Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka barns tillgång och tillträde till förskolans pedagogiska material och lärmiljöer. Skolinspektionen utkom under 2018 med rapporten Förskolans kvalitet och måluppfyllelse (2018), vilken påvisar att nästan en femtedel av alla granskade förskolor har en mindre god kvalitet på lärandemiljön och en fjärdedel av förskolorna har inte tillräckligt bra material. De förskolor som granskats i studien är en Reggio Emilia inspirerad förskola samt en förskola utan specifik inriktning, vilket vi fortsättningsvis i den här studien kommer att beskriva som en traditionell förskola. Totalt har vi genomfört fyra intervjuer med förskollärare samt har fotodokumentation gjorts till stöd för vårt underlag. Vi har studerat bland annat hur den fysiska lärmiljön på förskolorna egentligen såg ut, både hur förskolorna har valt att placera materialet samt hur materialet presenterats för barnen. Ett annat fokusområde för denna uppsats har varit att granska vad tillgängligt och tillåtande material för förskollärare ute i verksamheten innebär samt om innebörden skiljer sig åt beroende på vilken pedagogisk inriktning förskolan har. Vi har sedan ställt informanternas svar mot varandra för att analyserat dem gentemot tidigare forskning, samt mot vårt valda teoretiska perspektiv för att se hur olika pedagogiska atmosfärer påverkar barns tillgång och tillträde till förskolans material och miljöer. I studiens resultat framkommer det både likheter och olikheter då båda förskolorna till viss del har ett gemensamt tankesätt kring hur de vill att den fysiska lärmiljön ska vara utformad. Utifrån den insamlade empirin går det relativt enkelt att se att förskolorna, trots det gemensamma tankesättet, ändå skiljer sig åt. De intervjuade förskollärarna verkar medvetna om miljöns betydelse ändå erbjuds barnen olika förutsättningar i lärmiljöerna. En identifierad orsak till detta kan vara den pedagogiska inriktningen förskolan har. När en förskola har en specifik inriktning tenderar det att bli tydligare för pedagogerna att förhålla sig till materialets tillgänglighet. En annan anledning till skillnaden mellan förskolorna som identifierats är skillnaden i hur förskollärarna uttrycker sig om hur förskolans miljö är eller ska vara.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka samhällskunskapslärarens roll i det proaktiva arbetet mot extremism, samt tillvägagångssätt i bemötande av intolerans från elever i förhållande till lärarens demokratiska uppdrag. Detta konkretiseras i två frågeställningar där den ena fokuserar på det förebyggande arbetet medan den andra redogör för bemötandet. Metoden innefattas av en systematisk informationssökning på databaserna ERIC, ERC, Swepub och Libsearch. Därefter har ett avvägt urval gjorts baserat på relevans och aktualitet. Resultatet visar att en grundförutsättning för det preventiva arbetet är att särskilja utbildningsperspektivet från andra myndigheters säkerhetsperspektiv. Läraren behöver skapa en inkluderande undervisning och ett öppet klassrumsklimat där en ömsesidig acceptans råder för oliktänkande. I bemötande av intolerans visar resultatet att läraren riskerar att befästa odemokratiska värderingar genom att marginalisera och tabubelägga dessa åsikter. Istället krävs ett långsiktigt arbete där trygga relationer och källkritisk kunskap är fundamentalt. I kunskapsöversiktens slutsats fastslås att samhällskunskapsläraren behöver framhäva kontroversiella frågor och inte undvika de på grund av konflikträdsla. Det konstateras att forskningen inom extremism oftast bygger på hypoteser vilket leder till svårigheter med att få fram signifikant data. Slutligen lyfts behovet av framtida forskning inom en svensk kontext som för tillfället är bristfällig.

The aim of this study is to investigate the concept of democracy and democratic values as widely used in the curriculum for preschools. In order to further understand the concepts, I have studied pre-existing research and theories that concern the aforementioned topic. I have also searched for and found a definition of democracy on which to base a content analysis of children’s literature that is read at preschools as part of literacy activities. I do this in order to understand how values linked to democracy are conveyed in the preschool activities through literature, since it is stated in the curriculum that it is the teacher’s duty to convey democratic values. Literacy activities involving children’s literature are one of the ways in which preschools work with issues concerning societal norms and values. The methods of research that I have employed have been discourse analysis through content analysis and I have used the guidelines of these methods throughout the process. After examining, identifying patterns and analysing the children’s literature, my study shows that expressions of certain democratic values were more apparent than others. Equal value, freedom and rights were commonly recurring topics, while protection for minorities was not adressed to any great extent in any of the books. Non-violence was a value that in two out of three books was represented by conflicts being solved through compromises and oral discussion, which encourages diversity.Each studied book teaches power and resistance by addressing issues of human rights and difference of opinion. The study also conveyed the subjects as personally responsible for maintaining a well functioning democracy through their own individual values.

