tillräckliga resurser i form av personal för att kunna arbeta så som de önskade med bland annat mindre grupper och valmöjligheter för barnen ifråga om både utevistelse och innevistelse. De kunde också arbeta med stationer där barnen själva fick välja aktivitet.

SAMMANFATTNING Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera på vilket sätt Freinetpedagogikens syn på barn och dess lärande är förenligt med Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket 2010). För att få svar på detta har jag intervjuat fyra pedagoger på två olika Freinetförskolor, som beskriver sina erfarenheter och upplevelser av att arbeta med den franske pedagogen Freinets tankar och idéer i en svensk förskola. Jag har i detta arbete utgått från en kvalitativ forskningsansats där jag via litteraturstudier och kvalitativa djupintervjuer söker besvara studiens frågeställningar och syfte. Vad gäller resultatet så ser samtliga pedagoger Freinetpedagogiken mer som ett medvetet förhållningssätt än en metod, där det utmärkande är synen på barnen. Mycket av respekten för barnen och deras kompetens befästs i det trevande försöket, handen och hjärnans arbete värderas lika. Att barnen ges stort utrymme till inflytande och medbestämmande, samt att de ges ansvar utifrån sin förmåga, är något som samtliga respondenter menar som karakteristiskt för Freinet. Detta ansvar anser de genererar i en självkänsla hos barnen som yttrar sig i ”jag kan själv” och ”allt är möjligt”, och som i sin tur ger barnen styrka i att växa som egna individer i demokratisk anda. ”Läroplanen är vår bibel” och genomsyrar allt i verksamheten menar en av respondenterna. Utifrån min analys av resultatet är det i mångt och mycket sant, Lpfö 98 (Skolverket 2010) används som ett levande dokument och används i såväl dokumentation som i temaplanering och som samtalsämne på föräldramöten. Samtliga respondenter verkar bekväma i att omvandla teorier i praktiken, teorier från såväl Lpfö 98, (Skolverket 2010) som Freinets teorier kring barn och dess lärande.