• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1515
  • 45
  • 2
  • 2
  • Tagged with
  • 1567
  • 416
  • 405
  • 387
  • 350
  • 238
  • 237
  • 230
  • 221
  • 193
  • 190
  • 188
  • 145
  • 142
  • 128
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
571

Demokrati i skolans läroplaner : Den demokratiske haveristen eller när har det funnits? / Democracy inschoolcurricul : The democratic dogmatist,orwhen did it exist?

Hälldin, Ludwig January 2018 (has links)
Elevdemokrati är ett vanligt använt uttryck, men är skolan verkligen demokratisk? I detta arbete har jag sökt ta reda på om och när den i så fall var/är det. Detta är gjort med utgångspunkt i läroplanerna från 1980, 1994 och 2011 utifrån Robert Dahls fem demokratikriterier; av vilka alla måste uppnås för att uppnå en idealdemokrati. Resultatet visar att alla tre läroplaner uppfyller samma tre demokratikriterier: effektiv delaktighet, upplyst kunnande och inkludering uppnås i samtliga, medan kontroll över dagordningen och politisk jämlikhet inte uppnås i någon av dem. Att kontroll över dagordningen inte uppnås är inte förvånande, då den kan tänkas krocka med skolplikten, men att politisk jämlikhet inte gör det är mer oväntat och kan orsaka problem för samhällskunskapsläraren.
572

Elevinflytande på fritids; en fråga om att få välja aktivitet? : elevperspektiv på inflytande i fritidshemsverksamheten

Jönsson, Marie January 2018 (has links)
Detta examensarbete handlar om elevers upplevelse av inflytande på fritidshemmet. Undersökningen syftar till att studera vilken uppfattning elever i fritidsverksamhet har om sitt inflytande i verksamheten och om de upplever att den förändrats eller ökat i förhållande till att de blivit äldre. Avstamp görs i skollagen och Skolverkets styrdokuments formuleringar som beskriver elevernas rätt till inflytande i fritidshemsverksamheten och att inflytandet ska vara anpassat efter ålder och mognad. Studien är framarbetad utifrån ett elevperspektiv. Empirin utgörs av halvstrukturerade intervjuer med fyra fritidshemselever i åldern tio till elva år som analyseras utifrån Harts och Shiers teorier om delaktighet. Resultatet av studien visar att eleverna på det aktuella fritidshemmet upplever att inflytande handlar om deras möjlighet att få välja vilken aktivitet de vill delta i, snarare än att få påverka fritidshemsverksamhetens innehåll. De möjligheter till inflytande som tas upp av eleverna i denna studie är mest de som sker i det informella mötet med de vuxna på fritidshemmet. Inflytandeförhandling och villkorat inflytande, i betydelsen att eleverna måste uppfylla vissa saker för att förtjäna sin delaktighet, beskrivs av eleverna. Resultatet visar även på en upplevd frånvaro av formella kanaler där eleverna kan utöva inflytande. Vidare framgår att eleverna i viss mån upplever att deras inflytande ökat i förhållande till att de blivit äldre och då i mening att personalens tillit till elevernas ansvarstagande har ökat. Slutsatsen som dras, utifrån Harts och Shiers delaktighetsteorier, är att eleverna på detta fritidshem inte har något reellt inflytande i verksamheten.
573

Motstånd eller trots? : Fokusgruppdiskussion med pedagoger om barns motstånd i förskolan

