Vårt examensarbete grundar sig på en undersökning om skolrasten. Elever (åk 1–5) och pedagoger på en skola fick i kvalitativa intervjuer svara på hur de ser på rasten, dess innebörd och betydelse. Undersökningen använder sig också av observationer insamlade av oss på plats i skolan. I vårt forskningsläge behandlas olika faktorer utifrån ett rastperspektiv, faktorer så som lek, social utveckling och demokrati. Elevernas beskrivningar av rasten betonar betydelsen av att de får vara fria och leka vad de vill; valfriheten är viktig för dem. Pedagogerna anser att det finns en outnyttjad potential i rasten, som mycket väl hade kunnat innehålla pedagogiskt styrda aktiviteter/lekar. Vår undersökning pekar på att skolrastens funktion kan bidra till ökad måluppfyllelse i skolans arbete och att eleverna leker eftersom det är socialt främjande. Vidare kommer vi fram till att rast under skoltid kan liknas vid en redan existerande verksamhet: fritidshemmets.

Att börja i dagens förskola innebär att individen tar sitt första kliv in i utbildningssystemet och därmed också går in i det system som ska lära barn att fostras in i och leva med de normer som samhället vilar på. Förskolan ska utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev 16) men enligt Fjellström (2004) är det styrande innehållet i läroplanen dock relativt öppet, då det ses som ett strävansmål. Detta leder till att läroplanen lämnar ett tolkningsutrymme för varje förskola, arbetslag och enskild lärare att hantera. Det har lett till att det finns en slags spänning mellan hur personalen inom verksamheten ser på konflikter, hur de hanteras och vad det anses finnas för potential i konflikten i sig. I förskolan kan konflikter ses utifrån två olika perspektiv, ett destruktivt där du vill undvika konflikten och ett konstruktivt där du bemöter konflikten. Utifrån den sistnämnda perspektiv är konflikter tecken på att demokratiprocesser är levande och genom konflikter kan barn organisera sina sociala värden och utveckla demokratiska färdigheter.Studiens syfte är att genom samtalsintervjuer undersöka hur personal inom förskolan tänker, resonerar och använder konflikter som ett demokratiskt lärotillfälle. Vi tar hjälp av Mouffes teoretiska idé om konflikter som en förutsättning för demokrati och analyserar det empiriska materialet utifrån hennes begrepp demokratisk pluralism, agonism och antagonism.I resultatet framkommer att konflikter i förskolan är något naturligt som uppstår i möten mellan individer. Två olika sätt att se på konflikter blir synligt. Det ena perspektivet är att det är något bekymmersamt, att det är något som ska lösas och undvikas. Det andra perspektivet var mer ett synsätt på möjligheten för lärande och utveckling. Reflektion och diskussion i arbetslaget verkar vara en tidsbrist på förskolan, vilket i sin tur har lett till att de inte har någon gemensam strategi för konflikthantering. Utifrån vad informanterna berättar kan vi förstå att de ser konflikter som ett demokratiskt lärotillfälle, samt att de tänker utifrån en pluralistisk demokrati, men väl i verksamheten blir det inte alltid ett agonistiskt bemötande. I och med det fria tolkningsutrymmet finns risk för att det blir ett antagonistiskt bemötande av konflikter.

Studien handlar om demokrati och delaktighet i grundskolans tidigare år. Syftet är att se hur lärare och elever samspelar i samband med verbala arbetsformer. Hur ser lärarens roll ut i samband med verbala arbetsformer i klassrummet? Hur ser elevers kommunikationsutrymme ut i klassrummet? Vilka kommer till tals? Finns det någon könsordning? Frågeställningarna som styr uppsatsen, innebär att genus såväl som en demokratisyn genomsyrar hela studien. Undersökningen tar plats i en skola, i en förort till en större stad, där alla elever tenderar att ha liknande social och ekonomisk bakgrund. Observationerna dokumenteras med hjälp av en videokamera i en femte klass, vid två skilda tillfällen. John Deweys (1999) teori, som används i studien, innebär att varje individ har olika färdigheter och varje individ har behov som måste tillgodoses, vilket han grundar i ett demokrati perspektiv. Resultatet av studien visar på lärarrollens komplexitet och att lärarrollen inte är något konstant. Studien visar även på att det finns en deltagande grupp som tenderar att vara mer verbalt aktiva under observationstillfällena jämfört med resterande elever. Elev kommunikationen under observationstillfällena var främst begränsad till elev – lärare. Det fanns även en rådande könsordning i klassen, då det var pojkarna i klassen som främst kom till tals, trots att det var en majoritet av flickor i klassen.