Det kan vara svårt för pedagoger i förskolan att förhålla sig till ett så abstrakt begrepp som barnets bästa. För att kunna göra det krävs medvetenhet om barns lagstadgade rättigheter, kunskap om hur pedagoger ska tillvarata dessa rättigheter i det vardagliga arbetet och vilka barn som riskerar att diskrimineras om de inte har förmågan att komma till tals. Hur det faktiskt förhåller sig i dessa delar har vi försökt studera med hjälp av ett antal forskningsfrågor. Genom att rikta blicken på pedagogers synsätt och deras medvetna eller omedvetna normaliseringar, kan utvecklingen för barns rättigheter föras framåt. När begreppet barns bästa implementeras, diskuteras och analyseras av pedagoger i förskolan kan processer starta och leda till att detta blir ett begrepp som “sitter i väggarna”.Studien bidrar till forskning om hur förskollärare anser att Barnkonventionen tillämpas i verksamheten. Då Barnkonventionen nyligen blivit svensk lag (1 januari 2020) är detta ämne sparsamt beforskat och därför av stor vikt för förståelsen för övergången från att i förskolan användas som ett styrdokument till att vara barns lagstadgade rätt.Undersökningen har genomförts i form av en netografisk enkät med öppna frågor och kvalitativ ansats. Studien utgår ifrån ett omsorgsetisk- och normkritiskt perspektiv. Studien visar på att barn som saknar det svenska verbala språket riskerar att diskrimineras från Barnkonventionen. Detta skulle kunna förklaras av den så kallade svensketsnormen. Studien synliggör även pedagogers syn på hur eventuell kunskapsbrist hos personal kan leda till att barns rättigheter riskera att inte tas tillvara enligt intentionerna i Barnkonventionen.

Detta examensarbete handlar om vilka olika innebörder fritidslärares lägger i deras demokratiska uppdrag och hur de sedan utför det. Vi ville också undersöka om det finns några bakomliggande orsaker till att de olika fritidslärarna tolkar uppdragen annorlunda och vilka likheter samt skillnader det kan finnas mellan de olika fritidslärarnas svar. Ämnet är valt eftersom vi själva upplever att det funnits väldigt lite elevinflytande på de fritidshemmen vi själva arbetat på. Pragmatismen är den lärandeteori som vi kommer förhålla oss till under studiens gång. Vi använder oss också av hermeneutiken som metod under arbetets gång för att tolka den insamlade empirin. Den insamlade empirin var våra intervjuer, böcker, andra uppsatser och tidigare forskning. I detta arbete har vi har förhållit oss till John Deweys och pragmatismens definition av vad demokrati är. Vi har använt oss av tidigare forskning inom elevinflytande, demokrati och försökt se ifall den tidigare forskningen stämmer överens med vårt resultat, vilket det till stor del gjorde. Fritidslärarna befinner sig på tre olika skolor i Malmö. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer för att ta reda på deras metoder och arbetssätt. Fritidslärarna verkar tolka begreppet ”demokrati” och arbeta med deras demokratiska uppdrag genom elevinflytande där de försöker undvika att skapa en skendemokrati. Det visade sig vara väldigt svårt att förstå ifall faktorer som kön, etnicitet eller ålder kan påverka en persons tolkning av ett uppdrag när vi använt oss av så pass få fritidslärare. Vi kommer också fram till är att läroplanen är relativt välskriven då fritidslärarna tolkar demokratiuppdraget relativt lika varandra. Vissa delar i läroplanen skulle dock behövas förtydligas såsom uppfostringsuppdraget.

Carol Bacchi (2009) emphasizes the importance of critically examining ideas about social and political problems that are taken for granted, as well as the power relations these conceptions maintain. In this essay, the aim is to contribute to the critical, interdisciplinary discussion about the relationship between children, democracy and public art by studying the project Children's Sculpture Park in Rosengård, Sweden. With the project as an analytical hub, and inspired by Carol Bacchi’s critical approach WPR, I examine how the underlying values are articulated. The various assumptions regarding children, art and democracy, are underlying the presented problem representations. In the empirical research, three problem representations can be distinguished: (1) People perceive Herrgården, Rosengård as an insecure neighborhood; (2) The voices of children and young people have not been heard in public spaces, and (3) public art is not meant for everyone.

