Denna uppsats analyserar det Vänsterpartiet, ett svenskt socialistiskt parti och dess ideologiska utveckling. Vänsterpartiet förhöll sig till kommunism som sin huvudsakliga ideologi fram till år 1990, och förhåller sig sedan dess till en reformistisk och demokratisk socialism. Vårt mål med denna uppsats var att analysera kommunismens inflytande inom dagens vänsterparti, det vill säga om och ifall hur ideologin påverkar partiets politik och världssyn. Vi analyserar frågan utifrån en deliberativ demokratiteori. Behovet av denna undersökning, bygger på det faktum att det bidrar till vår förståelse över ett inflytelserikt och relevant politiskt parti i Sverige. Dessutom förbättrar det vår förmåga att analysera ideologi, samt förstå hur detta kan komma att påverka ett partis eller organisations tillvägagångssätt. Denna analys genomfördes med hjälp av ett analysschema, samt en kortare analys av Vänsterpartiets senaste trettio år som ett politiskt parti. Vår uppsats tyder på att Vänsterpartiet än idag förhåller sig till och anammar vissa aspekter av den kommunistiska ideologin, samt att ideologin är relativt accepterad inom partiet. Vänsterpartiet i sig är dock nuförtiden inte ett kommunistiskt parti.

Abstract Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka elevers upplevelse av demokratiundervisningen i samhällskunskap? Problem: Effekten det kan ha på hur man blir en delaktig demokratisk medborgare i framtiden. Metod: De ämnesrelaterade sökorden genererade via olika databaser tillförlitliga vetenskapliga artiklar, avhandling med mera för att sammanställa ett resultat. Resultatet: Elever upplevde att demokratiundervisningen hade positiva samt negativa upplevelser, där mycket berodde på lärarna sätt att undervisa, att undervisningen påverkade deras upplevelse av skolans värdegrund. Slutsats: Elever upplevde positiva och negativa upplevelser i deras demokratiundervisning i samhällskunskap. Vidare forskning behövs för att utvecklas och undersöka hur elever upplever demokratiundervisningen i samhällskunskap, för att kunna granska utvecklingen samt vidare arbeta med att utveckla om det inte blivit förbättringar.

Based on the democratic goals and mission in the Swedish curriculum and the rapidly changing media landscape, this study examines how textbooks, for pupils aged 13-15, present the writing of argumentative texts. Using content analysis and Ivanić's six discourses of writing and learning to write as a framework, fundamental aspects are reviewed: the writer, the reader, the media, the function attributed to the argumentative texts, and the writing discourse. The results show that the genre discourse dominates, closely followed by the skills discourse. If the same pattern also can be found in the practice it can be interpreted as a problem in relation to the democratic goals and mission. Furthermore the result depict the writer as a person with simple skills who write about ordinary issues (in contrast to the professional writer who can change major issues). In the textbook the reader is highlighted as important, but the pupil is not provided with any guidance to understand and find the reader. The textbooks also suggest that argumentative writing mainly has a dialogic function. However, this might be an issue in the classroom as writers will encounter difficulties conducting a dialogue with an unknown reader.

Rättviks kommun har sedan 2016 en ungdomspolitisk strategi, bland annat för att skapa dialog mellan unga och beslutsfattare. Jag undersöker vad som anses vara syftet med de ungdomsforum som kommunen har skapat utifrån strategin. Resultatet visar att det finns ett oklart syfte med Rättvik kommuns ungdomsforum. Ungdomar beskrivs som medborgare med rätt till inflytande, men ungdomsforumen är inte tydliga i hur ungdomar ska få inflytande i frågor utöver skola och fritidsaktiviteter. Unga deltagare i ungdomsforum upplever att deras förutsättningar att tadel av politiska beslut och påverka sin livssituation är begränsad av flera faktorer. Dessa är följande: distans tillmakthavare, otillgänglig information om kommunens arbete och bristande delaktighet i beslutsprocesser utifrån ungdomsforumen. Mitt material för detta är intervjuer och dokument, av vilka jag har gjort en tematisk analys. För att undersöka syftet med ungdomsforumen analyserar jag strategidokument från Region Dalarna och Rättvikkommun, liksom intervjuer med ungdomsstrateger på kommunal och regional nivå. Jag har även intervjuat ungdomar i fokusgrupp för att undersöka deras upplevelse av att delta i ungdomsforum.