Barns inflytande i förskolan - Children’s influence at the preschoolThis essay concentrates around teachers work with children´s influence at the preschool and how that affects the days there for the children and the teachers. The purpose of the essay is to present how four educationalists placed at two different preschools work with childrens influence at the preschool and their point of wiev of the matter. With that I also wanted to expose how the educationalists work with childrens rights at the preschool and to that I added how democracy is used at the preschool. The investigation´s starting point was the questions: What does childrens influence at the preschool mean for the educationalists? How do the educationalists think regarding childrens rights? When can the children be included in dessisionmaking at the preschool? When is it not possible for the children to be included in the dessisionmaking? The four educationalists were intervjued seperately to get the most honest answers. The result showed that the educationalists work daily with childrens influence in the preschool. Democracy is implemented through childrens voting from choices of activities given by them selves or the educaionalists. The conclusion is that the educationalists try to see the oporation throung the eyes of a child and form the days to fit the needs of the children. Uppsatsen handlar om hur pedagoger arbetar med barns inflytande i förskolan och hur det påverkar vardagen för barnen och pedagogerna. Syftet med mitt arbete är att synliggöra hur fyra pedagoger på två olika förskolor arbetar med barns inflytande i förskolan och deras synpunkter på området. Med det ville jag också ta reda på hur pedagogerna arbetar med barnens rättigheter i förskolan. Till detta lades användandet av demokrati i förskolan. Undersökningen har utgått från frågeställningarna: Vad betyder barns inflytande i förskolan för pedagogerna? Hur tänker pedagogerna kring barnens rättigheter? När får barnen vara med och bestämma i verksamheten? När kan barnen inte få inflytande i förskolan? För att besvara frågorna har intervjuer utförts enskilt med de fyra pedagogerna. Mitt resultat visar att pedagogerna dagligen arbetar med barns inflytande i förskolans verksamhet. Demokratiska principer tillämpas genom att barnen får rösta från förslag till aktiviteter och liknande givna av dem själva eller pedagogerna. Slutsatsen är att pedagogerna arbetar med att försöka se verksamheten utifrån ett barns perspektiv och utformar verksamheten så att den anpassas till barnens behov.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om eller hur elevinflytande i särskolanfungerar i relation till styrdokumenten. Olika formerna av demokrati såsomelevinflytande, deliberativa samtalet, klassråd och skolråd belyses utifrån olikaperspektiv. Den metod som vi har använts oss av är kvalitativa intervjuer, där respondenterna svarade på ett antal öppna frågor. Respondenterna är elever och pedagoger i särskolan från två olika skolor. Åldersspannet på eleverna sträcker sig från tolv år till sexton år. Resultatet av vår forskning blev att elevinflytande finns och utövas inom särskolan samt existerar inom vissa ramar. Den deliberativa informella formen används vid planering av det dagliga schemat som sker i samspråk mellanpedagog och elev. Den formella formen av demokrati existerar i klassråd påhögstadiet och skolråd på mellanstadiet.