Lyckemyr, Linda January 2017 (has links)
I denna studie, som gjorts med en kvalitativ metod, har en fokusgruppdiskussion med fyra deltagande pedagoger utifrån ett tilldelat case diskuterat barns motstånd. Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger talar om barn och deras motstånd, vilka grunder till motstånd de talade om samt vilka konsekvenser motståndet kunne innebära för barnen. Respondenternas fokusgruppdiskussion har transkriberats, katergoriserats och analyserats med en postmodern/poststrukturell teoretisk ram. Analysen är även inspirerad av Foucaults maktanalys, vilken handlar om ett förhållningssätt där man undersöker ur ett maktperspektiv och problematiserar våra förgivettaganden. Resultatet pekar på en diskurs som har grunder i Utvecklingspsykologin, där grunden till barns motstånd i första hand läggs hos barnet självt. Barnet framställs främst som ett barn med behov, ett barn som vill göra något annat och slutligen ett barn som brister i att göra sig förstådd och förstå vad som förväntas. Det framkommer inte i fokusgruppdiskussionen något direkt uttalande om att motstånd sker i relation till barns ålder, men när de talar om trots och trotsålder kan kopplingar göras till Utvecklingspssykologisk stadieteori. De talar om en testperiod, och att barn behöver tränas och förberedas inför skola och korrigeras utefter de normer som råder både i förskola och skola: bland annat att sitta still i bänken och lyssna på den vuxna. Att få problem senare i skolan var den konsekvens av motståndet som det talades mest om. Resultatet visar också på en verksamhet i förändring, från en omsorgsbetonad verksamhet utifrån ett vuxenperspektiv, till en mer lärandebetonad verksamhet utifrån barns intresse.
574

Barns mänskliga rättigheter : Ett förmedlande av barnkonventionen i pedagogiken

Rindborn, Katharina January 2017 (has links)
Syftet är att genom en komparativ metod ställa den ursprungliga barnkonventionen mot ett material som förmedlar konventionen till barnen och på så sätt undersöka vilka anpassningar som gjorts och på vilket sätt detta påverkar innehållet som förmedlas till barnen. Materialet som kommer undersökas är UNICEF:s Barnkonventionen i en låda, som innehåller inspirationsmaterial med syfte att förmedla vad barnkonventionen innebär i praktiken. Detta material och barnkonventionen analyseras sedan med en teoretisk utgångspunkt i barndomssociologi, som framhäver barn som ”beings”. Alltså kompetenta samhällsmedborgare som har möjlighet att vara delaktiga i sin egen och samhällets utveckling. Samtidigt ses de som agerande och reflekterande individer. Barndomssociologin motsätter sig bilden av barn som ofärdiga vuxna och detta resulterar här i en grupp individer med egna rättigheter. I studien så framgår det att innehållet i barns mänskliga rättigheter förändras i relation till vilken tolkning pedagogerna gör av materialet men också av vilken syn de har på barn. Därför lyfts innebörden av arbetslagets gemensamma barnsyn och kunskap kring barnkonventionens innehåll. Av analysen framgår det även hur de rättigheter som har en relation till läroplanen får större plats i utformningen av materialet. Resultatet i studien påvisar också att pedagoger kan arbeta förebyggande för barn som far illa genom att förmedla deras mänskliga rättigheter till barnen.
575

Mänskliga rättigheter - bortom den globala samtidens spektrum

Kruse, Erik January 2017 (has links)
Den samtida globaliseringen har medföljts av nya transnationella politiska spörsmål. Problem som internationella institutioner uppger sig ämna lösa. För närvarande tycks dock nämnda institutioner misslyckas upprätthålla detta åtagande. Denna utveckling har kommit att bli en kärnfråga inom forskning gällande global demokrati och mänskliga rättigheter. Inom detta fält förs en debatt beträffande hur internationella institutioner bör vara strukturerade för att kunna bemöta samtidens spörsmål. Syftet med uppsatsen var att bidra till förståelsen för hur ramverket för mänskliga rättigheter kan bistå med verktyg vid bemötandet av den globala samtidens framväxande problem. Syftet uppfylls genom en analys av Carol C. Goulds nyckelargument beträffande hur och varför internationella institutioner ska reformeras så att de mer adekvat kan bemöta dessa framväxande problem. Studien visar på att mänskliga rättigheter tolkat som ett diversifierat kulturellt ramverk kan bidra till utvecklingen på i synnerhet två vis. Dels kan dem bidra med politiska kriterium för nationalstater att underkasta sig. Dels kan dem fungera som en lins genom vilken kulturella kontexter kan betraktas för att institutionerna ska kunna avgöra hur man bäst går till väga för att uppfylla de behov som existerar inom varje givet sammanhang.
576

