Syftet med studien är att studera hur förskolepersonals delaktighet i barns lek ser ut och vad som händer med leken när personal deltar och inte deltar i barns lek. Empirin samlades in genom deltagande observationer på en förskola. I analys och tolkning användes Deweys pedagogik om interaktionen mellan personal och barn. Resultatet visar att förskolepersonal ständigt är delaktig i barns lekar där de ibland är delaktig i leken och ibland finns närvarande vid leken och observerar den. Personalen var lyhörd i barns lekar, deras delaktighet bidrog till att barnen kunde utvecklas på ett lustfyllt sätt genom leken. Slutsatsen är att det är en ständig balansgång för förskolepersonalen där de är delaktiga i leken samtidigt som leken utgår från barnens intressen.

Denna uppsats är en fokusgruppstudie som handlar om människors känsloattityder, upplevelser och åsikter om EU och begreppet demokrati i förhållande till EU. I anknytning till detta diskuteras även hur informanterna ser på sin identitet kopplad till det nationella och europeiska, samt hur de upplever vikten av EU’s funktionalitet och krishantering för att känna förtroende för EU som organisation. Syftet är att få en djupare förståelse för just de upplevelser och tankar som informanterna delar med sig av och hur de diskuterar dem. Med hjälp av empiriskt material ifrån två genomförda fokusgrupper, en tematisk analysmetod samt teori och tidigare forskning som berör demokrati, demokratisk legitimitet, accountability, europeiskt medborgarskap och nationell identitet, landar uppsatsen i en dubbelsidig slutsats som visar på att deltagarna i studien både har intagit någon slags passiv men observant åskådarplats men samtidigt gärna vill bli mer insatta. Man tror och hoppas att EU är en kraft för samarbete och lösningar, men ser också hur de inte alltid uppfyllt de förväntningarna tidigare. Analysen behandlar också uttalanden som tyder på att den nationella identiteten hos informanterna är stark, men också inkorporerar inslag av europeiska element

Detta examensarbete syftar till att på ett kvalitativt sätt undersöka förskolepedagogers uppfattningar av barns delaktighet i relation till samlingen. Metoden som använts är semi-strukturerade, enskilda intervjuer där det sammantagna resultatet utgörs av tematiserade kategorier inspirerat av en fenomenografisk forskningsansats. Totalt genomfördes åtta intervjuer. Den sammanfattade slutsatsen är att barns delaktighet uppfattas som deltagande, medbestämmande samt att bli lyssnad på; där alla tre perspektiv får sitt värde i samklang med varandra. Detta tar sig uttryck i samlingen genom pedagogens förmåga att vara lyhörd för barnen, erbjuda varierade samlingar och att våga släppa på kontrollen. Delaktigheten uppfattas som antingen direkt eller indirekt och i de fall där den är indirekt handlar det till stor del om pedagogens förmåga att ta medvetna beslut som gynnar barns delaktighet.

Skolan har sedan 1948 haft ett uppdrag att fostra elever till demokratiska medborgare. Demokratiuppdraget ska genomsyra all undervisning och kan genomföras på flera olika sätt. Denna kvalitativa systematiska litteratur-studie undersöker hur lärare och elever kan arbeta kring demokratiupp-draget genom läsning, skrivning och samtal för att utveckla grund-läggande och nödvändiga färdigheter som krävs för ett demokratiskt samhälle. Studien påvisar vilka uttolkningar som har gjorts och görs kring demokrati-uppdraget i svenskämnet. I rådande läroplan har demokratiuppdraget tonats ner för att istället fokusera på elevernas kommande yrkesliv. Detta innebär att det saknas tydliga riktlinjer för dagens lärare och att under-visning vad gäller demokratiuppdraget i stort utgår från lärarens egen tolkning av vad som bör ingå. Ett stort och viktigt område att utgå ifrån är skönlitterär läsning och därifrån koppla på övningar och metoder vad gäller skrivande och talande för att på ett holistiskt sätt erbjuda eleverna en grundläggande utbildning som en del i deras utveckling mot demokratiska medborgare.

Sweden and Iran are faced with a similar societal crisis following the outbreak of the new Coronavirus but are in many ways fundamentally different countries. Using the MSSD (Most Similar System Design) the study aims to explore similarities and differences in crisis management between the two countries through a comparative analysis of certain facets within domestic (education, freedom and rights) and foreign policy (migration and international relations). The starting point is to assume the Coronavirus as the central explanatory variable, additionally the underlying theoretical debate concerning the relationship between ‘legitimacy’ and ‘effectiveness’ adds another analytical dimension. The study found major differences between Swedish and Iranian crisis management, primarily regarding what policies were enacted but also in the effect these had. Although Sweden and Iran assume similar travel restrictions, the latter is facing a strong migratory current out of the country, in stark contrast to the former. Additionally, when confronted with similar problems, such as fear of an increase in domestic violence, the two countries react differently. The differences in governmental form, national statistics and aspects such as religion and demography appear to reveal themselves after policies are enacted, with limited effect on what exactly is enacted in the first place.

