No description available.

No description available.

Är alla organisationers öde att utvecklas mot oligarki även då syftet är att de ska drivas demokratiskt och huvudsakligen på frivillig basis? Robert Michels, i sitt kända arbete från 1911 om organisationer och demokrati – Zur Soziologie des Parteiwesens in der modernen Demokratie – talar om oligarkins järnlag. En växande organisation ökar behovet av anställda - organisationen professionaliseras. Anställda får ett kunskapsövertag gentemot de frivilligt arbetande vilket genererar en handlingsfrihet och ett maktövertag. Medlemmar betraktas som mindre kompetenta vilket gör det legitimt för ledningen att dominerar, styra och ta egna beslut. Vid konflikter väger ledningens ord tyngre – organisationen har utvecklats till ett fåtalsvälde. Michels studie genomfördes för snart hundra år sedan. Idenna uppsats undersöks en av agensfrivilligorganisationer – Förbundet djurens rätt.Genom deltagande och reflekterande observation, intervjuer,genomgång av dokument samt egen erfarenhet av organisationen prövas om oligarkins järnlag fortfarande kan sägas råda också i en frivilligorganisation som Förbundet djurens rätt i dag.

Skolan har två uppdrag, ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag. Vi har i vår utbildning till samhällskunskapslärare blivit medvetna om att samhällskunskapen har ett särskilt ansvar för att fostra demokratiska medborgare. Detta föranledde oss att undersöka prov i samhällskunskap då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning inte kunnat se att proven haft de intentionerna. Huvudsyftet med vår studie är att, ur ett demokratiperspektiv, undersöka vilken kunskapssyn som kommer till uttryck i samhällskunskapsprov. Metoden för detta är en syftesrelaterad textanalys där vi tolkar den kunskapssyn som proven ger uttryck för och ser till de konsekvenser denna kunskapssyn möjligen får för en elevs demokratiska utveckling. Resultatet, som är beroende på vår utgångspunkt, visar att proven vi analyserat i många fall uttrycker en essentialistisk kunskapssyn som vi menar inte utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt eller leder till någon demokratisk förtrogenhet. Oftast finns denna essentialistiska kunskapssyn i provens godkänd-delar vilket vi menar kan leda till att de elever som ”endast” klarar denna godkänd-del inte ges möjlighet att utveckla den demokratiska förtrogenhet som är viktig för samhällets utveckling. Vissa enstaka frågor ur några prov samt ett uppsatsprov visar dock att det finns frågor som möjliggör för en elev att kommunicera utifrån sina förkunskaper vilket leder till att han/hon får möjligheten till att argumentera, granska och värdera sina ställningsstaganden vilket, enligt oss, möjligen kan leda till att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt.

Syftet med studien var att analysera och undersöka de möjligheter och svårigheter som kan finnas med en boendeinflytandeprocess vid ombyggnation av utemiljön i ett bostadsområde. Utifrån detta ställdes tre frågeställningar: Vilka faktorer kan sägas främja ett aktivt deltagande i den här formen av boendeinflytandeprocess? Vilka faktorer kan sägas motverka ett aktivt deltagande i den här formen av boendeinflytandeprocess? Vilka aspekter kan sägas ligga till grund för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för ett lyckat genomförande av en boendeinflytandeprocess? Studien omfattar de boendeinflytandemöten som genomförts under 2006 och 2007, i regi av det allmännyttiga bostadsföretaget ÖBO, på gatorna Diktargatan och Författargatan i stadsdelen Vivalla i Örebro. För att samla in data har metoden kvalitativa intervjuer använts. Analysförfarandet har grundat sig på tidigare forskning, bestående av forskning runt ämnet, samt Lennart Lundquist syn på begreppet ”Medborgardemokrati”. Ett resultat som denna studie har kommit fram till är vikten av att använda olika mötesformer för att nå så många grupper och individer som möjligt.

Att undersöka möjligheterna att åstadkomma elevdemokratisering genom ett elevråd utgör studiens syfte. Detta mot bakgrund av den svenska skolans värdegrund som lyfter fram elevernas inflytande över sin utbildning, samt deras rättigheter att bli hörda, att organisera sig och att påverka sin vardag. Det åligger läraren att och föra över demokratiska värderingar samt att fostra demokratiska medborgare, enligt styrdokumenten. Elevrådet vid en gymnasieskola i Halland utgör studieobjektet för undersökningen, som granskas genom de mötesprotokoll, informationsbroschyrer och affischer som producerats under dess första verksamhetsår. Metoden för materialinsamling och dess bearbetning har sin utgångspunkt i teorier som presenteras inom ramen för demokrati- och pedagogikforskning inom den svenska skolan. Vid sidan av de skriftliga dokumenten förs även informella samtal med medlemmar i elevrådet samt pedagoger vid skolan. Materialet väljs ut och valideras i förhållande till teorier kring demokratins form, innehåll och värde. Därefter belyses elevrådets arbete vid den specifika skolan, utifrån en pedagogisk teori om deliberativ skoldemokrati, grundat på dialog och samförstånd mellan både elever och lärare. Det är de främsta argumenten som ska föregå lärarens auktoritet eller andra statusaspekter. Det företagsamma lärandet är en relativt ny pedagogik och elevrådets arbete utvärderas utifrån en rad sociala färdigheter, som kan sammankopplas med elevernas möjligheter att demokratisera sig själv och övriga elever vid skolan, genom elevrådsverksamheten. Resultatet visar på de pedagogiska metodernas avgörande betydelsen för att implementera demokratiska värderingar och arbetsmetoder hos eleverna, som möjliggör uppnåendet av en elevdemokratiserande skolutveckling. Därifrån kan elever, lärare och skolledning arbeta integrerat, vid sidan av varandra för en skolutveckling utifrån ett elevperspektiv.