Denna studie undersökte fritidshemspersonalens beskrivningar av demokratiarbetet utifrån de tre principerna; påverka, ta ansvar och delta. Pihlgrens (2015) fem lärarstilar användes som analysverktyg för att kunna bidra med kunskap om fritidshemspersonalens förhållningssätt. En tematisk analys gjordes utifrån empirin för att bidra med kunskap om vilka arbetssätt och metoder som framkommer i fritidshemspersonalens demokratiarbete. Studien synliggör kopplingar som sker mellan fritidshemspersonalens arbetssätt och de olika lärarstilarna (Pihlgren, 2015). Tidigare forskning beskriver de tre demokratiska principerna som invävda i varandra. Vidare beskriver den tidigare forskningen också att de äldre elevernas önskar ökad påverkansmöjlighet och kontroll över sin fritidshemstid än de yngre eleverna. Det empiriska materialet är inhämtat, i form av intervjuer med sju respondenter som alla arbetar inom fritidshemmets verksamhet med årskurs 3 och uppåt. Resultatet synliggör att fritidshemspersonalen formar fritidshemsverksamheten efter elevernas intressen samtidigt som de ska balansera tydliga och synliga kopplingar till lärandet i Lgr 11. Arbetssättet inom demokratiarbetet präglas av aktiv fritidshemspersonal som både bygger en meningsfull fritidshemsverksamhet och utvecklar elevernas förmågor inom de tre principerna. Exempelvis genom återkommande samtal om elevernas beteende och inställningar till att delta i aktiviteter. De äldre eleverna ges ett större ansvar genom att delta i planeringen av fritidshemsverksamheten och elevernas påverkan på innehåll synliggörs medvetet för eleverna. Fritidshemsverksamheten beskrivs som anpassad efter elevgruppens behov där fritidshemspersonalens förhållningssätt medvetet inkluderar demokratiarbetet. Resultat visar att ingen enskild lärarstil är kopplad till demokratiarbetet utan istället sker en växelverkan dem emellan. Arbetslagens reflektion om deras förhållningssätt och arbetssätt inom demokratiarbete bidrar till att göra undervisningen synlig för eleverna. Resultatet synliggör avslutningsvis att arbetssätt och förhållningssätt som medvetet inkluderar eleverna i beslutsprocesser skapar en fritidshemsverksamhet som utvecklar eleverna. På så sätt tränas de tre demokratiska principerna dagligen och blir en naturlig del på fritidshemsavdelningen. Det vore intressant att i framtida studier undersöka hur dessa arbetssätt och förhållningssätt genomförs i praktiken på fritidshemmet samt undersöka elevernas tankar och upplevelser av demokratiarbetet. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Denna studie är baserad på kvalitativa intervjuer och observationer på en traditionell förskolaoch en med utmärkelsen hållbar utveckling. Jag ville få en inblick i hur lärande för hållbarutveckling kan se ut i förskolan, och se vilka likheter eller skillnader man kan se hos entraditionell förskola och en som har valt att profilera sig. Jag ville även undersöka vilkaresonemang pedagogerna på respektive förskola har angående vilka kunskaper barn behöverlära sig för en framtida hållbar samhällsutveckling, samt om de använder sig av någrasärskilda arbetssätt.Min studie visar att den största skillnaden mellan förskolorna ligger i den profileradeförskolans identitetsarbete, som i sig ger en särskild fokus i verksamheten. Denna fokus gerdock viss pedagogisk problematik, som en traditionell förskola inte har. Pedagogerna på bådaförskolorna resonerar att barn behöver utvecklas till demokratiska medborgare efter vad detstår i läroplanen och skapa en bra kontakt till natur och miljö, för att vilja ta hand om den. Enskillnad syns dock i den profilerades förskolans framtidsfokusering. Det arbetssätt somanvänds mest på förskolorna är ett undersökande arbetssätt.