Syftet med det självständiga arbetet är att beskriva relationen mellan undervisning och barns inflytande i förskolan. Syftet inkluderar hur förskollärare påverkar barns inflytande i undervisning på förskolan. Detta kommer att undersökas genom en systematisk litteraturstudie där aktuell forskning och forskningsresultat används som datamaterial för att skapa en ökad kunskap kring hur relationen mellan undervisning och barns inflytande i förskolan ser ut och hur förskollärare påverkar barns inflytande i undervisning på förskolan.  Resultatet visar att förhållandet mellan inflytande och undervisning har gått ifrån att undervisning sågs som aktiviteter där inflytande inte ryms till att undervisning nu kan ses ske även i aktiviteter som anses vara utom vetenskapliga ramar, som i leken där möjligheter till barns inflytande är stort. Resultatet visar också att förskollärare i hög grad påverkar barns inflytande i undervisning genom sina egna erfarenheter av barn som skapat den barnsyn de idag har.

Syftet med studien är att granska hur olika faktorer har en betydelse för hur lärare främjar och arbetar med demokrati i samhällskunskapen. Resultatet av studien visar att ämnet demokrati innefattar flera framgångsfaktorer som möjliggör inlärningen av demokrati. Slutsatsen är att demokrati är större en samhällskunskapen, samtliga ämnen i skolan behöver ha ett fokus på demokratiaspekten.

I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) står det beskrivet att barnen ska få delaktighet och inflytande i verksamheten. Samlingen är en ritualliknande aktivitet som sker dagligen i förskolan. Med anledning därav har en skriftlig intervjustudie gjorts för att undersöka hur förskollärare använder samlingen för att ge barn inflytande och delaktighet.   Resultatet visar att det är viktigt att en förskollärare eller annan i arbetslaget leder samlingen på ett intressant sätt och att innehållet är meningsfullt för barnen, annars vill de inte delta. Att barnens intresse ska vara grunden till innehållet i samlingen, att lyssna på vad barnen vill göra här och nu och att se deras intressen i både den fria leken och i andra situationer lyfts som viktigt. Barnen får välja sång eller saga i samlingen och får på så vis inflytande, menar respondenterna. Det lärande som framkommer i denna studie är att barnen lär sig det sociala samspelet i samlingen.   Samlingens struktur och utformning bidrar till att förbereda barnen för deras framtida roll som samhällsmedborgare genom demokratiska handlingar så som turtagning, respekt för varandra och omgivningen, handuppräckning och röstning. Att vara en del av en gemenskap och att barn och vuxna tillsammans kommer fram till vad som ska göras i samlingen är ett av flera sätt att vara delaktig och att få inflytande i förskolans verksamhet.   Slutsatser utifrån detta arbete är att förskollärarnas förhållningssätt påverkar hur och om barnen ges delaktighet och inflytande. Det är förskolläraren som styr samlingen och är den som ansvarar för att barnen får delaktighet och inflytande.

Elever som utbildas inom Barn- och fritidsprogrammet har ett viktigt kommande uppdrag somansvariga för demokratifostran enligt läroplanen. Att de också undervisas om demokratiskvärdegrund i utbildningen gör denna målgrupp extra intressant att undersöka. Syftet med dennastudie är att undersöka hur elever på Barn- och fritidsprogrammet upplever utbildningen föroch genom en demokratisk värdegrund som den uttrycks i kursplaner och läroplanen. Utifråntvå teoretiska perspektiv, demokrati genom deliberativa samtal och demokrati som socialhandling har eleverna intervjuats i fokusgrupper. Genom en fenomenologisk analysmetod harfyra övergripande teman utkristalliserats, grundläggande värden, delaktighet och inflytande,ställningstaganden och ansvarstaganden. I relation till de teoretiska perspektiven omdeliberativa samtal och demokrati som social handling framträder också berättelsen omvänskapens betydelse för demokratiskt förhållningssätt. Studiens resultat bekräftar tidigareforskning om deliberativ undervisning inom yrkesprogrammen. Studiens resultat kan användasför att diskutera undervisning för och genom demokratiska arbetsformer, framförallt av läraresom undervisar inom pedagogik och pedagogiskt arbete.

This study examines how religious freedom is respected and the importance it is given in municipal action plans against violent extremism. It is based on the following questions: 1. How is religious freedom valued in the demarcation of other values such as equality and freedom of expression? 2. Is it possible in practice to have a manageable plan against radicalization without exceeding the limits of religious freedom? 3. Do the professional groups that deal with the front line against radicalization in schools feel that the action plan is an active document that provides good guidance? The method for this study is a text analysis of an action plan for the three municipalities Mariestad, Töreboda and Gullspång based on a larger study conducted by the Segerstedt Institute in 2017. Particular emphasis is placed on understanding the essential concepts of religion, religious freedom and democracy. The analysis is supplemented with qualitative interviews with three informants – two teachers and an interpreter – who give their views on the practical works and its difficulties. The study’s conclusion shows that religious freedom is only affected in general terms. The action plan thus provides very limited guidance for the people who have to meet the demarcation. The purpose of the action plans is mainly security policy. It requires broader knowledge-building work throughout society to understand and respect religious freedom.