Barns inflytande i förskola och förskoleklass : En studie om förskollärares uppfattningar om barns inflytande i förskola respektive förskoleklass / Children´s influence in preschool and preschool-class : A study about preschool teachers' perceptions of children's influence in preschool respectively preschool-class

Strandlund, Beata January 2017 (has links)
No description available.
577

Förskollärares uppfattningar om barns inflytande

Planting, Frida, Rodenfelt, Jimmy January 2017 (has links)
Denna studie lyfter förskollärares uppfattningar kring barns inflytande. Det har även undersökts vilken barnsyn som syns genom resultatet. Barnsyn innebär vilka perspektiv förskollärarna har på barn och deras inflytande. Det vill säga barns perspektiv, barnperspektivet, vuxenperspektivet och maktperspektivet. Dessa olika barnsyner visar sig genom förskollärarnas svar i resultatet och har till viss del en påverkan i barnens möjligheter till inflytande. Förskollärarna uppfattningar kom fram genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med 6 förskollärare från två olika förskolor. Analysen av resultatet gjordes genom tre steg, första steget innebar att framställa vilka uppfattningar förskollärarna hade, andra steget kategoriseras uppfattningarna efter begrepp de nämnt och i tredje steget analyserades deras svar med hjälp av barnsyner som syntes i deras svar. Syftet med denna studie är att synliggöra att det finns olika uppfattningar om barns inflytande, men också olika barnsyner. Detta kan till viss del begränsa barns möjligheter men också ge barnen större möjligheter till inflytande. Det är därför av stor vikt att förskollärare är medvetna om detta och reflekterar över sin egen syn.
578

Förskollärares perspektiv på barns inflytande : inte bara att välja färg på en mugg. / Preschoolers' perspective on children's influence : not just choosing color on a mug.

Almqvist, Erica January 2017 (has links)
För att kunna ge barn inflytande över verksamheten är det betydande att förskollärare har en klar bild över vad begreppet inflytande innebär. Därför har jag valt att göra en undersökning där syftet är att synliggöra förskollärarens perspektiv på inflytande, hur barn ges möjlighet till inflytande i verksamheten och på så sätt bidra med kunskap inom området. För att uppnå syftet använder jag mig av frågeställningarna: vad innebär inflytande för förskolläraren samt vilka möjligheter ger förskollärare barn till inflytande i planering av verksamheten. Förskolan och förskollärarna är till för barnen på förskolan, därför kan det verka självklart att deras tankar och idéer ska ligga till grund för förskolans utformning men studien visar på att vägen dit kan vara svår.Tidigare forskning som presenteras i studien belyser styrdokument och riktlinjer, innebörden av begreppet inflytande, hur inflytande tas och ges av vuxna samt hinder och villkor för barns inflytande.Eftersom det krävs samspel mellan förskollärare och barn för att skapa inflytande tillämpad den sociokulturella teorin. Relevant för studien är även Foucaults maktteori för att synliggöra maktens osynliga styrning vid barns möjlighet till inflytande.En kvalitativ metod har tillämpats och utförs i en fokusgrupp. Fokusgruppen har som syfte att genom en diskussion ta reda på förskollärarnas erfarenheter och åsikter kring deras perspektiv på inflytande samt arbetet kring barns inflytande. Ett målinriktat urval gjordes där fyra förskollärare tackade ja till att delta i studien men ett bortfall skedde så det blev totalt tre respondenter. Bearbetning av det insamlade materialet har skett genom kvalitativ analys och hänsyn till de forskningsetiska principerna har tagit hänsyn till genom hela studiens process.Resultatet visar på att som svar på frågan vad inflytande innebär för förskolläraren är slutsatsen som kan dras av studien att inflytande innebär demokrati och självständighet. Som svar på frågan vilka möjligheter förskollärare ger barn till inflytande i planering av verksamheten visar resultaten på att förskollärares förhållningssätt är avgörande, det innebär att förskollärare bör vara närvarande och delaktiga i barns lek samt vara uppmärksam på vad de ger uttryck för.Den viktigaste slutsatsen som kan dras av studien är att förskollärares förhållningssätt är en aspekt som ligger till grund för barns inflytande och hur förskollärarna arbetar med demokratiska principer. Arbetet kring barns självständighet samt hur förskollärarna förhåller sig till barnens kompetens och vilket ansvar som ges därefter är även en viktig slutsats som kan dras av studien.
579

