Syftet med detta examensarbete var att fördjupa kunskapen om hur förskollärare främjar barns inflytande på inomhusmiljön i förskolan. Vi undersökte hur begreppet barns inflytande tolkas, hur förskollärare arbetar med barns inflytande på inomhusmiljön samt möjligheter och hinder med arbetet kring inflytande i förskolans verksamhet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex verksamma förskollärare som vi därefter har analyserat med tidigare forskning inom ämnet. Materialet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån våra forskningsfrågor. Studien resulterade i att informanterna anser att alla barn har rätt att bli hörda och respekterade, samt att de har rätt till inflytande på förskolan. Det är viktigt att barnen får vara med och påverka sin egen vardag och skapa en gemenskap genom att uttrycka sina tankar och åsikter. En slutsats vi har dragit är att det är viktigt att förskollärare är lyhörda och närvarande för barns åsikter, intressen, behov och anpassa verksamheten utifrån barngruppen.

Med utgångspunkt från Karlstads kommuns stadskärna vill jag genom denna studie ta reda på vad som händer med det offentliga rummet när privata aktörer gör anspråk på platsen och om detta påverkar det demokratiska värdet. Empirisk data är inhämtad från stadsplaneringens kommunala styrdokument och praktiker eftersom det ligger till grund för hur staden planeras. Det teoretiska ramverket belyser hur förändring av stadskärnan påverkar det offentliga rummet, bland annat genom ett privat-offentligt samarbete i en nyliberal kontext. Varför detta är av vikt i denna studie är för att den offentliga sektorn visar i enlighet med den nyliberala ansatsen på en form av entreprenörsanda när det kommer till planeringen av staden. I den urbanpolitiska vardagen har det offentliga rummets demokratiska funktion trängts undan till förmån för andra funktioner på platsen, exempelvis uteserveringar på stadens trottoarer. Tidigare forskning visar på att det handlar i mångt och mycket om ökad konkurrens mellan städer som ständigt strävar efter tillväxt. Det handlar om att förstärka de kvaliteter som staden har och nya eller fler funktioner som lockar människor att flytta till staden. Dessa funktioner handlar bland annat om ökad konsumtion då staden har blivit en arena för konsumtion där det hela tiden skapas nya arenor för att konsumera. Genom detta undergrävs de offentliga platserna av privata aktörer eftersom de offentliga rummen inte inbringar något kapital. De privat-offentliga samarbetena som förekommer när en kommun har ett marknadsinriktat förhållningssätt kritiserats eftersom detta sker till fördel för det privata intresset och då på bekostnad av den demokratiska planeringsprocessen. Analysen av studiens empiri och teoretiska ramverk visar på det som då sker är att det offentliga rummets demokratiska värde kan påverkas. När de offentliga rummen privatiseras så ändras dess karaktär från en allmän plats, för vilket alla har tillträde, till att bli en del av den privata sektorn. På en sådan plats finns andra förhållningsregler vilket gör att alla inte upplever att de har tillträde till platsen. Detta påverkar den demokratiska faktorn då offentliga rum är ett ställe att mötas, träffas och inte minst ger utlopp för demokratiska rättigheter som att demonstrera, manifestera och protestera. Där demonstranternas aktioner och deras fysiska närvaro förkroppsligar de mest bokstavliga sätt innebörden av det offentliga rummet i den rättvisa staden men på privata arenor inskränker på denna rättighet. Men analysen visar även på att en stad måste växa för att inte stagnera och att ökad konsumtion leder till att fler människor lockas till att vistas i och omkring stadens centrum. Och vad vore ett folktomt torg när demonstranter med sina plakat vill föra fram viktiga politiska budskap?

Denna studie handlar om barns inflytande i förskolan. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur barns inflytande förstås och genomförs i förskolans verksamhet. Syftet är vidare att särskilt fördjupa kunskapen om hur förskollärare definierar begreppet samt att analysera hur deras arbete relateras till det. Inflytande är ett komplext begrepp och är svårdefinierat. Inflytande är ofta förknippat och ibland förväxlat med begreppet delaktighet. Både tidigare forskning och litteratur är oense om vad inflytande egentligen betyder i relation till förskolan. Det finns ett antal viktiga aspekter och faktorer att ta hänsyn till om barn ska få inflytande. För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats. I studien genomfördes det sju intervjuer, förskollärarna som medverkade har genom intervjuerna beskrivit vad inflytande betyder enligt dem och hur de arbetar i förskolan. Resultatet visar att förskollärarna definierar inflytande olika men deras beskrivningar om hur de arbetar är relativt lika. Alla förskollärare menade att det är viktigt att låta barn göra val på förskolan, eftersom det enligt dem främjar barns inflytande. Slutsatsen utifrån studiens resultat är att förskollärarna måste våga släppa kontrollen om barns inflytande ska bli möjligt, eftersom barns inflytande begränsas när verksamheten är för kontrollerad.

