Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare talar om förskolans demokratiuppdrag samt vilka konsekvenser dessa uttalanden kan få för barnen och deras samhälleliga delaktighet både nu och i framtiden samt för samhället i stort. Syftet besvaras genom forskningsfrågorna; Vilka diskurser ger förskollärare uttryck för gällande demokratiuppdraget i förskolan? Vilka effekter kan dessa diskurser få för barns möjligheter att tillägna sig demokratiska värden i förskolan? samt Vilka effekter kan dessa diskurser få för ett framtida demokratiskt samhälle? Studiens vetenskapsteoretiska och metodologiska utgångspunkt är diskursanalys. Insamlingen av materialet har skett genom tre fokusgruppssamtal med förskollärare. I studiens resultat synliggörs fem diskurser; det diffusa demokratiuppdraget, det utmanande demokratiuppdraget, pedagogers förhållningssätt som en förutsättning för demokrati i förskolan, demokrati som upplevelse för barnen samt den självkritiska förskolläraren. De effekter som dessa diskurser kan få för barns möjligheter att tillägna sig demokratiska värden i förskolan samt för ett framtida demokratiskt samhälle är beroende av förskollärarnas kunskap gällande demokratibegreppets innebörd samt hur förskolans demokratiuppdrag ska kunna iscensättas i praktiken. Slutsatsen är att det är möjligt att bilda och upprätthålla moderna demokratiska samhällen om demokratiska värderingar introduceras tidigt i utbildningen och under förutsättning att innebörden och genomförandet av förskolans demokratiuppdrag ständigt reflekteras, analyseras, dokumenteras och utvecklas.

Syftet med vår kunskapsöversikt är att kartlägga och diskutera vad forskningen lyfter om beröringspunkter mellan värdegrundsarbete och undervisning i de samhällsorienterade ämnena, genom att besvara följande frågeställningar: Vilka är beröringspunkterna mellan värdegrundsarbete och SO-undervisning? Hur arbetar lärare med skolans värdegrund i SO-undervisning? Genom en systematisk forskningsöversikt har vi utgått från syfte och frågeställning när vi sökt i svenska och internationella databaser, för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar. Vårt urval av källor ligger till grund för resultat, slutsats och diskussion.  Beröringspunkterna mellan värdegrunden och de samhällsorienterade ämnena kan integreras på olika sätt inom SO-undervisningen. Det finns liknande värden och kunskapsstoff i värdegrunden och de samhällsorienterade ämnena. På så vis utgör de gemensamma värdena och kunskaperna beröringspunkterna. Det går att konstatera att det finns varierande metoder för hur lärare arbetar med skolans värdegrund i SO-undervisningen. Öppet klassrumsklimat, lärarens uppmuntran och relationer i klassrummet är en del av integrerat värdegrundsarbete. Även gruppövningar, dialog och kooperativt lärande är exempel på hur läraren arbetar med värdegrunden inom SO-undervisning. Det är dock inte alltid fördelaktigt för elever att diskutera då det finns komplext innehåll i samhällsorienterade ämnen som kan vara svåra för elever att ta sig igenom. Det framkommer även att integrering av värdegrunden i SO-undervisning, kan resultera i att ämnets kunskapsinnehåll riskerar att hamna i bakgrunden om värdegrundsarbetet upptar för stor del av undervisningen.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att presentera forskning som behandlar möjligheter och utmaningar vid implementering av skolans demokratiuppdrag. Vidare studeras även hur samhällskunskapen arbetar med att fostra aktiva demokratiska medborgare. Kunskapsöversiktens frågeställningar är; Hur definieras och beskrivs syftet med skolans och samhällskunskapens demokratiuppdrag enligt tidigare forskning? Vilka aspekter lyfts fram i forskning som viktiga för skolans och samhällskunskapens demokratiska uppdrag? För att få fram relevant information användes systematiska sökningar i SwePub, ERC och Libsearch. Kunskapsöversikten visar tydliga samband mellan olika aspekter som studerats i resultatet. De olika aspekterna lyfter fram utmaningarna och möjligheterna och visar hur stor påverkan samhällskunskapsämnet och skolan har i att fostra aktiva demokratiska medborgare. Resultatet visar vidare på att möjligheterna ligger i att skolverksamheten drar nytta av samhällskunskapsämnets aktualitet och resurserna som aspekterna lyfter fram. Utmaningarna som lyfts fram i resultaten är lärarnas förmåga att anpassa sig, samt hur man ska ge elever rätt verktyg till att kunna bli aktiva demokratiska medborgare. I diskussionen lyfts aspekternas relevans upp och vikten av att fostra aktiva demokratiska medborgare. Vidare diskuteras även att det omgivande samhället ställer krav på att skolan, lärare och elever ska vara anpassningsbara.