Samhällskunskap är ett skolämne som bygger på kunskaper från flera discipliner:Statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi är några utav dessa. Ämnet hardärtill en särskild roll när det gäller skolans demokratiska fostransuppdrag. Sedanämnet skapades på 1960-talet, har en viktig del av dess uppdrag handlat om attmedvetandegöra demokrati, med dess metoder och processer. Eftersomsamhällskunskapen innehåller flera kunskapsområden och samtidigt har ett tydligtfostransuppdrag, finns en inneboende problematik kring vad som blir ämnetsidentitet.Denna studie handlar om ämnet samhällskunskap och hur ämnets identitetuppfattas av elever i grundskolan. För att ta reda på hur elever tänker om ämnet,genomförde jag en enkätstudie med elever på högstadiet. Eleverna fick svara påtvå frågor, som handlar om vad de uppfattar som vanligt förekommande ochtypiskt för ämnet samhällskunskap. Utifrån analysen av deras svar har jag sedankunnat få en bild av vad som de ser som centralt och viktigt i ämnet, det somskulle kunna sammanfattas som ämnets identitet.I undersökningen framkom att eleverna uppfattar att ämnets kunskaper i förstahand handlar om politiska, ekonomiska och rättsliga aspekter. De uttrycker vidareatt ämnet har en roll att skapa förståelse för hur samhället är uppbyggt och hur deolika delarna av samhället hänger ihop. Som ett ämne för demokratiskmedborgarfostran saknas i undersökningen tydligt belägg för att elever uppfattardemokratifostran som en central del av ämnets identitet.

Enligt skollagen (SFS 2010:800) har alla svenska förskolor krav på att framställa en likabehandingsplan i arbetet för att skapa en likvärdig förskola för alla barn. Utifrån intervjuer med verksamma pedagoger och textanalyser av deras likabehandlingsplaner har vi sett att det finns skillnader i framställandet och arbetssätten med likabehandlingsplanerna. Syftet med studien har bland annat varit att se hur likabehandlingsplanerna realiseras. Studien har visat att både centrala begrepp och likabehandlingsplanens mål tolkas olika beroende på individen som läser de. Dessa centrala begrepp är värdegrund och demokrati, vilka utgör grunden för läroplanen för förskolan och därmed likabehandlingsplanen. Med för stora tolkningar av dessa begrepp har vi sett att förskolors/avdelningars arbets- och förhållningssätt skiljer sig åt, vilket kan leda till diskriminering, kränkande behandling, men också förvirring hos såväl pedagoger som barn. Därför poängterar denna studie vikten av det kollegiala lärandet, öppenheten till att som pedagog granska både sitt eget förhållningssätt, men också den pedagogiska miljön. Detta med hjälp av förskolans styrdokument och pedagogisk dokumentation.

Denna uppsats adresserar problemet med att uppnå ökat medborgardeltagande i samhällsplanering och politiska beslut. För att adressera problemet har studien som syfte att undersöka hur svenska kommuners medborgardialogsarbete förhåller sig till de demokratiska värdena legitimitet, effektivitet och social rättvisa. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tre medborgardialogspraktiker från tre olika svenska kommuner. Intervjuerna analyserades utifrån analysramverket demokratikuben och dess dimensioner rekrytering av dialogdeltagare, kommunikation samt grad av inflytande. Empirin kunde visa att kommunernas dialogarbete har potential att bidra till de demokratiska värdena, förutsatt att den enskilda kommunen har en välutvecklad systematik för dialogprocessernas olika faser, resurser nog att hantera dem, samt att ansvariga utförare av dialogerna har tillräckligt god kunskap och värderar de tre demokratiska värdena högt nog att prioritera dem. Studien identifierar även bristen på en tydlig definition av begreppets innebörd, samt dess oklara plats i det politiska systemet som hinder för att förverkliga medborgardialogens potential som demokratiskt verktyg.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur gymnasielärare på svenska gymnasieskolor i Västerås undervisar i olika ämnen om demokratiuppdraget som varje lärare har som uppdrag. Syftet var vidare att undersöka hur dessa gymnasielärare praktiskt tillämpar demokratiuppdraget. Detta gjorde vi genom att besvara följande frågeställningar: Hur arbetar lärarna, både direkt och indirekt kring demokratiuppdraget i undervisningen? Hur arbetar lärarna för att få med inslag av deltagardemokrati i undervisningen? Hur beskrivs begreppet demokratiuppdraget av gymnasielärarna?Vi har intervjuat 10 lärare som var och en har olika ämnen och olika års erfarenheter i yrket som lärare. Den metod som vi har använt oss av är av kvalitativ ansats, med semistrukturerade intervjuer. Som bakgrund har vi använt oss av peer-reviewade forskningsartiklar och läroplanen för gymnasieskolan, där vi har behandlat bakgrunden till skolans fostransuppdrag i demokratiska värderingar och den tidigare forskningen om demokrati i skolundervisningen.  Vi har använt oss av teorierna elitdemokrati, deltagardemokrati och allmän demokrati. Dessa teorier har vi kopplat till intervjupersonernas svar. De svar vi har mottagit av intervjupersoner har visat att varje lärare har på sitt unika sätt, antingen direkt eller indirekt tagit sig an demokratiuppdraget. Majoriteten av intervjupersonerna visade inslag av den deltagardemokratiska teorin i sin praktiska tillämpning av demokratiuppdraget. Ett fåtal intervjupersoner visade på en blandning av en allmän demokratisk och elitdemokratisk syn. Vad gäller lärarnas syn på vad demokrati innebär refererade de flesta till demokratiska värdegrunderna, såsom inkludering och allas lika värde. / <p>EST</p>