Vid införandet av Lissabonfördraget var unionens tanke att införa flertalet förändringar i syfte att bland annat effektivisera och klargöra unionens arbete. En stor förändring var också införandet av de ändringar som har till syfte att göra EU mer demokratiskt. Europaparlamentet får i och med införandet av Lissabonfördraget befogenheter inom fler områden och det förra medbeslutandeförfarandet blir nu det ordinarie. Den största förändringen är dock införandet av medborgarinitiativet. Våren 2010 lade kommissionen fram ett lagförslag med krav på vad ett medborgarinitiativ ska innehålla. Detta var ett förslag som skilde sig mycket mot det som stadgas i fördragstexten och gör det mycket mer komplicerat att genomföra ett initiativ. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka om de införda förändringarna kommer leda till ett mer demokratiskt EU och om den föreslagna förordningen kommer inskränka medborgarinitiativet så mycket att det kan anses som en fördragsändring. I uppsatsen beskrivs de olika förändringar som gjorts i och med införandet av Lissabonfördraget för att sedan följas upp av en analys av de förändringar som har gjorts i syfte att göra unionen mer demokratisk. De införda ändringarna kommer enligt författaren att leda till ett mer demokratiskt EU men inte med den verkan som kanske hade hoppats när fördraget skrevs under. Medborgarinitiativet kommer möjliggöra påverkan från nytt håll även om den föreslagna förordningen kommer göra det mer komplicerat än det som stadgas i FEU. De införda kraven är omfattande men de är inte oproportionerliga och de kan rättfärdigas bland annat med tanke på risk för förfalskning av namnunderskrifter och minskad seriositet i förslagen. Förändringarna kommer mer att utöka unionsmedborgarnas möjlighet att påverka än att utöka den reella påverkan.

Student influence is a well debated subject and all Swedish teachers should let the students influence their education. According to research the student influence is generally low and something that varies from school to school. The school policy documents do not clarify how much impact the students get to have on their education and the impact is therefore something that every individual teacher decides. These individual differences are the reason of this study. This is a qualitative study about four teachers work and thoughts focusing on the subject of school democracy and student influence in the school environment. The study is based on qualitative interviews in order to highlight four different teacher’s thoughts. Previous scientific studies show that students do not utilize their right of impact that the school policy documents give them. According to the school policy documents all Swedish schools are obligated to teach about democracy, not only convey democratic values but also how to practice and use it. These facts made me want to look in to how teachers think about the responsibility they have to let the students influence their education. What conditions do they think have to exist in order to have student democracy? The conclusions of this study are that the meaning of the concept student influence varies between the four interviewed teachers and the teacher’s point of view does affect the extent of the student influence. The gain of student impact, that all teachers mention, is motivated students. The teachers all think that having an open dialogue with the students is of importance, as well as letting the students take responsibility for their actions. The teachers also talk about the importance of having a culture in the classroom that allows everyone to make mistakes without having to be ashamed of them. Some of the teachers thought that the way for students to make an impact on their education rather happens through the student councils than through having a say in their everyday life in school.

Abstract   Hot mot journalister är inget nytt fenomen. Däremot är debatten kring denna problematik mer aktuell än någonsin. Samtidigt råder det en viss brist på vetenskapliga undersökningar, som går på djupet vad gäller enskilda journalister och deras erfarenheter av hot. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är därför att utforska åtta journalisters upplevelser i samband med sådana. Utöver detta kommer jag dessutom att analysera hotupplevelserna utifrån journalistikens uppgifter enligt olika demokratimodeller.  Mina teoretiska verktyg består vid sidan av teorier rörande olika demokratimodeller och deras syn på journalistik av känslo- och problemfokuserade copingstrategier mot vilka jag kommenterar journalisternas upplevelser. Vad gäller metod har jag intervjuat respondenterna i enlighet med en semistrukturerad intervjuform samt använt mig av en kvalitativ innehållsanalys. När det kommer till frågan om hur mina respondenter påverkas av hot på ett mentalt plan är några av fallen särskilt anmärkningsvärda. En av journalisterna talar i termer av en slags depression medan en annan berättar att han, som en konsekvens av de hot han utsatts för, ibland överreagerar i helt oskyldiga situationer. Samtidigt har ingen av de journalister, som ingår i denna undersökning, någonsin övervägt att ge upp sitt yrke och det är dessutom relativt ovanligt att man avstår eller modifierar en text på grund av rädsla för repressalier. Mina resultat visar dock att hot mot journalister samt eventuella konsekvenser kan ha en negativ effekt på olika demokratiska ideal. Frågan huruvida dessa hot utgör ett demokratiskt problem är på samma gång en komplex fråga, som är beroende dels av vilka journalistiska uppgifter anammad demokratimodell kräver och dels på situation. Till sist har arbetsgivaren och redaktionerna ett stort ansvar över att hörsamma sina arbetstagare och tillgodose deras behov av stöd och samtal vid upplevelser av hot. Såväl min uppsats, som tidigare forskning, visar att detta inte alltid fungerar som det borde.

No description available.