The purpose of this paper is to examine if there is a connection between electoral participation and citizens perception of the economy and corruption between the year 1989-2023 in Poland and to see if it has changed and how. The methodology that is used in this paper is both of qualitative and quantitative character to study articles, data, and statistics. The result of the study shows that there is a correlation between higher electoral participation and better perception of economy from the citizens. The perception of corruption, which was the same 1989 as 2023, didn’t affect the voting turnout.  Better economy has made people vote either by teaching them how to participate in politics or as they have more to lose now due to better circumstances than 1989. The study shows that the area needs to be looked at in a greater depth to see if corruption has been neglected by the citizens or if they handle it through democratic participation.

No description available.

The wave of protests that swept over Middle East and North Africa in 2011, known as Arab spring, has failed to bring democracy to the regions. However, only in Tunisia the Arab spring led to a transition to democracy in 2011. After the democratic transition, Tunisia has been facing multiple challenges, such as political instability and terroristattacks. The aim of this study is to examine the political development in Tunisia in the period 2011-2022 to investigate obstacles and opportunities to democratic consolidation in Tunisia. Using case study as method and Samuel P Huntington’s theory of democratic consolidation, the study has identified that the democratic governments failure to deliver reforms to Tunisia’s economic problems and the lack of cooperation between political elite to find solutions to Tunisia’s economic problems , as two obstacles to the democratic consolidation. Moreover, the study explains the failure of democratic consolidation with the lack of development of a democratic political culture in the country since Tunisia’s economic problems have been exploited by the political elite to undemocratically increase their power. Despite a widespread support for democracy between the people, there is a risk for autocratization in Tunisia as country's current political system promotes one-man rule.

Bakgrund: Folkhälsan på landsbygden är sämre än i städer. Bristen på forskning om folkhälsa kopplat till ideellt engagemang på landsbygden är stor och eftersom över hälften av alla svenskar engagerar sig ideellt skulle det kunna vara en outnyttjad resurs för det folkhälsofrämjande arbetet. Syfte: Studien undersökte ideellt engagerades upplevelser av att främja hälsa på landsbygden. Frågeställningarna har belyst ideellt engagerades upplevelser avmöjligheter och hinder för att nyttja ideellt engagemang för att främja hälsa. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju deltagare som varit ideellt engagerade i minst fem år. Innehållsanalys har använts som analysmetod och ansatsen var induktiv för att få ökad kunskap inom området. Resultat: Ideellt engagemang kunde kopplas ihop med både demokrati, socialt kapital, empowerment och KASAM. Möjligheterna som respondenterna upplevde var bland annat sociala fördelar, inflytande och påverkan i dels den engagerades liv, dels att lösa utmaningar i lokalsamhället, samarbete med kommunen samt ökad kunskap. Hinder som upplevdes var den urbana normen, bristen av stöd från kommunen samt hur engagemanget organiseras. Slutsats: Det ideella engagemanget har en viktig roll i det folkhälsofrämjande arbetet för att öka folkhälsa, demokrati, jämlikhet och på så vis bidra till ett hållbart samhälle. / <p>Betyg i Ladok 210602.</p>

Den svenska skolan har sedan länge vilat på en demokratisk värdegrund. Demokrati- och värdegrundsfrågor ska genomsyra all undervisning i skolan och bidra till att fostra demokratiska medborgare. Historiskt sätt har svenskämnet haft en viktig roll i detta demokratiska uppdrag. Värdegrunden och demokratiaspekten ska genomsyra svenskämnet och fungera vägledande för lärares möjlighet att verka bland annat in-kluderande och likvärdigt samt att samhälleliga värden ska förmedlas och gestaltas (Gy.11). Syftet med föreliggande litteraturstudie är därför att genom sammanställ-ning och diskussion av tidigare forskning undersöka hur kunskaper och färdigheter kopplade till demokrati och värdegrund integreras i läs- och skrivundervisningen i svenskämnet på gymnasiet. Latent innehållsanalys har använts för att analysera de 15 studier som är inkluderade i denna studie.  I resultatet framkommer möjligheter att integrera demokrati- och värdegrundsupp-draget i svenskämnesundervisningen både genom skönlitterär läsning och skrivun-dervisning. Resultatet visar att det även finns svårigheter med värdegrundsuppdra-get med särskilt fokus på demokrati i svenskämnet. Framför allt är det två framträ-dande resultat som identifierats. Det ena är hur fokus på mätbarhet i nationella och internationella mätningar präglar dagens skola, vilket bland annat speglar sig i att mätbara kunskaper fått en mer framträdande roll i kursplanerna, framför allt i be-tygskriterierna. Det andra är att både forskare och yrkesverksamma lärare upplever svårigheter med hur demokratiuppdraget ska integreras i svenskämnet eftersom det inte står framskrivet i bland annat kursplanens centrala innehåll eller betygskriterier. I resultatet framgår det framför allt att lärare tolkar uppdraget på två olika sätt. Detta beskrivs i uppsatsen som två parallella led där en del lärare ser demokratiaspekten som en omedveten handling som integreras i svenskämnet i all typ av undervisning och andra lärare uppfattar demokratiuppdraget som något som medvetet behöver planeras i undervisningen för att det ska uppfyllas.  I den avslutande diskussionen lyfts hur möjligheterna att integrera demokrati- och värdegrundsfrågor i svenskämnet är stora i teorin men att det uppstår problem att genomföra det i praktiken utifrån de utmaningar som framkommit i resultatet. Dis-kussionen tydliggör också för- och nackdelar med att revidera läroplanen och låta demokrati- och värdegrundsuppdraget få en tydlig plats även i det centrala innehållet och betygskriterierna för svenskämnet. Slutligen presenteras också två förslag på vidare forskning. Resultatet visar att det saknas forskning som tar in elevernas per-spektiv på hur de får möta demokrati- och värdegrundsfrågor i svenskämnet. Dess-utom saknas också forskning kring ett av de övergripande läroplansmålen i skolans värdegrund som avser hur sexualitet, samtycke och relationer, som numera ska be-handlas ämnesövergripande, får plats i svenskämnet.