Steen, Karl (2010). Engelska som demokratiämne: En analys av två läroböcker. (English as a Subject that Promotes Democracy: An Analysis of two Textbooks). Skolutveckling och ledarskap, Examensarbete, Lärarutbildningen 90hp, Malmö högskola.Syftet med föreliggande uppsats är att granska två läromedel i engelska för gymnasieskolans kurs A i förhållande till perspektivet engelska som demokratiämne. Jag har valt textanalys som metod. I min läromedelsanalys utgår jag från de teoretiska och analytiska perspektiv Tornberg (2000) utarbetat för sin analys av talet om kultur och kommunikation i kursplaner och läromedel. Genom att göra detta vill jag undersöka läromedlen ifråga i förhållande till hur dessa betingar och/eller öppnar för möjligheter till ett flerstämmigt meningsskapande i språkundervisningen, och på så vis skapar förutsättningar för en engelskundervisning som kan fungera som en arena för demokratiska erfarenheter, utifrån en deliberativ demokratisyn. Resultatet visar att sättet på vilket kultur och kommunikation behandlas i läroböckerna skiljer sig åt i flera avseenden. Detta har betydelse för möjligheterna respektive lärobok öppnar för ett flerstämmigt meningsskapande. Läroböckerna öppnar således i olika hög grad för möjligheter att göra demokratiska erfarenheter i undervisningens här och nu. Dock är läromedel enbart en bland många faktorer att ta hänsyn till vad gäller engelska som demokratiämne.

Syftet med uppsatsen var att undersöka begreppet värdegrund samt ta reda på hur en skola arbetar med värdegrunden. För att besvara mina frågeställningar användes intervjuer och observationer. Jag intervjuade åtta personer som samtliga arbetade på samma skola. För att undersöka elevernas beteenden, observerade jag eleverna under deras raster, i matsalen och under deras lektioner. Det visade sig att begreppet värdegrund bestod av en del definitioner. Värdegrund handlar bland annat om demokrati och respekt. När det gällde skolans personals uppfattning av värdegrunden visade det sig att majoriteten av de anställda uppfattade värdegrunden på liknande sätt. Respekt och förhållningssätt var definitioner som användes. I arbetet med värdegrunden använde sig skolan av fem så kallade värdegrundsbegrepp: Ansvar, Inflytande, Glädje, Respekt, Trygghet. I de olika årskurserna användes ordningsregler för förskolan upp till årskurs två, trivselregler för årskurs 3-6 samt överenskommelser för eleverna i årskurs 7-9. Personalen på skolan visade sig besitta goda kunskaper i ämnet värdegrund, trots att värdegrunden fanns med väldigt lite eller inte alls i deras lärarutbildningar. Själva värdegrundsarbetet såg olika ut på skolan, lärarna som jag intervjuade hade var och en sina metoder för att arbeta med värdegrunden. Många använde sig av olika sorters litteratur i sitt arbete. / The purose with this study was to examine the concept of "value basis" and find out how a school works with value basis. To answer my questions formulations I used interviews and observations. I have interwied eight persons who all worked at the same school. To examine the students behavior I observed the students during their breaks, in the dining room and during the students lessons. It appeerd that the concept value basis consisted by some definitions. Value basis is among others about democrazy and respect. The majority of the staff interpreted the value basis at simular ways. Respect and attitude where used defintions. In the work with value basis the school used five so-called "value basis notions": Responsibility, Influence, Joy, Respect, Safety. In the different grades school rules is used from preschool to second grade, "comfortrules" for grade 3-6 and agreements for grade 7-9. It turned out that the staff at the school had god knowledge in the subject value basis, despite the lack of it in their educations. The work with value basis was different in the school, the teachers whom I interviewed used different methods when they worked with value basis. Many used different books in their work.