This bachelor's thesis purpose is to investigate how librarians think about the acquisitions of material to the library and to investigate the routines they follow in their work with the libraries collections. We also aim to investigate whether or not they think about building broad and balanced collections that represents all members of society. The questions asked are: do the librarians consciously work toward building a collection that offers something for everybody? Which groups of people do the librarians prioritize in their work with the library’s collection? Do librarians actively reflect about the content of the material they acquire? Our theoretical framework consists of a cultural science theory by Stuart Hall that claims that the discourse about objects construct how we think about the object and how we behave towards the object. The method used in this study to collect empirical data is qualitative interviews where six librarians who worked with acquisition in the library answered questions about their work regarding how they build the library’s collection. The study shows that the librarians actively work to build broad and balanced collections, however, they do not think about representation in the context of Stuart Hall. They think more practically about giving their patrons the tools to use the library and to integrate into society, rather than thinking about including them in the contents of the literature in the library’s collection. The librarians all believe that reading fiction affects the one reading it, but they are hesitant to govern the content in the literature they acquire to the library, because they feel this would violate the democratic purpose of libraries.

Demokratisk grund och elevinflytande är två centrala delar i dagens läroplan. Hur detta ska uppnås är dock inte något som preciseras och studien försöker därmed undersöka huruvida klassråd kan vara ett stöd i uppfyllandet av dessa två delar. Med fokus på årskurs 3 elever i lågstadiet, presenterar studien 137 elevers uppfattningar kring klassråd, som insamlats via en enkät. Resultatet av enkäten diskuteras sedan utifrån demokratibegreppet och elevinflytande. Eleverna som ingått i studien är fördelade på tre skolor i tre stycken olika kommuner. Syftet har delvis varit att jämföra skolorna för att se ifall skolornas olika bakgrund och arbetssätt gentemot klassråd påverkar elevernas uppfattning och inställning. Centralt för studien har varit att lyfta elevernas perspektiv på klassråd, för att kunna genomföra en diskussion gällande dess lämplighet som formell arena för demokratiutövning och elevinflytande. Resultatet av den genomförda enkäten visade att generellt sett upplevde alla de medverkande eleverna att klassråd är viktiga, då det ger dem ett forum där de kan uttrycka sina åsikter och påverka skolan.

Den här uppsatsen handlar om barns inflytande i förskolans inomhusmiljö och fysiska erbjudanden. Det är en fallstudie i hur en förskolas arbete kring barns inflytande i inomhusmiljö och material kan ta sig uttryck. Syftet med uppsatsen är att synliggöra och försöka förstå hur miljö och material kan skapa förutsättningar och/eller begränsningar för barns inflytande i förskolans verksamhet. Jag har studerat en förskola i Norrland som medvetet arbetar med inflytande. Det är en privat förskola med tre åldersanpassade avdelningar. För att få syn på och synliggöra hur förskolan arbetar med inflytande kopplat till miljö och material har jag valt att samla in data genom observationer, iakttagelser, intervjuer och bilder. Jag har observerat miljöer för lek, konstruktion, hall och sanitetsutrymmen. Genom att jämföra mitt resultat med tidigare forskning kan jag förstå att den här förskolan i det stora hela verkar ligga i framkant när det gäller att arbeta med miljö och material för barns inflytande i förskolan, men jag har både sett hinder och möjligheter för barns inflytande. Det här upplever jag gör min studie intressant. Det jag kom fram till som skapar möjligheter i miljö och material för barns inflytande var tillgänglighet till rum, miljö och material. Att få möjlighet att ändra sin miljö genom laborativt svagt kodat material men även genom möjlighet att flytta material och möbler. Att planera för det oplanerade både i tid, och material. Tillgång till sammanhållen tid ger barnen möjlighet att själv planera sin dag. Att erbjuda barnen en miljö och ett material som präglas av ett svagt kodat, laborativt material erbjuder barnen flexibilitet i både lek och konstruktion. Det här skapar möjlighet till handlingserbjudanden som ger barnen möjlighet att påverka sin lek och still skapande efter eget intresse. För att barn ska få samförstånd i leken med ett svagt kodat material krävs förhandlingar mellan barnen. Det här förutsätter förmåga till kommunikation. Därför är det även viktigt att barn erbjuds ett figurativt material. Framförallt för de minsta barnen. De minsta barnen behöver även tidigt få möjlighet att skapa erfarenheter av ett varierat material på samma sätt som de större barnen. Ett varierat material skapar fler möjligheter till utforskande och experimenterande. En barnsyn där barn inte är, utan blir i förhållande till miljö och omgivning skapar också förutsättningar för självständighet och inflytande för alla barn. Det här sammanlagt upplever jag skapar goda förutsättningar för barns inflytande på förskolan och en demokratisk praktik. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p>