The aim of this study is to investigate womens freedom of speech in the democratic country Nigeria. Furthermore, what other sociodemograhic factor of gender, education level and religious belonging being either majority or minority having the greatest effect on freedom of speech. The approach to be able to study the phenomenons will take on a quantative method to search for the answers to the research questions. The study will also be based on a case study of the country Nigeria located in the African continent. To conduct the research and hypotheses the study will test various theories explanatory assumptions. The idea and goal of the study is to enrich the research on how freedom of speech complies for women in african democratic countries such as Nigeria by analysing their estimation on the freedom of speech. Cross tabulations and multiple linear regressions are performed to see the phenomenons over time since the democratisation 1999 to 2021. The conclusions that can be drawn based on the evidence that was found was that gender affects grading of the freedom of speech in different ways over time, some years for example 1999, 2015 and 2021 women perceived freedom of speech worse than men and 2008 showed the opposite. The effect variabel seeming to affect the outcome variabel freedom of speech to the greatest extent the study can conclude from various analysments to be religion.

I dagens planering ökar antalet deltagande aktörer och privata byggherrar får allt mer inflytande i planeringsprocesserna. Privata markägare och byggherrar har en mer marknadsorienterad syn på planeringen och är i större utsträckning intresserade av snabb avkastning och effektivt byggande. I praktiken kan detta innebära att mer tid läggs på förhandlingar än medborgardialoger och att det allmänna inflytandet därmed får mindre utrymme. Detta avviker från Boverkets rekommendationer om en deliberativ deltagandeprocess vilket sätter planerare i en svårbedömd sits om hur de ska förhålla sig till partnerskapets krav på effektivitet och kraven på en välförankrad process hos allmänheten.Denna uppsats har som syfte att öka förståelsen för komplexiteten inom planeringsdemokratin genom att belysa och analysera motsättningar mellan partnerskapsplanering och medborgardialog. Uppsatsen är en kvalitativ studie och metodvalet har till stor del byggts på en fallstudie av Ängelholms kommuns översiktliga planering. Analysen förs fram med hjälp av intervjuer med representanter från de aktörer som är delaktiga i planeringsprocessen och teorier inom planering och demokrati. Resultatet visar på att motsättningarna mellan partnerskapsplanering och medborgardeltagande tycks ligga i bristande kommunikation mellan alla parter, vilket i sin tur leder till sämre förståelse för partnerskapets mål samt medborgarnas roll i planeringen. Ett mer deliberativt planeringssätt skulle kunna lösa en stor del av de problem vi identifierat. / Lately, the planning process has seen a significant increase of stakeholders and private builders are becoming more influential in the planning processes. Private landowners and property developers have a more market-oriented approach to planning and are more interested in quick returns and efficient construction. In practice, this may potentially lead to more focus on private interest and more time spent on negotiations rather than citizen dialogues, which limits the general public’s influence in the process. This differs from the recommendations of a deliberative participatory process put forward by the Swedish National Board of Housing, Building, and Planning. As a result, planners are put in difficult positions as they must conform to the partnership’s demands for efficiency, while still fulfilling the requirements for a planning process rooted in the public’s interest and based on citizen participation.This thesis aims to increase the understanding of the complexity of planning democracy by highlighting and analyzing the contradictions between partnership planning and citizen participation. The thesis is a qualitative study and the choice of method is largely built on a case study of the municipality of Ängelholm’s comprehensive planning. The analysis is presented through interviews with representatives of the actors involved in the planning, and through application of relevant theories in planning and democracy.The result of the study shows that the contradictions between the partnership planning and citizen participation seem to evolve from the lack of communication between the actors involved, which in turn complicates the understanding of the partnership’s objectives and the role of citizens in the planning process. A more deliberative planning method could solve a big part of the problems identified in this study.