Samlingen i förskolan : om ledarskap och barns inflytande. / Circle-time in Kindergarten : about Leadership and Child influence.

Moilanen, Carolina, Rydhög, Martina January 2017 (has links)
Samlingen är en integrerad del av den svenska förskolan och den cirkulära samlingen härstammar ur Fröbelpedagogiken. Vår studie handlar om pedagogers syn på samlingen samt hur de införlivar demokratin i samlingen. Under den verksamhetsförlagda utbildningen har vi sett olika tillvägagångssätt i samlingen som pedagogerna använt sig av.Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsstrategi där vi använt oss av intervjuer för insamlandet av data. Intervjuerna har genomförts med tio ordinarie pedagoger på fyra avdelningar i en kommun i södra Sverige.Genom individuella intervjuer vill vi belysa pedagogers syn på den cirkulära samlingen som verktyg i den pedagogiska verksamheten. Vi vill undersöka hur pedagogerna beskriver organisation och sitt ledarskap för att främja barnens delaktighet och in flytande.Pedagogerna i intervjuerna är överens om att barn ska ha inflytande i samlingen samt att barns intresse och behov ska styra samlingens form. Det råder även en konsensus om att samling inte passar alla barn. Då måste pedagoger bemöta de barn som inte vill eller klarar av en samling där hela gruppen är närvarande. På flera avdelningar väljer pedagogerna att dela upp barngruppen i mindre grupper för att kunna ge alla barn tal-utrymme.
580

"Tänk om vi skulle bygga en robot" : -En videoobservationsstudie om barns delaktighet sett genom förskolans samlingar

Bengtsson, Maria, Östlund, Nathalie January 2017 (has links)
Syftet med denna studie är att bidra till kunskapen om barns delaktighet sett genom förskolans samlingar.Studiens fokus är att finna vilka möjligheter barnen har till delaktighet i aktiviteten samling, därmed kom studien att handla om demokrati i förskolan. Genom att studera samlingar går det säga något om fenomenet ”barns delaktigheti förskolan”. Utifrån våra tidigare erfarenheter har vi funnit det intressantatt studera hur barns möjlighet till delaktighet uttrycks i verksamheten. Studien är kvalitativ och har genomförts med inspiration från etnografi, pågrund av begränsad tid i genomförandet kallas den minietnografisk. Data har samlats in genom videoobservationer för att fånga verbal samt icke verbal kommunikation som sker under samlingen i ett försök att finna hur samlingen möjliggör för barns delaktighet. Studiens data har analyserats utifrån en interaktionsanalys och dess teoretiska utgångspunkt grundar sig på Foucaults maktteori. Resultatet visar att maktrelationerna i förskolan har ett samband med barns möjligheter till delaktighet. Pedagogen är den främsta maktutövaren i samlingen och barns möjlighet till delaktighet påverkas av hur makten uttrycks. Möjligheterna för barns delaktighet i samlingen beror därför på förhållningssättet hos den främsta maktutövaren. Resultatet från samlingarna visar att barns delaktighet främjas genom att pedagogen lyssnar till barnens åsikter och använder ett lekfullt förhållningssätt. Barnens delaktighet främjas inte om pedagogen ställer retoriska frågor eller överröstar barnen. En slutsats som kan dras är att barns möjlighet till delaktighet i förskolan ökar om pedagogen är medveten om den maktrelation som pedagogen och barnen befinner sig i.

Page generated in 0.0773 seconds