Bakgrund: Regering och riksdag har beslutat att barn ska lära sig vad demokrati är och vad det innebär att leva i en demokrati. Ändå framför barn att de inte får vara med och bestämma på förskolan.Syfte: Syftet med undersökningen är dels att skapa sig en bild av vilken genomslagskraft politiska beslut har i verksamheten samt att tydliggöra personalens möjlighet att vara demokratibärare för framtida generationer. Metod: Undersökningen handlar om vad olika nivåer, både politisk-, lednings- samt verksamhetsnivå lägger i ordet demokrati. Vidare undersöks om barnen har inflytande över förskolans verksamhet och om barnen upplever att de är med och bestämmer om verksamheten. Utvärderingar av verksamheten har också tagits upp. I undersökningen har vägts in regeringens och skolverkets synpunkter (utifrån olika dokument). Intervjuer har skett med Barn- och Utbildningsnämndens ordförande, rektor och tre förskollärare. Barnen har observerats och filmats på sina avdelningar och därefter har samtal förts med barnen. Resultat: Barnen tycker att fröken bestämmer på förskolan men att de själva bestämmer i leken. I förskolan utvärderar personalen genom att samtala med barnen sedan beslutar personalen själva vilka aktiviteter som ska ske. Aktiviteterna planeras utifrån de behov personalen bedömer att barngruppen har. Inom förskoleverksamheten talar personalen mer handfast om demokrati som att samtala och lyssna på barnen. Övriga nivåer pekar på demokrati som en värdegrundsfråga och pratar om att utveckla demokratiska samhällsmedborgare och ge kunskap om demokratins innehåll och form.Diskussion: Förhållandet mellan barn och personal upplever jag som demokratiskt. Förhållandet mellan barnen är inte alltid så demokratiskt. Barnens påverkan på den planerade verksamheten är inte särskilt stort. Utvecklingspsykologin har stor inverkan på verksamheten.

AbstractVårt syfte med denna studie har varit att undersöka hur definitionen av demokrati i läroplanen i förskolan tolkas av förskollärare och hur den praktiseras i verksamheten samt vilka dilemman som kan uppstå.Vi har utgått från värdena som står i läroplanen för förskolan 98/10: människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta. Sedan har vi undersökt hur de praktiseras i förskolan av förskollärare. För att få svar på frågeställningarna intervjuade vi sex förskollärare verksamma i förskolan. Intervjumetoden vi använde var kvalitativ. Den teoretiska utgångpunkten har varit Biestas synsätt där utbildningen har en roll att förbereda barn att förstå vad demokrati är och alltså utbilda för demokrati samtidigt som genomförandet även behöver bedrivas genom demokrati. Vi har använt oss av Deweys och Burrs synsätt på demokrati genom socialisering och som social konstruktion. Resultatet visade att förskollärarna tolkar och arbetar olika efter värdegrunden i läroplanen för förskolan (1998/10) och att en efterfråga av en djupare kunskap kring betydelsen av läroplanens värdegrund önskas. Arbetet med demokrati i förskolan är komplext då förskolan är en plats där olika åskådningar möts och flera dilemman kan uppstå. Studien föreslår att använda dessa dilemman i att bland annat utöka samverkan med föräldrar genom att diskutera åskådningar och värdegrund samt arbeta aktivt med ett kritiskt tänkande hos såväl pedagoger som hos barn för att synliggöra det socialt konstruerade, förgivettagna normer och föreställningar. På så sätt kan fler situationer skapas där barn är subjekt vilket enligt Biesta är utbildningsdefinitionen av demokrati.

Syftet med arbetet är att se vilka skäl det finns för att bedriva ämnesintegration och hur detta kan appliceras på hållbar utveckling. Målsättningen var även att undersöka hur en skolas lärare och skolledare arbetar med ämnesintegration, hållbar utveckling och de två gemensamt. För att få svar på frågorna har det utförts en enkätundersökning samt intervjuer. Trots att skolans styrdokument innefattar hållbar utveckling är inte detta något som i allt för stor grad undervisas om på den undersökta skolan. Begreppet är svårtolkat och i en del fall bedriver lärarna omedvetet en undervisning om hållbar utveckling. Ämnesintegration är ett användbart pedagogiskt verktyg som dock kräver insatser och tid. På skolan arbetar de gärna ämnesintegrerat med sig själva och hållbar utveckling ämnesintegreras ytterst sällan.