Inom förskolans verksamheter möter pedagoger dagligen människor med olika bakgrund, förutsättningar och egenskaper. Min erfarenhet är att pedagogernas förhållningssätt gentemot både vuxna och barn med diverse bakgrund är varierande. Syftet med denna uppsats är att undersöka förskollärares tankar och attityder kring värdegrunden i förskolan utifrån demokratiuppdraget i Läroplanen för förskolan. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med fem förskollärare på en kommunal förskola. Jag valde teori i form av förskollärardimensionen i Sheridans och Pramling Samuelssons (2016) modell över fyra dimensioner av pedagogisk kvalitet, samt Emilssons (2008) modell om kommunicerade värden i förskolan. Dessutom valde jag att lyfta hållbar utveckling i samband med min studie, då det i nationella styrdokument formuleras uppdraget att utbilda för en hållbar utveckling så att barn utvecklar ett förhållningssätt till viktiga etiska frågor som, bland annat, förhållandet människor emellan. Resultatet visar förskollärares stora medvetenhet om vikten av att arbeta med demokratiuppdraget men även på ett stort behov av att diskutera innebörden av begreppen värdegrund och demokrati i arbetslag för att uppnå samsyn om vad dessa begrepp kan innebära i den pedagogiska praktiken.

"Läraren har alltid sista ordet. Om elevers uppfattningar av hur deras inflytande i skolan kan ta sig uttryck." är ett examensarbete på 10 poäng på lärarhögskolan i Malmö av Jenny Rosengren. Det som föranlett arbetet är i första hand Rosengrens upplevelse av styrdokumenten som vaga beträffande hur elever kan utöva inflytande i skolan samt vad de kan få vara med och bestämma om. Arbetets syfte är att konkretisera elevinflytande genom att förtydliga demokratins gränser och möjligheter i klassrummet. Arbetet svarar på följande frågeställning: Hur upplever elever att deras inflytande i skolan kan ta sig uttryck? Arbetet utgår från enskilda intervjuer med sex elever. Resultatet av intervjuerna visar att eleverna upplever att de i hög grad kan påverka undervisningen i skolan men att läraren alltid har sista ordet. Resultatet visar också på en oroande tendens hos eleverna att se skolan mer som en arbetsplats präglad av effektivitet än som en demokratisk mötesplats. / "The final word is always the teacher’s. About pubils’ experiences of how pupils’ influence in school can be expressed."

Syftet med vår undersökning är att synliggöra och problematisera demokratin i praktiken utifrån några pedagogers synvinkel med läroplanen som utgångspunkt. De metoder vi har valt att använda oss av i vår undersökning är intervjuer. Vi inledde vår undersökning med intervjuer på tre olika förskolor i Skåne, intervjun innehöll en generell del om demokrati och förhållningssätt och en del andra frågor som berör ämnet. Vår teoretiska utgångspunkt är sociala representationer, anledningen till vårt val är att vi anser att läroplanen och begrepp som exempelvis demokrati och inflytande kan öppna upp för olika tolkningar hos pedagogerna. Resultatet visar på att pedagogerna tycker att demokrati som begrepp är svårt att greppa och förklara, pedagogerna visar i studien vikten av att ha gemensam barnsyn och förhållningssätt. Vår slutsats blir då att begrepp går att tolka och att många tolkar olika, däremot enligt vår studie har alla pedagoger gemensamt svar när det kommer till att ha gemensam barnsyn och förhållningssätt.Genom vårt examensarbete hoppas vi kunna uppmuntra till problematisering av styrdokumenten samt reflektion över olika sätt att förhålla sig till de barn pedagogerna möter i sitt arbete.

Vårt examensarbete handlar om förskolebarns inflytande och delaktighet under måltiderna på två olika förskolor. Syftet är att undersöka vilka möjligheter till deltagande och inflytande barnen får i samband med de olika måltiderna. Som en del av detta undersöker vi även vilken påverkan miljöns utformning har på barnens möjligheter till att vara delaktiga och få inflytande under måltiden. Vi använde oss av en kvalitativ metod som innefattade två ostrukturerade intervjuer och sju videoobservationer. Både intervjuer och videoobservationer genomfördes på två förskolor som ligger i samma stadsdel. Intervjuerna genomfördes med en förskolelärare på den ena förskolan och en barnskötare på den andra. Resultatet visar att barnen i båda förskolorna får inflytande över måltiderna genom att de själva får välja vad de vill äta och dricka. Deras uttryck och åsikter vad gäller deras matval respekteras och tas på allvar av pedagogerna. Det framkommer dock vissa skillnader. På den ena förskolan begränsas mängden mat som barnen får ta. På den andra förskolan ges barnen jämförelsevis större möjligheter till delaktighet och inflytande vid dukning. Vad gäller miljöns utformning visar resultatet att variationer i hur måltidsmiljöerna är organiserade på de två förskolorna påverkar barnens möjlighet till delaktighet och inflytande på olika sätt.