I Läroplanen för förskolan beskrivs det att förskolan ska vila på en demokratisk grund. Barn ska utveckla sina kunskaper om demokratiska värden. Syftet med studien är att bidra med kunskap om barns delaktighet och inflytande i förskolan. Mer specifikt vill vi undersöka detta ur förskollärares perspektiv, hur de uppfattar sitt ansvar och hur de i sin tur uppfattar att de skapar möjligheter för barn, utifrån läroplanens riktlinjer.   Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vilka uppfattningar har förskollärare kring sitt ansvar för barns delaktighet och inflytande? Hur uppfattar förskollärare att de skapar möjligheter till delaktighet och inflytande?   Studien grundar sig i en kvalitativ metod, datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerande intervjuer. Vi valde att intervjua sex förskollärare om deras uppfattningar kring ansvaret för barns delaktighet och inflytande. I studien används det sociokulturella perspektivet som teoretiskt analysverktyg. Resultatet visar att förskollärare uppfattar att deras ansvar är att lyssna på barn utifrån ett barns perspektiv. Resultatet visar även att förskollärare uppfattar att de skapar möjligheter till delaktighet och inflytande genom demokratiska lärprocesser.

Results in this study appears to show that the moral curriculum of the swedish school, from 1946 to 2011, has contributed to increasing equality between men and woman, the possibilities for self-realization, civics knowledge and choice of profession at the same time as it has participated in creating old and new form of exclusion/alienation. The conclusions lands in the advocacy of regaining the neutrality requirements in the moral curriculum of swedish schools. The school should work according to democratic practices but should not proclaim democratic-poltical doctrines. The moral curriculum should be as thin as possible and use a vocabulary which is open for relativism. The description of the Christian and humanist tradition should be developed into something more inclusive or complemented by the design of the diverse and actual society.

Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppen demokrati och diktatur beskrivs över tid i sex läroböcker i samhällskunskap. Tidsperioden sträcker sig från 1990-talet till 2010-talet och analysenheterna består av två läroböcker från vardera årtionde. Genom att undersöka hur begreppen beskrivs över tid är syftet att lyfta eventuella skillnader årtiondena emellan. En frågeställning behandlar även om begreppen, vilka är varandras motsatser, beskrivs i relation till varandra. Ett av skolans främsta uppdrag, som ensam institution i samhället, är att fostra demokratiska medborgare, den undervisning som behandlar begreppen är därför centrala och i och med det även innehållet i de läroböcker undervisningen bygger ofta på (Ekman och Pilo 2012). Läroböcker bidrar till att strukturera upp elevernas kunskaper och genom att lära sig om demokrati i relation till dess motsats diktatur kan ny kunskap utvecklas (Selander 1988). Studien genomförs genom en kvalitativ innehållsanalys där läroböckernas redogörelse analyseras efter ett på förhand bestämt analysschema indelat i tre kategorier, metoden gör det möjligt att söka efter olika teman i texten. Analysschemat är uppbyggt av begreppens teoretiska kärna, empiriska referenser samt om det förkommer någon form av problematisering av demokrati och diktaturbegreppet. Undersökningens resultat visade att det inte finns påtagliga skillnader i hur begreppen demokrati och diktatur beskrivs i läroböcker över tid. Grunden för hur begreppen beskrivs är densamma medan de empiriska referenserna samt redogörelser för aktuella händelser knutna till begreppen skiljer sig något, vilket faller sig naturligt med hänsyn till att läroböckerna behandlar olika tidsperioder. Undersökningen visar att det även finns vissa skillnader i läroböcker skrivna inom samma årtionde.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur sju utvalda lärare definierar begreppen demokrati och värdegrund i skolan, samt hur lärarna arbetar med dessa begrepp i undervisningen för att främja elevernas utveckling och lärande. Metoden som används i denna studie är kvalitativoch vi har valt att intervjua sju lärare hurde definierar begreppen demokrati och värdegrund och hur de implementerar dessa i undervisningen. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna hade svårigheter med att definiera begreppet värdegrund. Det framkommer dessutom inte hur vanligt förekommande lärarna arbetar med värdegrunden och demokratiuppdraget i undervisningen. När konflikter uppstår menar lärarna att detskapas möjligheter till samtal och diskussioner om normer och värden. Vidare visar resultatet i studien på att en förutsättning för att ett framgångsrikt värdegrunds- och demokratiarbete ska lyckas i praktiken är ett öppet klassrumsklimat. Detta innebär att ta till vara på elevernas intressen och frågor som uppkommer. Lärarna framhåller dessutom att det inte finns någon given metod att arbeta utifrån med skolans värdegrund- och demokratiuppdrag då alla elever är olika och lär sig på olika sätt.